Tänk dig att du chattar på nätet och inte riktigt vet om det är en människa eller en maskin du pratar med. För några år sedan hade det varit ganska lätt att avslöja en dator. Men idag är det svårare. AI har blivit så bra på att härma vårt sätt att prata och skriva att det ibland är omöjligt att avgöra skillnaden. Det här är möjligt tack vare stora språkmodeller, så kallade LLM. De tränas genom att läsa enorma mängder text – allt från böcker och artiklar till diskussioner på nätet. För att klara det används tiotusentals grafikprocessorer som jobbar i flera månader. Det kostar enormt mycket energi, ungefär som att driva en hel stad under en längre tid. När modellen väl är färdigtränad görs den mer anpassad för människor så att den ska vara säker att använda och kunna ge vettiga svar. ChatGPT är det mest kända exemplet. När det kom blev det en snackis direkt. Men det har inte alltid varit samma modell bakom. Först var det GPT-3.5, sedan GPT-4o, som många tyckte var charmigare och mer social. Nu är det GPT-5 som gäller – mer intelligent och logisk, men vissa upplever den som lite mer ”robotaktig”. Det blir ungefär som att jämföra en vän som alltid skämtar med en kompis som alltid har rätt svar men aldrig drar på munnen. Men AI handlar inte bara om text. Samma teknik kan skapa bilder, röster, musik och video. Redan idag kan du be en AI att göra en låt i hiphopstil, en bild på ett slott i rymden eller en röst som låter nästan exakt som en kändis. När flera olika uttrycksformer blandas – text, bild, ljud och film – kallas det multimodalitet. Det gör att resultatet blir ännu mer övertygande och svårare att skilja från verkligheten. Det här är både spännande och lite skrämmande. Tänk vad det kan innebära i skolan: en AI som hjälper dig att förstå ett svårt begrepp, eller som förklarar matte på tio olika sätt tills du fattar. Samtidigt kan det också bli ett problem – vad händer om du inte längre kan veta om en film du ser eller en nyhetsartikel du läser är äkta? Hur påverkas vår förmåga att lita på varandra om tekniken hela tiden kan skapa perfekta fejkade versioner av verkligheten? Framöver blir det viktigt att vi inte bara pratar om vad AI kan göra, utan också om hur vi ska hantera riskerna. Vi behöver utveckla en sorts ”digital magkänsla” för att kunna avgöra vad vi ska lita på och vad vi ska ifrågasätta. AI kan bli ett fantastiskt verktyg – men bara om vi lär oss att använda det klokt. ![[AI mindmap.excalidraw.png]] > [!NOTE] Hur den här texten skapats > Den här texten började som en mindmap med korta punkter. Där stod det till exempel att AI tränas med grafikprocessorer, att det finns olika versioner av ChatGPT och att AI kan skapa både text, bilder och musik. > Först skrevs punkterna om till en mer sammanhängande faktatext. Sedan gjordes den ännu en gång, men den här gången med ett mer berättande språk. Istället för att bara stapla fakta försöker texten ge bilder som går att relatera till. Till exempel jämförs skillnaden mellan olika GPT-versioner med två olika sorters kompisar, och energiförbrukningen förklaras genom att jämföra med att driva en hel stad. Använda resurser under lektionen - Experten uppmanar: Så kan du tänka för att inte bli lurad av AI-videos https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/experten-uppmanar-sa-kan-du-tanka-for-att-inte-bli-lurad-av-ai-videos - Google AI | Car Show - https://www.youtube.com/watch?v=OiuJfZ7LX1c