Anonymitetsskydd är en rättighet i Sverige som skyddar personer som lämnar information till medier. Det innebär att journalister inte får avslöja vem som har gett dem information. ## Hur fungerar anonymitetsskydd? - Journalister har rätt att skydda sina källor - Myndigheter får inte efterforska vem som är källa - Skyddet gäller även om källan inte uttryckligen bett om det - Det är ett brott för journalister att avslöja sina källor ## Varför är anonymitetsskydd viktigt? - Det uppmuntrar personer att avslöja missförhållanden - Det skyddar visselblåsare från repressalier - Det stärker yttrandefriheten och pressfriheten - Det möjliggör granskning av makthavare och organisationer ## Exempel på när anonymitetsskydd används - En anställd berättar om oegentligheter på sin arbetsplats - En tjänsteman avslöjar felaktigheter i myndighetsutövning - En person ger information om brott eller korruption ## Begränsningar i anonymitetsskyddet - Gäller inte vid vissa allvarliga brott (t.ex. spioneri) - Källan kan själv välja att träda fram - Skyddet gäller bara för medier med utgivningsbevis ## Hur påverkar anonymitetsskyddet journalistiken? - Ger journalister möjlighet att skydda sina källor - Ökar förtroendet mellan journalister och deras källor - Möjliggör undersökande journalistik om känsliga ämnen ## Anonymitetsskydd i praktiken Tänk dig att en anställd på ett företag upptäcker att chefen fuskar med skatten. Personen kan då kontakta en journalist och berätta om detta utan att riskera att bli avslöjad. ## Ordlista - Källa: Person som ger information till en journalist - Visselblåsare: Person som avslöjar oegentligheter - Utgivningsbevis: Tillstånd för att ge ut periodiska skrifter