KASAM-modellen, eller Känsla Av SAMmanhang, utvecklades av den israelisk-amerikanske sociologen Aaron Antonovsky på 1970-talet, efter hans studier av kvinnor som överlevt koncentrationsläger. Han upptäckte att vissa av dessa kvinnor, trots extrema påfrestningar, hade bevarat sin psykiska hälsa. Detta ledde honom till den grundläggande frågan: Vad gör att vissa människor klarar sig bra trots svåra påfrestningar? Svaret fann han i vad som skulle bli KASAM-modellen, som fokuserar på faktorer som främjar hälsa snarare än på vad som orsakar ohälsa. ![[KASAM - begrepp - positiv - bild.png]] Som mentor möter du ibland elever som av olika anledningar har svårt att få skolsituationen att fungera. Det kan handla om bristande motivation, svårigheter att strukturera studierna eller en känsla av att inte passa in. Genom att undersöka elevens situation utifrån de tre grundstenarna **begriplighet**, **hanterbarhet** och **meningsfullhet** kan du ofta hitta nyckeln till vad som hindrar eleven från att utvecklas och trivas i skolan. Det kan visa sig att en till synes omotiverad elev egentligen har svårt att förstå vad som förväntas av dem, eller att en stressad elev saknar strategier för att hantera sitt skolarbete. ## De tre grundstenarna **Begriplighet** utgör den första grundstenen och handlar om elevens förmåga att förstå och förutse sin skolvardag. En elev med hög begriplighet kan se mönster i skolans förväntningar och krav. De förstår vad olika uppgifter går ut på och kan koppla samman kunskaper från olika ämnen till en meningsfull helhet. När en elev däremot upplever låg begriplighet kan skolan kännas som ett kaos av osammanhängande krav och oförutsägbara situationer. **Hanterbarhet**, den andra grundstenen, rör elevens upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att möta skolans krav. Detta handlar inte bara om elevens egna förmågor utan också om vetskapen att det finns stöd att få när det behövs. En elev med god hanterbarhet vet var och hur de ska söka hjälp, har utvecklat fungerande studiestrategier och känner att uppgifterna är på en nivå som de kan hantera. När hanterbarheten brister kan även små utmaningar kännas övermäktiga. **Meningsfullhet**, den tredje och kanske viktigaste grundstenen, handlar om elevens känsla av att skolarbetet är värt att engagera sig i. När en elev upplever hög meningsfullhet ser de värdet i det de lär sig och kan koppla studierna till sina framtida mål och drömmar. De känner att deras ansträngningar ger resultat och att skolarbetet, trots att det ibland är krävande, är värt mödan. Utan meningsfullhet riskerar även begripliga och hanterbara uppgifter att kännas meningslösa. ## KASAM i praktiken I dina mentorssamtal kan du utforska dessa dimensioner genom öppna och utforskande frågor. För begriplighet kan du undersöka hur eleven uppfattar instruktioner och förväntningar. För hanterbarhet kan samtalet handla om strategier och resurser eleven använder eller behöver. När det gäller meningsfullhet är det värdefullt att utforska elevens egen syn på skolarbetets värde och koppling till framtiden. Som mentor kan du aktivt arbeta med att stärka alla tre komponenter. Du kan öka begripligheten genom att hjälpa eleven strukturera sitt arbete och se mönster i lärandet. Hanterbarheten stärks genom att utveckla studiestrategier och medvetenhet om tillgängliga resurser. Meningsfullheten främjas genom att koppla skolarbetet till elevens intressen och framtidsplaner.