Som mentor har du förmånen att kunna skapa rum för djupare samtal i en ofta hektisk skolvardag. Genom att förstå och utveckla din förmåga till aktivt lyssnande kan du göra mentorssamtalen till meningsfulla tillfällen för reflektion och utveckling. Detta kräver att du som mentor behärskar tre olika sätt att lyssna och kan röra dig mellan dem efter behov. ## De tre sätten att lyssna När en elev berättar om sina utmaningar är det naturligt att börja i det vi kallar **inre lyssnande** - vi hör vad som sägs men kopplar det främst till egna erfarenheter och tankar. "Det där påminner mig om när jag själv gick i skolan..." Detta är en mänsklig och naturlig startpunkt, men för ett utvecklande mentorssamtal behöver vi röra oss vidare till djupare nivåer av lyssnande. Nästa steg är det **fokuserade lyssnandet**, där vi medvetet riktar vår fulla uppmärksamhet mot eleven och det som sägs. Vi släpper våra egna associationer och koncentrerar oss istället på att verkligen förstå elevens perspektiv. Istället för att säga "Jag vet precis hur du ska lösa det här" ställer vi frågor som "Hur tänker du själv kring situationen?" Det djupaste lyssnandet är det **aktiva lyssnandet**, där vi inte bara hör orden utan också uppfattar det som sägs mellan raderna. Vi noterar tonfall, kroppsspråk och de små pauserna i samtalet. En elev som säger "Matematiken går bra" med nedböjt huvud och tyst röst berättar egentligen något annat än orden uttrycker. ## Att utveckla din förmåga att lyssna aktivt Aktivt lyssnande börjar med din egen inställning. Innan varje mentorssamtal, ta ett ögonblick att mentalt ställa in dig på att detta är elevens tid. Skapa en lugn miljö utan störningar och sitt så att ditt kroppsspråk visar att du är närvarande och engagerad. I samtalet, var särskilt uppmärksam på tystnadens betydelse. När en elev tystnar efter en fråga, ge dem tid att tänka. Räkna tyst till tio innan du överväger att säga något. Det är ofta i dessa tysta stunder som de viktigaste tankarna formuleras. När eleven talar, öva dig i att växla mellan de olika sätten att lyssna. Börja med att notera dina egna tankar och associationer (inre lyssnande), men låt dem sedan medvetet glida förbi för att istället fokusera helt på elevens berättelse (fokuserat lyssnande). Därifrån kan du öppna dina sinnen för att också uppfatta det outtalade (aktivt lyssnande). Bekräfta din förståelse genom att spegla både innehåll och känsla: "När du berättar om grupparbetet hör jag att du känner dig osäker på din roll. Stämmer det?" Detta ger eleven möjlighet att förtydliga eller korrigera din uppfattning. Kom ihåg att aktivt lyssnande inte handlar om att ha de rätta teknikerna, utan om att närma sig varje samtal med genuin nyfikenhet och intresse för eleven som person. När du verkligen lyssnar aktivt kommer du ofta upptäcka att din egen förståelse för eleven fördjupas. Det som först kunde uppfattas som "omotiverad" eller "lat" visar sig ofta ha djupare orsaker när eleven får möjlighet att dela sina tankar i en trygg miljö. Denna djupare förståelse förändrar ofta också din egen inställning till elevens situation. När du förstår bakgrunden till ett beteende eller en utmaning blir det lättare att hitta konstruktiva vägar framåt. Den tid du investerar i att verkligt lyssna kommer därför ofta tillbaka mångfalt - både genom bättre relationer med dina elever och genom mer träffsäkra insatser för att stödja deras utveckling.