![[Propaganda - Amerika under kommunism.png]] *Omslag till serietidningen Is this tomorrow – America under communsim. [Serietidningen finns i sin helhet på achive.org](https://archive.org/details/IsThisTomorrowAmericaUnderCommunismCatecheticalGuild). Public domain* ## Inledning Kalla kriget var en period av geopolitisk spänning mellan USA och dess allierade på ena sidan och Sovjetunionen med dess allierade på andra sidan. Denna konflikt, som sträckte sig från slutet av andra världskriget 1945 till Sovjetunionens upplösning 1991, utkämpades aldrig genom direkta militära konfrontationer mellan supermakterna, men präglade ändå världspolitiken under nästan ett halvt sekel. ## Efterkrigstidens nya världsordning När andra världskriget avslutades 1945 förändrades den globala maktbalansen dramatiskt. De europeiska kolonialmakterna – Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och andra – försvagades avsevärt, medan USA och Sovjetunionen framträdde som de nya supermakterna. Många kolonier började kämpa för självständighet, och dessa frigörelseprocesser blev ofta slagfält i den ideologiska kampen mellan öst och väst. ![[Potsdamkonferensen - foto.png]] *Potsdamkonferensen hölls mellan 17 juli och 2 augusti 1945 på slotten Cecilienhof och Babelsberg. De ledande statsmännen från de tre allierade makterna - Sovjetunionen, Storbritannien och USA - möttes för att diskutera Tysklands framtid. På bilden syns (från vänster) Storbritanniens premiärminister Clement Attlee, Sovjetunionens ledare Josef Stalin och USA:s president Harry Truman. Konferensen resulterade i Potsdamavtalet, som lade den folkrättsliga grunden för uppbyggnaden av ett fredligt, demokratiskt Tyskland och fastställde segermakternas politik gentemot det besegrade landet.* I februari 1945, strax innan krigets slut, möttes de allierade makterna – Storbritannien, Sovjetunionen och USA – på Jaltakonferensen. Där beslutades att Tyskland skulle delas i fyra ockupationszoner, att demokratiska val skulle hållas i de befriade länderna och planerna för bildandet av Förenta Nationerna (FN) diskuterades. Senare samma år, efter Tysklands kapitulation, möttes segermakterna igen vid Potsdamkonferensen (juli-augusti 1945). Här drogs gränserna för de tyska ockupationszonerna, och spänningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna började bli tydliga. ## Järnridån faller och kalla kriget tar form Den ideologiska uppdelningen av Europa blev alltmer påtaglig. I mars 1946 höll Storbritanniens premiärminister Winston Churchill ett berömt tal i Fulton, Missouri, där han varnade för att en "järnridå" hade fallit över Europa. Detta uttryck blev en träffande beskrivning av delningen mellan det kommunistiska Östeuropa och det demokratiska Västeuropa som skulle prägla kontinenten under de kommande fyra decennierna. <iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/5QuSXZTo3Uo?si=S1pFFx347R1Cany8" title="YouTube video player" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allowfullscreen></iframe> > [!INFO] Churchills tal på engelska och på svenska > From Stettin in the Baltic to Trieste in the Adriatic an iron curtain has descended across the Continent. Behind that line lie all the capitals of the ancient states of Central and Eastern Europe. Warsaw, Berlin, Prague, Vienna, Budapest, Belgrade, Bucharest and Sofia, all these famous cities and the populations around them lie in what I must call the Soviet sphere, and all are subject in one form or another, not only to Soviet influence but to a very high and, in some cases, increasing measure of control from Moscow. > > Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkts över kontinenten. Bakom den linjen ligger alla huvudstäderna i Central- och Östeuropas urgamla stater. Warszawa, Berlin, Prag, Wien, Budapest, Belgrad, Bukarest och Sofia, alla dessa berömda städer och befolkningarna runt dem ligger i vad jag måste kalla den sovjetiska sfären, och de är i en eller annan form underkastade inte endast sovjetiskt inflytande utan i mycket hög grad och i många fall stigande grad kontroll från Moskva. 1947 presenterade USA:s president Harry S. Truman vad som senare skulle bli känd som Trumandoktrinen. Han deklarerade att USA skulle stödja "fria folk" som stod emot försök till underkastelse från väpnade minoriteter eller yttre påtryckningar. I praktiken innebar detta att USA förband sig att försöka hindra kommunismens spridning globalt – en politik som kom att kallas "containment" (inneslutning). > [!INFO] Trumandoktrinen > I believe it must be the policy of the United States to support free peoples who are resisting attempted subjugation by armed minorities or by outside pressures. > > I believe that we must assist free peoples to work out their own destinies in their own way. > > I believe that our help should be primarily through economic and financial aid which is essential to economic stability and orderly political processes. ![[Two worlds - illustration.jpg]] *"Two worlds"-karta domineras av Sovjetunionens mörkröda färg och hammare och skära, medan USA knappt syns vid horisonten. Den nordpolära projektionen framhäver ländernas farliga närhet över Arktis – en alarmistisk kartbild som hjälpte samla amerikanskt stöd för antikommunistiska program under kalla kriget. Bilden: Cornell University - PJ Mode Collection of Persuasive Cartography [Two Worlds map](https://digital.library.cornell.edu/catalog/ss:3293969)* För att hjälpa det krigsdrabbade Europa på fötter lanserade USA Marshallplanen (1948-1952), ett omfattande ekonomiskt biståndsprogram. Planen erbjöds hela Europa, inklusive Sovjetunionen och dess allierade, men Stalin avvisade erbjudandet. Närmare 13 miljarder dollar (motsvarande över 140 miljarder dollar i dagens värde) skickades till Europa, med de största mottagarna i Storbritannien, Frankrike, Italien och Västtyskland. Sverige mottog också en del av dessa medel i form av lån och bidrag. Planen bidrog starkt till Västeuropas snabba ekonomiska återhämtning och gynnade svenska företag som expanderade internationellt under denna period, inklusive Volvo, Saab, ASEA (senare ABB), Electrolux, Atlas Copco och Tetra Pak. ## Dominoteorin och amerikansk utrikespolitik Som en vidareutveckling av Trumandoktrinen formulerades under 1950-talet den så kallade dominoteorin. Teorin presenterades offentligt av president Dwight D. Eisenhower 1954 och beskrev hur kommunistisk revolution i ett land kunde leda till liknande revolutioner i närliggande länder, likt dominobrickor som faller en efter en. Enligt denna teori skulle förlusten av ett enda land till kommunismen hota säkerheten i hela regionen och i förlängningen USA:s egen nationella säkerhet. ![[USA i Korea helikopter.png]] *Infanterisoldater i färd med att gå ombord på helikoptrar för att transporteras till frontlinjerna, vid den 6:e transporthelikopterenheten, åttonde armén, i Korea. BIld: [Wikimedia Commons Public Domain](https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Korean_War_HA-SN-98-07085.JPEG)* Dominoteorin blev en central princip i amerikansk kalla kriget-strategi och användes för att motivera militära och politiska interventioner i länder som ansågs stå inför kommunistiska hot – särskilt i Sydostasien, Latinamerika och Afrika. Denna teori var en avgörande motivering bakom USA:s inblandning i Korea och framför allt i Vietnam, och legitimerade omfattande hemliga operationer från CIA i många utvecklingsländer. ## Marshallplanen och ekonomiskt bistånd Planen erbjöds hela Europa, inklusive Sovjetunionen och dess allierade, men Stalin avvisade erbjudandet. Närmare 13 miljarder dollar (motsvarande över 140 miljarder dollar i dagens värde) skickades till Europa, med de största mottagarna i Storbritannien, Frankrike, Italien och Västtyskland. Sverige mottog också en del av dessa medel i form av lån och bidrag. Planen bidrog starkt till Västeuropas snabba ekonomiska återhämtning och gynnade svenska företag som expanderade internationellt under denna period, inklusive Volvo, Saab, ASEA (senare ABB), Electrolux, Atlas Copco och Tetra Pak. ![[Marshallplanen - illustration.png]] *Affisch skapad av den amerikanska myndigheten Economic Cooperation Administration för att marknadsföra Marshallplanen i Europa. Visar flaggor från de västeuropeiska länder som mottog stöd. Bilden: [Wikimedia Commons](https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Marshall_Plan_poster.JPG) Public domain* ## Delningen av Tyskland och militära allianser Tyskland blev en central skådeplats i konflikten. Efter kriget delades landet i fyra ockupationszoner, kontrollerade av Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen. När de tre västmakterna enades om att slå samman sina zoner för att bilda Västtyskland, reagerade Sovjetunionen med att försöka blockera all tillgång till Västberlin, som låg som en enklav djupt inne i den sovjetiska zonen. Västmakterna svarade med en massiv luftbro (1948-1949) som försörjde Västberlin med mat, bränsle och andra förnödenheter tills blockaden upphävdes. 1949 bildades NATO (North Atlantic Treaty Organization) som en militär försvarsallians för Västeuropa och Nordamerika. Ursprungliga medlemmar var Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA. Som svar på NATO:s bildande och särskilt Västtysklands inträde i alliansen 1955, skapade Sovjetunionen Warszawapakten – en militärallians för östblocket med medlemmar som Sovjetunionen, Albanien (som lämnade 1960), Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Ungern och Östtyskland. Flera europeiska länder valde att stå utanför dessa militärallianser, däribland Sverige, Finland, Österrike, Schweiz och Irland. Jugoslavien, under ledning av Josip Broz Tito, var kommunistiskt men behöll sin självständighet från Sovjetunionen och stod utanför Warszawapakten. ![[Nato och Warsawapakten karta Europa.png]] *Europa under det kalla kriget. Bilden: Bearbetning av [förlaga från Wikimedia Commons](https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Europe-blocs-49-89x4.svg). Under public domain* ## Kapprustning och terrorbalans Under 1950- och 1960-talen utbröt en intensiv kapprustning mellan USA och Sovjetunionen. Båda supermakterna byggde upp enorma kärnvapenarsenaler, vilket ledde till vad som kallades "terrorbalans" (Mutually Assured Destruction, MAD) – insikten att ett kärnvapenkrig skulle leda till båda sidors utplåning. Detta förhindrade paradoxalt nog ett direkt krig mellan supermakterna, men ledde istället till att konflikter utkämpades genom ombud i utvecklingsländer. En särskilt dramatisk händelse var byggandet av Berlinmuren 1961. När allt fler östtyskar flydde till Västberlin, beslöt den östtyska regimen att bygga en mur runt Västberlin för att stoppa flykten. Muren blev den främsta symbolen för delningen av Europa under kalla kriget och stod kvar tills den fredliga revolutionen 1989. ## Konflikter genom ombud Kalla kriget omfattade flera allvarliga konflikter och kriser. Koreakriget (1950-1953) bröt ut när Nordkorea invaderade Sydkorea. FN, dominerat av USA, skickade trupper för att försvara Sydkorea, medan Kina ingrep till Nordkoreas försvar. Kriget slutade i ett dödläge och ett vapenstillestånd, med Koreahalvön fortsatt delad vid den 38:e breddgraden – en situation som kvarstår än idag. Omkring 3 miljoner människor dog i denna konflikt. Vietnamkriget (1955-1975) började efter att Frankrike förlorat kontrollen över sin koloni. Vietnam delades, med ett kommunistiskt Nordvietnam och ett USA-stött Sydvietnam. USA involverade sig alltmer för att förhindra kommunistisk expansion och skickade 1965 trupper till Sydvietnam. Trots överlägsen militär styrka kunde USA inte besegra FNL-gerillan och de nordvietnamesiska styrkorna. Efter massiva protester hemma drog sig USA ut 1973, och 1975 föll Saigon. Omkring 3 miljoner vietnameser och 58,000 amerikanska soldater dog i kriget. ## Världen på randen till kärnvapenkrig Kubakrisen (1962) förde världen till randen av ett kärnvapenkrig. Efter att Fidel Castro tagit makten på Kuba 1959 och allierat sig med Sovjetunionen, upptäckte amerikanska spionplan 1962 att Sovjetunionen placerat kärnvapenbestyckade missiler på ön. President John F. Kennedy krävde att missilerna skulle avlägsnas och införde en marin blockad. Efter några intensiva dagar av förhandlingar gick Sovjetunionen med på att avlägsna missilerna mot att USA lovade att inte invadera Kuba (och i hemlighet lovade att avlägsna amerikanska missiler från Turkiet). Under krisen var världen extremt nära ett kärnvapenkrig. Ett särskilt dramatiskt ögonblick inträffade när den sovjetiska ubåten B-59 attackerades med sjunkbomber av amerikanska fartyg. Ubåtens kapten, Valentin Savitsky, ville avfyra en kärnvapenladdad torped i tron att ett världskrig hade börjat. Detta krävde godkännande av tre officerare ombord, men en av dem, Vasili Archipov, vägrade. Hans beslut kan ha förhindrat ett kärnvapenkrig. ![[Layer.tiff]] ## Sovjetisk kontroll över Östeuropa I Tjeckoslovakien försökte ledaren Alexander Dubček 1968 införa ekonomiska och politiska reformer för att skapa vad han kallade "socialism med mänskligt ansikte". Denna period av liberalisering, känd som "Pragvåren", avbröts brutalt när Warszawapaktens trupper (utom Rumänien och Albanien) invaderade landet den 21 augusti 1968. Reformerna avbröts och Tjeckoslovakien återgick till ortodox kommunism. ## Rymdkapplöpningen En stor del av kalla kriget utkämpades inom vetenskap och teknologi, särskilt inom rymdforskning. 1957 skickade Sovjetunionen upp Sputnik 1, den första satelliten i omloppsbana runt jorden, följt av Sputnik 2 med hunden Laika. 1961 blev Jurij Gagarin den första människan i rymden. USA svarade med sitt eget rymdprogram, och 1969 landade Neil Armstrong och Buzz Aldrin på månen i Apollo 11-uppdraget. USA genomförde totalt sex framgångsrika månlandningar mellan 1969 och 1972. ## Avspänning och internationella avtal Under första halvan av 1970-talet inleddes en period av minskade spänningar mellan blocken, ofta kallad "détente" (avspänning). 1975 undertecknades Helsingforsavtalet av 35 stater, inklusive USA, Sovjetunionen och de flesta europeiska länder. Avtalet betonade respekt för nationell suveränitet, fredlig lösning av konflikter och mänskliga rättigheter. Under denna period förhandlades också SALT-avtalen (Strategic Arms Limitation Talks) fram för att begränsa antalet strategiska kärnvapen. ## Oljekrisen och ekonomiska utmaningar 1973 utbröt en global oljekris när OPEC-länderna begränsade oljeproduktionen för att straffa de länder som stött Israel i Oktoberkriget. Oljepriset steg kraftigt, vilket orsakade ekonomiska problem i många industrialiserade länder. Krisen avslutade den långa ekonomiska högkonjunkturen som varat sedan andra världskrigets slut och visade på industriländernas sårbarhet. På längre sikt gynnade de höga oljepriserna länder med outnyttjade oljereserver, som Norge. ## Kalla kriget i den tredje världen I Latinamerika, som USA betraktade som sin intressesfär, motarbetade amerikanska myndigheter aktivt vänsterregeringar. Efter Castros maktövertagande på Kuba ville USA förhindra kommunismens spridning i regionen och stödde ofta högerinriktade, auktoritära regimer som var USA-vänliga, även mot demokratiskt valda socialistiska regeringar. 1979 genomfördes en revolution i Iran som störtade den USA-stödda shahen och omvandlade landet till en islamisk republik under ledning av Ayatollah Khomeini. Händelsen förändrade maktbalansen i Mellanöstern och ledde till ett långvarigt krig mellan Iran och Irak (1980-1988) där supermakterna stödde olika sidor. Samma år invaderade Sovjetunionen Afghanistan för att stödja den kommunistiska regimen mot upproriska grupper. USA stödde de islamistiska gerillakämparna (mujahedin) med vapen och pengar. Bland dessa grupper fanns individer som senare skulle bilda al-Qaida, inklusive Osama bin Laden. Kriget blev mycket kostsamt för Sovjetunionen, och 1988 beslutade Michail Gorbatjov att dra tillbaka de sovjetiska trupperna. Omkring 15,000 sovjetiska soldater och en miljon afghaner dog under kriget. ## Sovjetunionens ekonomiska kris Under 1970- och 1980-talet blev Sovjetunionens ekonomiska problem alltmer uppenbara. Ineffektivt jordbruk, en byråkratisk och oflexibel industrisektor, exportsvårigheter och stora militärutgifter tärde på ekonomin. Levnadsstandarden sjönk och hälsoproblemen ökade bland befolkningen. ## Gorbatjovs reformer När Michail Gorbatjov blev Sovjetunionens ledare 1985 inledde han omfattande reformer. "Perestrojka" (omstrukturering) syftade till ekonomiska reformer för att modernisera och effektivisera det sovjetiska systemet, medan "glasnost" (öppenhet) innebar ökad yttrandefrihet och transparens. Gorbatjovs avsikt var att rädda och förnya det sovjetiska systemet, men reformerna ledde istället till dess sönderfall. ## Revolutionerna 1989 1989 blev ett omvälvande år då kommunistregimerna i Östeuropa föll i snabb följd. I Polen vann Solidaritet delvis fria val i juni. Ungern genomförde demokratiska reformer och öppnade gränsen mot Österrike, vilket möjliggjorde för östtyskar att fly västerut. I Östtyskland ledde massprotester till Berlinmurens fall den 9 november. I Tjeckoslovakien genomfördes den så kallade "sammetsrevolutionen" i november-december. Bulgarien genomgick en fredlig maktövergång i november, medan Rumänien upplevde en våldsam revolution som slutade med avrättningen av diktatorn Nicolae Ceaușescu i december. ## Sovjetunionens upplösning Den slutliga upplösningen av Sovjetunionen skedde stegvis. De baltiska staterna (Estland, Lettland, Litauen) förklarade sig självständiga 1990-1991. Ett misslyckat kuppförsök mot Gorbatjov i augusti 1991 påskyndade upplösningen. Warszawapakten upplöstes formellt i juli 1991. Den 25 december 1991 avgick Gorbatjov som president, och dagen därpå upphörde Sovjetunionen officiellt att existera. Femton nya självständiga stater bildades på Sovjetunionens territorium. ## Kalla krigets arv Kalla krigets slut markerade slutet på den bipolära världsordningen och början på en ny era i internationella relationer. USA framträdde som den enda kvarvarande supermakten, men detta skulle snart utmanas av nya globala aktörer och konflikter. Kalla kriget har lämnat ett djupt avtryck på vår värld, från internationella institutioner som skapades under denna period (NATO, EU, FN) till pågående konflikter som har sina rötter i denna tid. Teknologiska framsteg från rymdkapplöpningen, kärnvapenmakternas fortsatta existens och kollektiva minnen i länder som påverkades av konflikten är alla delar av kalla krigets arv som fortfarande påverkar vår värld idag.