Arbetsmarknaden är en [[tänkt plats]] där arbetsgivare möter arbetssökande - ett slags handelsplats för arbete. Här söker företag och organisationer efter personer med rätt kompetens, samtidigt som människor söker jobb som passar deras färdigheter och intressen. Arbetsmarknaden bestämmer vilka som får jobb, hur många som får jobb och vilka löner som sätts för olika arbeten. Arbetsmarknaden fungerar precis som alla andra [[Marknad i en marknadsekonomi|marknader]] och kan beskrivas med hjälp av **utbud** (arbetskraftsutbud) och **efterfrågan** (arbetskraftsefterfrågan). Men för arbetsmarknaden tittar vi också på **arbetslöshet**. Arbetsmarknaden kan delas in i olika **branscher**. De olika branscherna fungerar på lite olika sätt. Och de olika branscherna har olika **kompetenskrav**. Det krävs olika kunskaper och olika utbildningar för olika branscher. ## Strukturomvandlingar Den svenska arbetsmarknaden har förändrats mycket under de senaste 150 åren. Vi kallar de förändringarna **strukturomvandlingar**. Sverige har genomgått flera stora strukturomvandlingar. Före 1870 dominerade jordbrukssamhället, där cirka 70 procent av befolkningen arbetade inom jordbrukssektorn. De flesta människorna på den tiden levde på [[Självhushåll]]. Den industriella revolutionen förändrade detta. Under perioden 1870-1970 växte stora svenska industriföretag fram, som ASEA, SKF och Ericsson. Massproduktion och löpande band blev symboler för denna era. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden inom EU för åldersgruppen 20–64 år, med en andel på 82,9 % enligt Eurostat (2022). Även bland kvinnor i denna åldersgrupp har Sverige den högsta sysselsättningsgraden i EU, 80,1 %, vilket är cirka 20 procentenheter över EU-genomsnittet. ## Borås och Västerås - två svenska städer i förändring Borås och Västerås visar tydligt hur svenska industristäder har förändrats mycket under de senaste årtiondena. ### Borås - från textil till e-handel ![[textilindustri borås.png]] *Textilindustri i Borås - Wikimedia Commons* Borås blev tidigt ett centrum för svensk textilindustri, med rötter från 1600-talet. Staden växte under industrialiseringen och fick namnet "textilstaden" med många fabriker som gjorde allt från kläder till hemtextil. Under 1960-70-talen kom billigare produkter från andra länder, vilket gjorde att många svenska textilföretag inte längre kunde konkurrera och tvingades stänga. Krisen var svår, men Borås har hittat nya vägar. Idag är staden ett centrum för e-handel och logistik, där många svenska nätbutiker har sina kontor eller lager. Textiltraditionen finns kvar men i ny form - Textilhögskolan i Borås utbildar designers och Textile Fashion Center samlar nytänkande inom branschen. ### Västerås - från tung industri till högteknologi ![[Metallverken Västerås.jpg]] *Metallverken i [[Kopparlunden]] i Västerås, idag är denna lokal matsal för Hahrska gymnasiet, Bilden: Tekniska museet, public domain* Västerås blev under 1900-talet en viktig industristad, främst genom ASEA (senare ABB). Staden var ett centrum för elteknisk industri och tung verkstadsindustri. När maskiner tog över allt mer arbete och företag flyttade produktion utomlands, förlorade även Västerås många industrijobb. Västerås har dock lyckats byta inriktning till en mer kunskapsbaserad ekonomi. Staden har idag en stark IT-sektor och har blivit ett centrum för energiteknik. Mälardalens högskola (nu universitet) har varit viktig i denna förändring. De senaste åren har Västerås även blivit ett centrum för datacenter och molntjänster. ### Gemensamma faktorer i omvandlingen Båda städerna visar hur strukturomvandling kan lyckas genom: - Att bygga vidare på kunskap som redan finns - Samarbete mellan företag, skolor och kommun - Satsningar på vägar, järnvägar och kommunikationer - Förmåga att locka nya företag och entreprenörer De två städernas utveckling visar en större förändring i hela Sverige. Från 1970-talet har landet mer och mer gått från industri till tjänstesamhälle. IT-branschen har blivit en viktig del av ekonomin, och kunskap och service har blivit allt viktigare. Vi ser detta i vardagen - vi scannar själva våra varor i butiker istället för att kasssapersonal gör det, och vi använder internetbank istället för att besöka bankkontor. Förändringarna påverkar direkt vilka jobb som finns och vad man behöver kunna för att få dem. Borås och Västerås är bra exempel på den omställning som format den svenska arbetsmarknaden de senaste årtiondena, där industrijobb minskat medan tjänste- och kunskapsjobb ökat kraftigt. ## Arbetsmarknadens organisation Den svenska arbetsmarknaden är uppdelad i olika sektorer med olika roller och förutsättningar. **Offentlig sektor** omfattar kommuner, regioner och stat, där verksamheter som skola, vård, omsorg och myndighetsutövning bedrivs. I den **privata sektorn** finns allt från stora multinationella företag som IKEA och H&M till små lokala företag och enmansföretag. Den **ideella sektorn**, med organisationer som Röda Korset och olika idrottsföreningar, spelar också en viktig roll i samhället. Anställningsformerna har blivit mer varierade över tid. Även om **tillsvidareanställning** fortfarande är vanligast, har nya former växt fram. Gig-ekonomin, representerad av företag som Foodora och Bolt, har skapat nya möjligheter men också nya utmaningar. > [!NOTE] När du kommer ut i arbetslivet > När du kommer ut i arbetslivet så ska du alltid sträva efter fast anställning. Vägen till fast anställning börjar med en provanställning som automatiskt övergår i fast anställning. Men du kan också bli anställd på andra sätt. Att bli anställd på vikariat innebär att du tar en annans jobb om den till exempel är hemma på föräldraledighet. Det är också vanligt att bli projektanställd. En sådan anställning gäller så länge som projektet varar. När projektet är slut så upphör också din anställning. Om du går på flera projektanställningar i rad för samma arbetsgivare så ska du kräva att bli fast anställd. | Anställningsform | Beskrivning | Kommentar | | ------------------------------- | -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | | Fast anställning (tillsvidare) | Anställning utan tidsbegränsning som gäller tills den sägs upp av arbetsgivare eller arbetstagaren. | Standardformen på svensk arbetsmarknad. | | Provanställning | Tidsbegränsad prövoperiod (max 6 månader) för att bedöma om arbetstagaren passar in i verksamheten. | Övergår till fast anställning om inget annat avtalas vid prövoperiodens slut. | | Vikariat | Anställning som ersätter en ordinarie medarbetare vid exempelvis sjukdom, föräldraledighet eller studier. | Gäller så länge den ordinarie är frånvarande. | | Säsongsanställning | Tidsbegränsad anställning kopplad till säsongsbetonade arbetsuppgifter, exempelvis inom jordbruk eller turism. | Varaktigheten bestäms av arbetets säsong. | | Allmän visstidsanställning* | Tidsbegränsad anställning utan krav på särskild anledning. | Övergår automatiskt till fast anställning om den sammanlagt varat 2 år (från 2022 gäller särskild visstidsanställning med övergång efter 12 månader). | | anställning vid behov/per timme | Korttidsanställning med flexibel arbetstid, ofta baserad på faktiska arbetsbehov. | Regleras ofta via kollektivavtal. | | projekt-/objektsanställning | Anställning för ett specifikt projekt eller uppdrag med en förutbestämd varaktighet. | Tidsbegränsad enligt uppdragets längd. | *Källa: Sammanfattning av anställningsformer enligt lagen om anställningsskydd (LAS) och LO:s rapporter. ## Den svenska modellen ![[Ådalsdemonsrationen1931.png]] *Demonstrationståget i Ådalen några minuter innan militären öppnade eld mot det och fem människor dödades. Bilden: Wikimedia Commons, Public Domain* 1920- och 1930-talen präglades av hårda konflikter på den svenska arbetsmarknaden. Strejker och lockouter var vanliga, och ibland ledde arbetskonflikterna till våldsamheter. Den värsta händelsen var Ådalskonflikten 1931, där militär öppnade eld mot demonstrerande arbetare och fem personer dödades. Dessa spänningar mellan arbetare och arbetsgivare hotade den ekonomiska och sociala stabiliteten i Sverige. Staten övervägde att ingripa med lagstiftning för att reglera arbetsmarknaden. För att undvika statlig inblandning började därför arbetsmarknadens parter förhandla med varandra. Detta ledde fram till att LO (Landsorganisationen) och SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen, nu Svenskt Näringsliv) 1938 träffade Saltsjöbadsavtalet, som fick sitt namn från orten där avtalet undertecknades. ![[Saltsjöbadsavtalet.png]] *Den svenska modellen uppstod när arbetsmarknadens parter tillsammans med staten kom överens om arbetsmarknadens spelregler i Saltsjöbaden, 1938 - Wikimedia Commons* Saltsjöbadsavtalet blev grunden för den [[Den svenska modellen|svenska modellen]]. Ända sedan 1938 har arbetsmarknaden fungerar på samma sätt. **Arbetsgivarorganisationer** som Svenskt Näringsliv och **fackförbund** som LO, TCO och Saco förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden. Staten agerar främst som medlare genom Medlingsinstitutet och som övervakare genom Arbetsdomstolen och Arbetsmiljöverket. ![[Arbetsmarknadens parter - bild.png]] I många länder reglerar staten arbetsmarknaden med hjälp av lagar. Till exempel finns i de flesta länder minimilöner, gränser för hur långa löner får vara. I Sverige så lägger sig inte staten i reglerna på arbetsmarknaden så mycket utan litar på att fackföreningar och arbetsgivarorganisationer avtalar om löner, arbetstider, semester, pensioner och försäkringar i **kollektivavtal**. För att den svenska modellen ska fungera som tänkt så behöver de anställda vara organiserade i fackföreningar. År 2022 var 70 procent av de anställda i Sverige fackligt anslutna, med en högre andel bland tjänstemän (74 procent) än arbetare (61 procent). Kvinnor var oftare medlemmar än män, och anslutningen ökade med ålder. ## Arbetslöshet Arbetslöshet kan ha flera olika orsaker: **Strukturell arbetslöshet** uppstår när arbetsmarknadens krav förändras och när viss kompetens inte längre efterfrågas. Människor med äldre utbildningar kanske då behöver omskola sig för att kunna ta nya jobb. De statliga YH-utbildningarna är ett statligt projekt för att få folk att snabbare omskola sig när arbetsmarknadens krav förändras. **Konjunkturarbetslöshet** följer ekonomins upp- och nedgångar. 90-talskrisen, IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 är historiska exempel. På senare tid har coronapandemin och energikrisen påverkat arbetsmarknaden betydligt. Staten kan här spela en aktiv roll genom att exempelvis anställa fler och och genomföra fler projekt under lågkonjunktur för att fånga upp arbetslösa. ![[Konjunktur och arbetslöshet - bild.png]] **Friktionsarbetslöshet** uppstår när människor byter jobb eller när nyexaminerade söker sitt första arbete. Friktionsarbetslöshet kan beskrivas som tiden *mellan* arbeten. **Säsongsarbetslöshet** handlar om att vissa yrken inte går att utföra under vissa delar av året. Det är svårt att vara skidlärare om sommaren i Sverige. Ett annat exempel är att anläggningsarbeten ofta tar en paus under vinterhalvåret. ![[Stöten Sälen.png]] *Jobbar du som skidlärare under vinterhalvåret i Sverige så finns det inte så mycket att göra för dig om sommaren - Wikimedia Commons (Stöten, Sälen)* ![[Vägbygge Dalle.png]] *Som anläggningsarbetare kan det vara svårt att få uppdrag på vintrarna. Bild: Dalle 3* ## Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är insatser som staten använder för att påverka arbetsmarknaden, minska arbetslöshet och underlätta matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare. **Aktiva åtgärder** syftar till att direkt stärka individens möjligheter att få arbete, exempelvis genom arbetsmarknadsutbildningar, subventionerade anställningar och praktikplatser. En viktig aktiv åtgärd är [Yrkeshögskolan](https://www.yrkeshogskolan.se/) (YH), som erbjuder 2-åriga utbildningar i nära samarbete med arbetslivet. Utbildningarna innehåller praktiska moment genom LIA (Lärande i arbete) och utformas utifrån arbetsmarknadens behov. Exempel på YH-utbildningar är IT-säkerhetsspecialist, byggproduktionsledare och tandsköterska. **Passiva åtgärder** innebär ekonomiskt stöd som ger trygghet medan den arbetssökande letar jobb. Hit hör arbetslöshetsförsäkringen (A-kassan) samt stöd som aktivitetsstöd och etableringsersättning. Även det sociala skyddsnätet, med försörjningsstöd, sjukförsäkring och bostadsbidrag, spelar en viktig roll. # Arbetsmarknad och arbetsrätt ## Den svenska arbetsrätten Alla de lagar och regler som gäller för arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmarknaden kallar vi för arbetsrätt. Här nedan beskrivs de tre viktigaste lagarna som ingår i arbetsrätten. **Lagen om anställningsskydd** (LAS) ger arbetare ett grundskydd genom regler om uppsägning, turordning och företrädesrätt. Ett tydligt exempel är principen "sist in, först ut" vid arbetsbrist - de som jobbat kortast tid får gå först, med hänsyn till ålder. Lagen tillåter samtidigt avsteg genom kollektivavtal, vilket ger arbetsgivare och fack möjlighet att anpassa reglerna efter branschens behov. **Medbestämmandelagen** (MBL) styr hur arbetsgivare och fackföreningar ska samarbeta, främst genom krav på information och förhandling. När ett företag planerar större ändringar måste de enligt MBL förhandla med facket innan beslut tas. Detta kan gälla allt från omorganisationer till nya datasystem. **Arbetsmiljölagen** (AML) är den tredje viktiga delen av arbetsrätten och ska förhindra ohälsa och olyckor på jobbet. Lagen täcker både fysisk och psykisk arbetsmiljö och kräver att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön. Detta betyder regelbundna kontroller av arbetsförhållanden, bedömning av risker och åtgärder mot problem. Arbetsgivaren måste också samarbeta med arbetstagarnas representanter, särskilt skyddsombuden, i arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöverket övervakar att lagen följs och kan kräva åtgärder med hot om böter vid brister. > [!NOTE] Case: Tryckeriets omställning och personalhantering > > Ett tryckeri med femtio anställda ska ersätta sina äldre maskiner med nya, mer automatiserade modeller. > > - De äldre maskinerna kräver stor erfarenhet att sköta, något som tio anställda med cirka 30 års tjänstgöring har byggt upp. > - De nya maskinerna kräver mindre tillsyn och annan typ av kompetens. > - Förändringen innebär att företaget behöver minska personalstyrkan med tio personer. > - De senast anställda har utbildning för att hantera den nya tekniken. > > **Hur kan dilemmat lösas?** > > > **Lösning enligt svensk arbetsmarknadspraxis** > > När ett företag genomgår förändringar som kan leda till uppsägningar finns det några grundläggande steg att följa: > > 1. **Undersök omplaceringsmöjligheter** > Företaget måste först undersöka om de berörda medarbetarna kan få andra arbetsuppgifter inom företaget. > 2. **Turordningsregler** > Huvudregeln i lagen om anställningsskydd (LAS) är "sist in, först ut", vilket betyder att de som anställdes senast ska sägas upp först. > 3. **Möjliga avsteg från turordningen** > Det finns sätt att göra undantag från turordningsreglerna: > - Företaget kan komma överens med facket om en annan turordning > - Nyckelpersoner med särskild kompetens kan undantas (i mindre företag) > - Företaget kan erbjuda ekonomisk ersättning (avgångsvederlag) till anställda som frivilligt slutar sin anställning > 1. **Förhandla med facket** > Företaget måste förhandla med fackliga representanter innan beslut fattas om uppsägningar. > 5. **Stöd till de som blir uppsagda** > Företaget kan erbjuda stöd till uppsagda medarbetare: > - Hjälp att hitta nytt jobb > - Utbildningsmöjligheter > - Avgångsvederlag (ekonomisk ersättning) ## Kollektivavtal Ett kollektivavtal sluts mellan arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare och fackförening, och reglerar löner, arbetstider och andra anställningsvillkor. Avtalsperioderna är vanligen på 2-3 år. Ett kollektivavtal gäller för samtliga arbetsgivare och arbetstagare för en viss bransch för de företag som skrivit på kollektivavtalet. Det finns kollektivavtal på de flesta större företag i Sverige. Under en avtalsperiod råder fredsplikt, vilket innebär förbud mot stridsåtgärder som strejk eller lockout. När avtalet löper ut kan parterna använda olika konfliktvapen: - Strejk: Arbetstagare lägger ned arbetet - Lockout: Arbetsgivare stänger ute arbetstagare - Blockad: Vägran att hantera varor eller utföra tjänster - Övertidsblockad: Vägran att arbeta övertid - Nyanställningsblockad: Förbud mot nyanställningar > [!INFO] Exempel: Kommunals konflikt 2023 > 2023 varslade Kommunal om strejk för 50 000 medlemmar inom bland annat förskola, äldreomsorg och renhållning. Kravet var löneökningar över [[märket]] på 4,2% eftersom de tyckte att deras medlemmar hamnat efter i löneutvecklingen. Efter förhandlingar med arbetsgivarorganisationen SKR nåddes ett avtal på 4,7% plus extra satsningar på undersköterskor, vilket avvärjde strejken. ![[Tesla strejk.png]] *I och med Teslas etablering i Sverige så möts två olika arbetsmarknadskulturer. I USA driver Tesla en starkt individualistisk linje där företaget själv vill bestämma villkoren, medan den svenska modellen bygger på kollektivavtal och facklig samverkan. När IF Metall krävde kollektivavtal 2023 vägrade Tesla förhandla, vilket ledde till strejk och sympatiåtgärder från andra fack. Bild -TT* ## Lönebildning och lönesystem I Sverige bestämmer industrin hur mycket lönerna ska öka. Genom "industriavtalet" sätter exportindustrin, som måste konkurrera med andra länder, en nivå för löneökningar - kallad "märket". Detta märke används sedan som riktlinje när andra branscher förhandlar om löner. Systemet finns för att se till att lönerna inte ökar så mycket att svenska företag får svårt att sälja sina varor i andra länder. Arbetsplatser använder olika lönesystem: - Fasta löner som höjs varje år - Individuell lönesättning där din insats och kunskap påverkar lönen - Provision och bonus i säljjobb - Ackordslön i vissa industrier där lönen beror på hur mycket du producerar En viktig regel i Sverige är att alla ska få samma lön för samma jobb, oavsett om du är man eller kvinna. Detta står i lagen. Arbetsgivare måste varje år undersöka lönerna för att hitta och rätta till orättvisa skillnader mellan män och kvinnor som gör likvärdigt arbete. ## Fackföreningar och A-kassa När du börjar arbeta står du inför valet att gå med i en fackförening och/eller en arbetslöshetskassa (a-kassa). Du måste välja rätt fackförening för att få rätt hjälp. Tidningen Dagens arena har här gjort en sammanställning över Sveriges samtliga fackföreningar: [Här är Sveriges olika fackförbund](https://www.dagensarena.se/innehall/sveriges-olika-fackforbund/) En **fackförening** är en organisation som arbetar för att förbättra villkoren för sina medlemmar på arbetsmarknaden. Som medlem får du bland annat: - **Stöd vid förhandlingar** - Facket förhandlar kollektivavtal med arbetsgivaren, vilket ger dig förmåner som löneökningar, semesterersättning, föräldralön och tjänstepension. - **Rådgivning och hjälp** - Om du har problem på arbetsplatsen kan du få juridisk rådgivning och stöd. Detta kan handla om arbetsmiljöfrågor, lönefrågor eller om du blir felaktigt behandlad. - **Hjälp vid uppsägning** - Om du riskerar att bli uppsagd eller om det uppstår tvister kring din anställning kan facket företräda dig. - **Förmånliga försäkringar** - Som medlem får du ofta tillgång till gruppförsäkringar med bra villkor, som hemförsäkring, olycksfallsförsäkring och ibland även sjukförsäkring. **A-kassan** (arbetslöshetskassan) ger dig ekonomiskt stöd om du skulle bli arbetslös: - **Grundläggande ekonomiskt skydd** - A-kassan ger dig ekonomisk ersättning om du blir arbetslös, vilket ger dig tid att hitta ett nytt jobb utan att hamna i ekonomisk kris. - **Oberoende av facket** - Du kan vara medlem i en a-kassa utan att vara med i facket. A-kassorna är fristående organisationer, även om många har koppling till fackförbund. - **Olika a-kassor för olika branscher** - Det finns olika a-kassor för olika branscher och yrken. Du bör välja den som passar ditt yrke eller den bransch du arbetar inom. ## Trygghetssystem vid arbetslöshet A-kassan består av två delar. Dels en grundförsäkring som alla kan få om de har arbetat tillräckligt mycket, dels en inkomstförsäkring för dem som är medlemmar i en a-kassa. För att få ersättning från a-kassan måste man vara inskriven på Arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb. Man måste också vara beredd att ta arbeten som man blir erbjuden och ha arbetat tillräckligt mycket innan man blev arbetslös. När man får a-kassa får man först 80 procent av sin tidigare lön i 200 dagar. Därefter sjunker ersättningen till 70 procent i 100 dagar. Om man får förlängd ersättning blir den 65 procent av lönen. Den som inte kan få a-kassa, eller har fått ersättning så länge det går, kan söka försörjningsstöd hos kommunen. Detta är samhällets sista skyddsnät och kommunen tittar då på hela hushållets ekonomi för att bedöma behovet av stöd. <iframe src="https://postmeta.se/infografik/akassa.html" width="700px" height="700px"></iframe> ## Den framtida arbetsmarknaden Arbetsmarknaden genomgår omfattande förändringar driven av flera trender: ### Digitalisering och automatisering AI och robotisering förändrar arbetsuppgifter och kompetenskrav. Vissa yrken försvinner medan nya tillkommer. Ett exempel är hur självkörande fordon kan påverka transportbranschen, samtidigt som nya jobb skapas inom programmering och systemutveckling. ### Klimatomställning Övergången till ett hållbart samhälle skapar nya "gröna jobb" inom flera sektorer. Utbyggnaden av förnybar energi genom sol- och vindkraft skapar arbetstillfällen både inom konstruktion och drift. Satsningar på hållbara transporter öppnar för nya yrken inom allt från laddinfrastruktur till planering av miljövänlig stadstrafik. Den cirkulära ekonomin utvecklar nya affärsmodeller för återbruk och återvinning, medan miljötekniksektorn växer med innovationer inom rening, energieffektivisering och smarta klimatlösningar. ### Demografiska förändringar Sverige får en allt äldre befolkning vilket påverkar arbetsmarknaden på flera sätt. Fler äldre innebär att vi behöver mycket mer personal inom vård och omsorg. Samtidigt måste vi jobba högre upp i åldrarna, vilket syns i de höjda pensionsåldrarna. När en mindre del av befolkningen är i arbetsför ålder behöver Sverige arbetskraft från andra länder för att fylla behoven. Att andelen äldre ökar medan andelen som arbetar minskar gör det svårare att finansiera välfärden. <iframe src="https://postmeta.se/infografik/pension_age.html" width="700px" height="700px"></iframe> ### Nya arbetsformer Arbetslivet förändras och blir mer flexibelt. Allt fler arbetar på distans och många väljer att bli frilansare eller starta eget företag. Nya typer av jobb växer fram genom digitala plattformar som förmedlar uppdrag, den så kallade gig-ekonomin. Det blir också vanligare att anställningar är kopplade till olika projekt istället för att vara tillsvidare. För att hantera dessa förändringar behöver vi ständigt lära oss nya saker i arbetet. Lagar och avtal behöver anpassas till de nya sätten att arbeta. Även trygghetssystemen behöver utvecklas så att de fungerar för personer som inte har traditionella anställningar. Utbildningssystemet måste bli bättre på att ge den kunskap som behövs, och det behöver bli lättare att matcha rätt person med rätt jobb. Den svenska modellen, där fack och arbetsgivare samarbetar, har tidigare varit bra på att hantera förändringar. Detta kommer att vara viktigt även i framtiden när arbetsmarknaden fortsätter att förändras.