## Strukturomvandling Strukturomvandling är en förändring av näringslivets sammansättning och arbetsmarknadens behov. Exempel på detta inkluderar: - Nedläggningen av textilindustrin i Borås på 1960-talet. - Volvo som går från traditionell biltillverkning till eldrivna fordon. - Övergång från manuell kassapersonal till självscanning i butiker. - Digitaliseringen av banktjänster från personlig service till automatiserade lösningar. ### Historisk utveckling i Sverige - **Jordbrukssamhälle (före 1870):** 70 % av befolkningen arbetade inom jordbruk, själhushållning dominerade. - **Industrisamhälle (1870-1970):** Stora företag som ASEA, SKF och Ericsson växte fram. Massproduktion blev norm. - **Tjänstesamhälle (från 1970-talet):** IT-sektorn växer och service blir viktigare. - **Digital transformation (nutid):** AI, automatisering och e-handel ersätter traditionella affärsmodeller. ### Konsekvenser - Nya yrken som kodare och influencers uppstår, medan traditionella jobb försvinner. - Bruksorter måste ställa om, medan storstäder lockar nya tjänste- och techföretag. - Landsbygden får nya möjligheter genom digitalisering. ## Arbetsmarknadens uppdelning ### Olika sektorer - **Offentlig sektor:** Kommuner (skola, vård), regioner (sjukvård), staten (myndigheter). - **Privat sektor:** Storföretag (IKEA, Volvo), småföretag och startups. - **Ideell sektor:** Organisationer som Röda Korset och idrottsföreningar. ### Anställningsformer - **Tillsvidareanställning:** Starkast skydd och vanligast i Sverige. - **Visstidsanställning:** Vikariat, säsongsjobb, provanställningar. - **Nya anställningsformer:** Gig-ekonomi (ex. Foodora), konsultuppdrag, kombinatörer (flera deltidsjobb). ## Arbetsmarknadens parter ### Huvudaktörer - **Arbetsgivarorganisationer:** Svenskt Näringsliv, SKR, Arbetsgivarverket. - **Fackföreningar:** LO (ex. IF Metall), TCO (ex. Unionen), Saco (ex. Sveriges Ingenjörer). - **Staten:** Medlingsinstitutet, Arbetsdomstolen, Arbetsmiljöverket. ### Den svenska modellen - **Kollektivavtal:** Reglerar löner, semester, försäkringar. - **Förhandlingssystem:** Lokala och centrala förhandlingar, konfliktregler. - **Samverkan:** Skyddsombud, MBL-förhandlingar, utvecklingsavtal. ## Orsaker till arbetslöshet ### Strukturell arbetslöshet - Uppstår när branscher försvinner eller förändras, t.ex. gruvnedläggningar eller automatisering. - Geografiska exempel: Hög arbetslöshet i Norrlands inland, brist på arbetskraft i Stockholm. ### Konjunkturell arbetslöshet - Orsakad av ekonomiska nedgångar, t.ex. finanskrisen 2008 eller coronapandemin. ### Friktionsarbetslöshet - Naturlig arbetslöshet vid jobbyten, nyexaminerade, säsongsarbete. ## Arbetsmarknadspolitik ### Aktiva åtgärder - **Utbildning:** Yrkeshögskolan, Arbetsförmedlingens utbildningar, validering av utlandsutbildade. - **Arbetsmarknadsåtgärder:** Nystartsjobb, lönebidrag, arbetsmarknadsutbildningar. - **Moderna initiativ:** Digitala matchningstjänster, gröna jobb, kompetensväxling. ### Passiva åtgärder - **A-kassa:** Ersättning vid arbetslöshet. - **Kompletterande stöd:** Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringsersättning. - **Sociala skyddsnät:** Försörjningsstöd, sjukförsäkring, bostadsbidrag. ### Framtida utmaningar - **Digitalisering:** Nya kompetenskrav, automatisering, livslångt lärande. - **Klimatomställning:** Nya industrier, behov av gröna jobb. - **Demografi:** Åldrande befolkning, integration, urbanisering. ## Sammanfattning och diskussion - Hur påverkar AI och automatisering arbetsmarknaden? - Vilka yrken försvinner och vilka tillkommer? - Hur kan vi förbereda oss på framtidens arbetsmarknad? **Lärdomar:** - Anpassningsförmåga är avgörande. - Utbildning blir allt viktigare. - Balans mellan flexibilitet och trygghet behövs. **Diskussionsfrågor:** - Hur ser framtidens arbetsmarknad ut? - Vilka kompetenser blir viktigast? - Hur skapar vi en inkluderande arbetsmarknad?