# Media i Sverige ## Grundlagar som rör media Sverige har två grundlagar som skyddar media och yttrandefrihet. Tryckfrihetsförordningen från 1766 skyddar det tryckta ordet och ger rätt att publicera utan förhandsgranskning, med vissa undantag som rikets säkerhet och förtal. Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 utvidgar detta skydd till radio, TV, film och internet. Dessa grundlagar ger flera viktiga rättigheter. Meddelarfriheten ger rätt att lämna information till media. Censurförbudet hindrar myndigheter från att förhandsgranska media. Ensamansvaret innebär att bara en person, oftast ansvarig utgivare, kan straffas för innehållet. Dessutom finns källskyddet som innebär att journalister inte får avslöja sina källor. ## Public service Public service i Sverige består av Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR). Dessa finansieras genom public service-avgift på skattsedeln och ska vara oberoende från både staten och kommersiella intressen. Uppdraget för public service är att erbjuda program för alla i Sverige. De har särskilda krav på sig att vara opartiska och sakliga. Verksamheten regleras genom sändningstillstånd som förnyas vart femte år och som innehåller detaljerade riktlinjer för innehållet. ## Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen är en central del av svensk demokrati och innebär att alla har rätt att läsa myndigheters handlingar. Man behöver varken uppge namn eller syfte, och myndigheterna måste svara snabbt på förfrågningar. En handling blir offentlig när den kommer in till en myndighet, skickas från en myndighet eller är färdigställd inom myndigheten. Det finns dock undantag genom sekretess för områden som rikets säkerhet, brottsutredningar och personlig integritet. Denna princip är avgörande för journalisters möjlighet att granska makten och för medborgarnas insyn i hur beslut fattas. ## Nyhetsvärderingsprinciper Nyhetsvärdering handlar om hur redaktioner väljer vilka händelser som blir nyheter. Bland de viktigaste faktorerna finns aktualitet, där färska händelser prioriteras, och närhet, där händelser nära publiken får mer uppmärksamhet. Konflikter och motsättningar väcker ofta intresse, liksom sensationer och ovanliga händelser. Kända personer får generellt mer uppmärksamhet i media än okända. Hur relevant en händelse är för målgruppen spelar också roll, liksom negativa inslag – dåliga nyheter får ofta mer utrymme än goda. Olika medier har olika nyhetsvärdering beroende på vilken målgrupp de riktar sig till. <div style="page-break-after: always;"></div> # Sveriges politiska system ## Våra grundlagar Sverige har fyra grundlagar som utgör ramen för vårt statsskick. Regeringsformen från 1974 är den viktigaste och beskriver hur Sverige ska styras, grundläggande fri- och rättigheter samt domstolarnas och myndigheternas roll. Därtill kommer Tryckfrihetsförordningen från 1766 som skyddar det tryckta ordet, Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 som utvidgar yttrandefrihetsskyddet, samt Successionsordningen som reglerar tronföljden i kungahuset. Grundlagar skiljer sig från vanliga lagar genom att de är svårare att ändra. Det krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. De står dessutom över andra lagar i rangordningen. ## Majoritets- och minoritetsregeringar I Sveriges riksdag finns 349 ledamöter, och för majoritet krävs minst 175 mandat. En majoritetsregering stöds av partier som tillsammans har mer än hälften av riksdagens mandat och har därför lättare att få igenom sin politik. Dessa har dock varit relativt ovanliga i svensk politik historiskt sett. Vanligare är minoritetsregeringar, som stöds av partier med färre än hälften av riksdagens mandat. Dessa måste förhandla för att få stöd i olika frågor och fungerar ofta genom samarbetsavtal eller sakpolitiska överenskommelser. Sverige tillämpar negativ parlamentarism, vilket betyder att en regering får sitta kvar så länge den inte har en majoritet emot sig. ## Skillnad på politiker och tjänstemän Politiker och tjänstemän har olika roller i det svenska systemet. Politiker väljs genom val eller utses av andra valda politiker. De representerar ett parti och dess värderingar och beslutar om vad som ska göras – mål och budget. Exempel på politiker är riksdagsledamöter, kommunalråd och ministrar. De ansvarar ytterst inför väljarna. Tjänstemän anställs däremot för sin kompetens och ska vara politiskt neutrala i tjänsten. De arbetar med hur saker ska genomföras och verkställer politiska beslut. Exempel på tjänstemän är handläggare och myndighetschefer. De ansvarar inför sin arbetsgivare. Denna uppdelning är viktig för kontinuiteten i samhället, eftersom tjänstemännen ser till att funktioner fortsätter när politiker byts ut. Den bidrar också till rättssäkerhet genom att tjänstemän följer lagen oavsett politisk styrning, samtidigt som den säkerställer att det är de demokratiskt valda politikerna som styr den övergripande inriktningen. <div style="page-break-after: always;"></div> # Sammanfattning i punktform ## Media **Grundlagar som rör media:** - Tryckfrihetsförordningen (1766) – skyddar det tryckta ordet - Yttrandefrihetsgrundlagen (1991) – skyddar andra medier. Ger rättigheter som meddelarfrihet, censurförbud och källskydd **Public service:** - Består av SVT, SR och UR - Finansieras via skattesedeln - Ska vara oberoende och opartiska - Styrs av sändningstillstånd **Offentlighetsprincipen:** Ger rätt att ta del av myndigheters handlingar - Kräver snabba svar från myndigheter - Begränsas av sekretess i vissa fall - Viktig för granskning av makten **Nyhetsvärderingsprinciper:** - Aktualitet – färska händelser prioriteras - Närhet – geografiskt eller kulturellt - Konflikt och sensation väcker intresse - Kända personer får mer uppmärksamhet - Negativa nyheter dominerar ofta <div style="page-break-after: always;"></div> ## Sveriges politiska system **Våra grundlagar:** - Regeringsformen – hur Sverige styrs - Tryckfrihetsförordningen – yttrandefrihet i tryck - Yttrandefrihetsgrundlagen – yttrandefrihet i andra medier - Successionsordningen – tronföljden Kräver två riksdagsbeslut med val emellan för att ändras **Majoritets- och minoritetsregeringar:** - Majoritetsregering: stöds av >175 mandat, ovanliga i Sverige - Minoritetsregering: <175 mandat, vanligare i Sverige - Negativ parlamentarism: regering får sitta om ingen majoritet emot - Samarbetsavtal behövs ofta för att regera **Skillnad på politiker och tjänstemän:** - Politiker: väljs, bestämmer VAD, representerar parti - Tjänstemän: anställs, bestämmer HUR, ska vara neutrala - Viktigt för kontinuitet och rättssäkerhet - Säkerställer både demokrati och stabilitet