## Från Krim till fullskalig invasion När vi idag pratar om kriget i Ukraina börjar många historien 2022 – men egentligen startade den redan 2014. Det året tog ryska soldater, utan nationsmärken på uniformerna, kontroll över Krimhalvön. De kallades i medierna för ”gröna män” eftersom ingen officiellt sa att de tillhörde den ryska armén. Kort därefter ordnade Ryssland en folkomröstning där människor uppgavs rösta för att Krim skulle ”tillhöra Ryssland”. Men omröstningen var varken fri eller rättvis – den skedde under militär kontroll. Samma år började strider i östra Ukraina, i Donbassregionen. Där tog proryska grupper, med hjälp av ryska soldater, kontroll över vissa områden. Kriget hamnade lite i bakgrunden för omvärlden, men för människorna i Donetsk och Luhansk innebar det en vardag med strider, granateld och osäkerhet. Åtta år senare, den 24 februari 2022, ändrades allt. Ryssland gick till fullskalig invasion med målet att snabbt ta huvudstaden Kyiv och byta ut Ukrainas regering. Men det gick inte som planerat. Ukraina gjorde oväntat hårt motstånd och stoppade Ryssland från att ta över landet. --- ## Kriget idag – frontlinjen, striderna och vardagen Sedan dess har kriget pågått i över tre och ett halvt år. Frontlinjen går genom stora delar av östra och södra Ukraina. Ryssland har problem med vapen, stridsvagnar och ammunition. Rapporter säger att mellan 700 och 1000 ryska soldater dör eller skadas varje dag. Ukraina har lyckats hindra Ryssland från att kontrollera luftrummet, vilket gör att ryska plan sällan vågar flyga över Ukraina. Ukraina bombar ofta oljedepåer och raffinaderier inne i Ryssland för att minska landets inkomster. Samtidigt finns en frustration: trots sanktioner köper vissa länder fortfarande rysk olja och gas, vilket ger pengar till krigskassan. För människor i Ukraina är vardagen osäker. Många lever i städer som regelbundet attackeras med robotar och drönare. Elavbrott är vanliga när Ryssland slår mot kraftverk och elnät. Skolor, sjukhus och bostäder har förstörts. --- ## Humanitära konsekvenser – människor på flykt Kriget har lett till en av de största flyktingkriserna i modern tid i Europa. Miljontals ukrainare har lämnat sina hem. Vissa har flytt till västra Ukraina, andra har sökt skydd i länder som Polen, Tyskland och Sverige. Samtidigt finns rapporter om massakrer och krigsbrott. Bilderna från Butja, en förort till Kyiv, där civila låg döda på gatorna efter ryska reträtter, chockade världen. Det finns också uppgifter om att barn deporterats till Ryssland för att "uppfostras" där. Just på grund av detta har Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdat arresteringsorder mot Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova, som är Rysslands barnrättskommissionär. De är anklagade för krigsbrott, och skulle de resa till ett land som erkänt ICC riskerar de att arresteras. --- ## Europa påverkas – energi, el och matpriser Kriget har inte bara förändrat livet i Ukraina och Ryssland, utan också påverkat hela Europa. Före invasionen var EU-länder starkt beroende av rysk gas och olja. När många slutade köpa från Ryssland blev resultatet högre energipriser. Elräkningar steg och uppvärmning blev dyrare. Naturgas används inte bara för värme, utan också för att tillverka konstgödsel. När gasen blev dyrare blev även maten dyrare. Bröd, kött, grönsaker – nästan allt har påverkats. I Tyskland blev situationen extra besvärlig eftersom landet stängde sina kärnkraftverk, en följd av en tidigare politisk process om att ställa om elproduktionen efter olyckan i Fukushima 2011 och en stark opinion mot kärnkraft. Det gjorde dem mer beroende av andra energikällor. Samtidigt har den europeiska elmarknaden räddat situationen: länder har kunnat köpa och sälja el av varandra. Sverige har exporterat mycket el och tjänat pengar på det – även om många här hemma samtidigt klagat över höga priser. Idag importerar Europa mer gas från Norge och USA. Men omställningen har varit smärtsam, eftersom energipriserna sköt i höjden, hushåll och företag fick mycket högre kostnader, inflationen ökade och flera industrier tvingades pausa produktionen. Dessutom skapade det politiska spänningar i flera länder där människor protesterade mot de höga priserna. --- ## Sanktioner och Rysslands ekonomi Västvärlden har infört hårda sanktioner mot Ryssland. Banker har stängts ute, flygbolag får inte landa i Europa och hundratals företag – från McDonald’s till IKEA – har lämnat landet. Samtidigt har Ryssland hittat vägar runt problemen. Länder som Kina, Indien och Turkiet har fortsatt handla med Ryssland. Det betyder att rubeln och ekonomin inte har kollapsat helt, även om levnadsstandarden sjunkit för vanliga ryssar. --- ## Världens reaktion och Ukrainas stöd Ukraina har inte stått ensamt. USA, EU och andra länder har skickat enorma mängder militärt stöd: artilleri, stridsvagnar, luftvärn och drönare. USA är den största givaren som enskilt land, men även länder som Polen, Tyskland och Storbritannien har bidragit stort. Samtidigt finns en osäkerhet kring USA:s framtida stöd, eftersom Trumpadministrationen signalerat att man kan komma att minska eller förändra biståndet. Stödet har gjort att Ukraina kunnat bygga upp en modernare militär kapacitet. Till en början var det artilleri, pansarvärnsrobotar och luftvärn som spelade störst roll, men med tiden har Ukraina även fått stridsvagnar som Leopard 2, avancerade robotar och moderna luftvärnssystem. Sedan omkring ett år tillbaka flyger Ukraina även F-16-plan, vilket stärker deras förmåga att försvara luftrummet och genomföra mer precisa attacker. --- ## Global påverkan – mat och säkerhet Kriget har även påverkat världen utanför Europa. Ukraina är en av världens största exportörer av spannmål. När ryska flottan blockerade ukrainska hamnar steg matpriserna globalt. Länder i Afrika och Mellanöstern, som är beroende av ukrainskt vete, fick problem. FN har försökt förhandla fram avtal för att säkra exporten, men situationen är fortfarande osäker. Samtidigt har kriget förändrat säkerhetspolitiken i Europa. Finland har redan gått med i Nato, och Sverige är på väg. Länder som Tyskland, som tidigare satsade lite på sitt försvar, har beslutat om stora upprustningar. --- ## Ukrainas motstånd och sammanhållning Trots alla svårigheter har Ukraina stått emot. Patriotismen är stark, och viljan att försvara landet har överraskat många. Kriget utkämpas inte bara med vapen, utan också på internet. Sociala medier är fyllda av propaganda, filmer från fronten och försök att vinna sympatier internationellt. Det här är alltså inte bara ett krig mellan två länder. Det är en konflikt som påverkar hela världen – från elräkningen i svenska hem till brödpriserna i Egypten.