## Översikt I det här avsnittet ska vi titta närmare på globalisering och internationella relationer. Vi ska bland annat studera på varför det är viktigt för stater, företag och organisationer att samarbeta. Några av de internationella organisationer som vi ska titta närmare på i det här avsnittet är FN, EU och det nordiska samarbetet. Vi ska också titta närmare på hur internationella lagar och regler fungerar i praktiken. ![[Internationella relationer och globalisering.wav]] ![[Internationella avtal.png]] *Det blir mycket enklare för världen att samarbeta om vi skapar samarbetsorganisationer och om vi skriver gemensamma avtal (multilaterala avtal) i stället för att skriva enskilda avtal med med varje enskilt land (bilaterala avtal). Bild: Björn Andersson* ## 1. Internationellt samarbete **Internationellt samarbete** innebär att länder eller organisationer arbetar tillsammans över [[statsgräns|statsgränser]]. Utan dessa samarbeten skulle vi inte kunna leva ett modernt liv. Vi skulle inte kunna resa fritt, köpa varor och tjänster från andra länder eller studera utomlands. Internationella avtal gör det möjligt att handla med mat, teknik och energi mellan länder. Det är internationella avtal som gör att vi kan resa med våra pass över hela världen och att examen från utbildningar kan kan [[Erkänna|erkännas]] i andra länder. Samarbeten är också viktiga för att lösa gemensamma problem och skapa en bättre värld. Länder samarbetar till exempel om miljöfrågor, mänskliga rättigheter, handel, utbildning och forskning. Vi kan som exempel nämna utsläpp från industrier som inte respekterar landsgränser. Genom att arbeta tillsammans kan länder bekämpa klimatförändringar, minska fattigdom, skydda utsatta grupper och utveckla ny kunskap som alla har nytta av. ### Världens befolkning I världen finns det idag (2025) över 8,2 miljarder människor. Enligt FN:s prognos från 2022 kan befolkningen öka till cirka 9,7 miljarder år 2050. Den väntas nå en topp på omkring 10,4 miljarder runt år 2086 och sedan minska något till cirka 10,3 miljarder år 2100. Nästan hela ökningen kommer att ske i låginkomstländer, särskilt i Afrika söder om Sahara. Där kan befolkningen fördubblas fram till 2050. Varje år föds ungefär 130–140 miljoner barn i världen. Det har varit ganska stabilt de senaste 20 åren. Men befolkningen ökar ändå eftersom människor lever längre, och det finns många unga som ännu inte fått barn. Den årliga befolkningstillväxten har minskat till omkring 0,8 %, vilket är mycket lägre än på 1960-talet då den var över 2 %.[^4] ![[Befolkningsutveckling - bild.png|100%]] *Världens befolkning ökar i antal men ökningen avtar och världens befolkning förväntas stabiliseras omkring år 2100. Bild: Björn Andersson* ### Internationella aktörer ![[landet och staten sverige.png]] *Orden land och stat innebär inte riktigt samma saker. Bilden: Björn Andersson* När vi talar om internationella relationer säger vi ofta "länder", men det är ett vagt och vardagligt begrepp. Ett "land" kan syfta på ett geografiskt område eller en kulturkrets, men det är inte ett statsvetenskapligt begrepp. I statsvetenskap använder vi istället begreppet **stater**, som är mer exakt och definierar ett politiskt system med en regering, ett avgränsat territorium och suveränitet. Stater är de viktigaste aktörerna i internationell politik – det är de som förhandlar, sluter avtal och fattar beslut som påverkar världen. Utöver stater finns olika typer av aktörer som verkar över nationsgränser: ![[FN EU och världsbanken.png]] #### Statliga aktörer Dessa är organisationer som bildas av stater för att samarbeta kring specifika frågor: - **FN och dess organ** som arbetar med fred, säkerhet och utveckling - **EU** som samarbetar kring ekonomi, handel och politik - **Ekonomiska samarbetsorganisationer**: - **Världsbanken**: Arbetar för ekonomisk utveckling i alla länder - **Internationella valutafonden (IMF)**: Hjälper länder med ekonomiska problem - **OECD**: Samarbete för ekonomisk utveckling mellan 36 länder ![[NGO.png]] #### Icke-statliga aktörer Dessa är organisationer som inte styrs av stater: - **Ideella organisationer (NGO)** som arbetar för till exempel miljö, mänskliga rättigheter eller humanitär hjälp. Exempel är Röda Korset, Amnesty och Greenpeace. - **Multinationella företag** som verkar i flera länder samtidigt. Det största multinationella företaget är amerikanska Walmart som 2023 sålde varor för 6700 miljarder kronor. Detta kan jämföras med Sveriges statsbudget som samma år uppgick till 1200 miljarder kronor. ![[Destruktiva aktörer.png]] #### Destruktiva aktörer Vissa aktörer bryter mot lagar och regler, de sysslar med olika typer av kriminalitet och också terror. Vi kallar dem destruktiva aktörer: - **Terrororganisationer** som använder våld för att nå politiska mål - **Internationella kriminella nätverk** som verkar över gränser för illegala ändamål För att motverka dessa destruktiva aktörers verksamhet krävs ett **starkt internationellt samarbete** mellan stater och andra aktörer. ### Faktafrågor: 1. Vad betyder internationellt samarbete? 2. Hur många människor kommer det finnas i världen år 2050? 3. Vilka är de viktigaste aktörerna i det internationella samarbetet? 4. Vad är multinationella företag? 5. Nämn två viktiga ekonomiska samarbetsorganisationer. ### Resonemangsfråga: Varför tror du att internationellt samarbete är viktigt för att lösa världens problem som miljöförstöring och fattigdom? --- ## 2. FN - Förenta Nationerna ![[FNs högkvarter i New York - bild.png]] *FNs högkvarter i New York Bild: Wikimedia Commons* FN bildades 1945 efter andra världskriget. Sverige är en av de 193 länder som är medlemmar. I **FN-stadgan** står organisationens syfte och hur den är uppbyggd. FN arbetar för fred, säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling. För att nå sina mål använder FN olika typer av dokument: - **Deklarationer** beskriver vad världens länder tillsammans **vill** och tycker är **moraliskt rätt**. Men deklarationerna är inte [[juridiskt bindande|juridiskt bindande]] för medlemsstaterna. - **Konventioner** internationella överenskommelser som blir [[juridiskt bindande]] när ett land [[Ratificering av internationella avtal|ratificerar]] (godkänner) dem. - **Resolutioner** är starka rekommendationer från FN:s säkerhetsråd till ett eller flera länder. ### FN:s huvudorgan ![[FNs organisation - bild.png|100%]] FN har sex huvudorgan som tillsammans styr organisationens verksamhet: 1. **Generalförsamlingen** är FN:s viktigaste beslutande organ där alla 193 medlemsländer är representerade. Varje land har en röst, oavsett landets storlek eller makt. Detta ger små länder samma inflytande som stora länder. Församlingen träffas varje höst i New York för att diskutera och fatta beslut om viktiga internationella frågor. Beslut fattas vanligtvis med enkel majoritet, men för viktiga frågor krävs två tredjedelars majoritet. 2. **Säkerhetsrådet** har huvudansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Det har 15 medlemmar, varav 5 är permanenta (Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA) och 10 väljs för två år i taget. De permanenta medlemmarna har [[Vetorrätt|vetorätt]], vilket betyder att de kan stoppa alla beslut ensamma. Säkerhetsrådet kan vidta åtgärder som sanktioner eller fredsbevarande insatser för att lösa konflikter. 3. **Sekretariatet** är FN:s administrativa organ som ledes av generalsekreteraren. Det ansvarar för den dagliga verksamheten och genomförandet av FN:s beslut. Sekretariatet har cirka 44 000 anställda över hela världen och hanterar allt från fredsbevarande insatser till humanitärt arbete. Generalsekreteraren väljs av generalförsamlingen för en period på fem år. 4. **Förvaltarskapsrådet** var ursprungligen tänkt att hjälpa områden som inte var självstyrande att utvecklas mot självständighet. Eftersom de flesta kolonier nu är självständiga har rådet inga uppgifter längre, men det finns kvar i FN-stadgan. 5. **Internationella domstolen** är FN:s högsta juridiska organ och har sitt säte i Haag, Nederländerna. Domstolen handhar tvister mellan stater och ger rådgivande utlåtanden till FN:s organ. Den består av 15 domare som väljs för nio år i taget. Domstolens beslut är bindande för de stater som godkänt dess jurisdiktion. 6. **Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC)** koordinerar FN:s arbete med ekonomisk och social utveckling. Rådet har 54 medlemmar som väljs för tre år i taget. Det arbetar med frågor som fattigdom, utbildning, hälsa och mänskliga rättigheter. ECOSOC samordnar också arbetet mellan FN:s olika specialorgan och program. ![[Säkerhetsrådets sal FN.png]] *Säkerhetsrådets sammanträdessal i FN-skrapan i New York. Bild: Wikimedia Commons* De fem permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd är Frankrike, Kina, Ryssland (tidigare Sovjetunionen), Storbritannien och USA. Dessa länder har en särskild makt som kallas vetorätt. Vetorätt betyder att de kan stoppa alla beslut i säkerhetsrådet. Om bara ett av dessa fem länder säger nej till ett förslag, kan förslaget inte genomföras, även om alla andra länder i säkerhetsrådet säger ja. ### Faktafrågor: 1. När bildades FN och hur många medlemsländer har organisationen? 2. Vad är skillnaden mellan en förklaring och en konvention i FN? 3. Hur många medlemmar har säkerhetsrådet och vilka har vetorätt? 4. Vad gör sekretariatet? 5. Vad arbetar Ekonomiska och sociala rådet med? ### Resonemangsfråga: Är FN demokratiskt uppbyggt? Motivera ditt svar med exempel. --- ## 3. Europeiska unionen (EU) ![[EU-kommissionen i Bryssel - bild.png]] *Europeiska kommissionen i Bryssel. EUs flaggas tolv stjärnor har inget med antalet länder i unionen att göra, utan symboliserar EUs enighet. Bild: Björn Andersson och ChatGPT*  *EUs utvidgning under åren. Bild: Wikimedia Commons* EU är ett samarbete mellan 27 europeiska länder som rör handel, ekonomi, miljö, säkerhet och mänskliga rättigheter. Tanken är att länder som samarbetar tätt med varandra också minskar risken för konflikter och krig. Unionen växte fram efter andra världskriget och har utvecklats från ett ekonomiskt samarbete till ett alltmer politiskt samarbete. ![[Beslut i EU - bild.png]] Inom EU finns flera viktiga institutioner som tillsammans styr hur unionen fungerar. **EU-kommissionen** är som unionens regering – den föreslår nya lagar, ser till att regler följs och representerar EU utåt. **Ministerrådet** består av ministrar från varje medlemsland och representerar ländernas regeringar. **Europaparlamentet** är den folkvalda församlingen där medborgarna i EU-länderna röstar fram ledamöter. Tillsammans beslutar parlamentet och ministerrådet om nya lagar och budgeten för unionen. Över allt detta finns **Europeiska rådet**, där stats- och regeringschefer träffas för att dra upp de stora riktlinjerna för samarbetet. ![[EUs institutioner.png]] *EU:s institutioner och hur de samarbetar. Bild: Björn Andersson* Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Det innebär att svenska medborgare också är EU-medborgare, med rätt att arbeta, studera och bo i andra EU-länder. Samtidigt innebär medlemskapet att Sverige ibland måste anpassa sig till beslut som tas på EU-nivå, även om inte alla i Sverige håller med om dem. EU har också en roll i internationella relationer. Det kan handla om att förhandla fram handelsavtal, driva klimatarbete eller införa sanktioner mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter. EU kan alltså ses som både en inre gemenskap och en aktör på den globala scenen. ### Faktafrågor: 1. Hur många länder är medlemmar i EU? 2. Vilka är EU:s viktigaste institutioner och vad gör de? 3. När gick Sverige med i EU? 4. Vilka rättigheter har EU-medborgare? 5. På vilka sätt kan EU påverka internationella relationer? ### Resonemangsfråga: Vilka fördelar och nackdelar ser du med Sveriges medlemskap i EU? Motivera ditt svar med exempel. --- ## 4. Norden - historia och samarbete ![[De nordiska länderna - bild.png]] *De nordiska länderna Bild: Wikimedia Commons* De nordiska ländernas historia hänger nära ihop. Finland och Sverige var ett och samma land i ungefär 600 år, från 1200-talet till **1809**. Då förlorade Sverige Finland till Ryssland efter ett krig, och Finland blev en del av det ryska imperiet fram till sin självständighet 1917. Norge har också haft en nära koppling till både Danmark och Sverige. Under flera hundra år, fram till 1814, var Norge i union med Danmark. Därefter hamnade Norge **i union med Sverige, från 1814 till 1905**. Unionen med Sverige upplöstes fredligt, och Norge blev en självständig stat. Island var länge en del av Danmark. Först 1918 fick Island eget självstyre, och **1944 blev landet helt självständigt**. Grönland och Färöarna tillhör fortfarande formellt Danmark. Båda har dock en **hög grad av självstyre**. De har egna parlament och styr över många av sina inre frågor. Utrikespolitik och försvar sköts däremot fortfarande från Köpenhamn. Svalbard är en ögrupp i Arktis som tillhör Norge. Enligt Svalbardfördraget från 1920 är det Norge som har suveränitet över ögruppen. Samtidigt har medborgare från andra länder som skrivit under fördraget rätt att bedriva verksamhet där, till exempel gruvdrift. Svalbard är alltså norskt, men med särskilda regler. ### Nordiska likheter och skillnader De nordiska länderna har mycket gemensamt, vilket underlättar samarbetet mellan dem. **Svenska, norska och danska är nära besläktade språk** och i stor utsträckning ömsesidigt begripliga. Länderna är **starkt [[Sekularisering|sekulariserade]]**, och religionen har liten betydelse för hur samhället styrs. Samtliga har relativt **små befolkningar** och ekonomier som till stor del är **beroende av export**. Under 1900-talet byggdes **välfärdsstater** upp med omfattande system för utbildning, sjukvård och social trygghet, finansierade av skatter. I samtliga länder har de **socialdemokratiska partierna haft en stark** ställning och varit avgörande för utformningen av samhällsmodellen. ![[Språken i Norden - bild.png]] *Ovan ser du alla språk som talas eller har talats i Norden. Kan du placera språken? Var talas de? Bild: Björn Andersson* Trots många likheter finns också tydliga skillnader mellan de nordiska länderna. Inom försvarspolitiken anslöt sig Norge, Danmark och Island till försvarsalliansen NATO redan 1951. Finland gick med först 2023, och Sverige följde året därpå, 2024. Även när det gäller EU-medlemskap har länderna valt olika vägar. Danmark blev medlem 1973, medan Sverige och Finland anslöt sig först 1995. Norge och Island har däremot valt att stå utanför EU, även om de samarbetar med unionen genom EES-avtalet. #### FAKTARUTA: De nordiska länderna | Land | Befolkning | Med i EU | Med i NATO | | ------- | ------------- | --------- | ---------- | | Danmark | 5,8 miljoner | Ja (1973) | Ja (1949) | | Finland | 5,5 miljoner | Ja (1995) | Ja (2023) | | Island | 360 000 | Nej | Ja (1949) | | Norge | 5,4 miljoner | Nej | Ja (1949) | | Sverige | 10,3 miljoner | Ja (1995) | Ja (2024) | ### Nordiskt samarbete: De nordiska länderna har länge samarbetat. 1957 avskaffades passkontrollen mellan länderna, vilket innebär att medborgare fritt kan resa över gränserna. Nordiska medborgare behöver varken uppehållstillstånd eller arbetstillstånd för att bo eller arbeta i ett annat nordiskt land. För att främja det politiska samarbetet bildades **Nordiska rådet** 1952 som en **samarbetsorganisation mellan ländernas parlament**. År 1971 kompletterades detta med **Nordiska ministerrådet**, som utgör ett **samarbete mellan regeringarna** i de nordiska länderna. Tillsammans arbetar dessa institutioner med att samordna lagstiftning, främja rörlighet för arbetskraft och studenter, utveckla gemensamma satsningar inom miljö, utbildning och kultur samt stå enade i frågor som rör säkerhet, beredskap och nordisk påverkan inom EU och andra internationella forum. ![[Nordiska rådets symbol - bild.png]] *Symbolen för Nordiska rådet* ### Faktafrågor: 1. När skildes Finland från Sverige? 2. Vilka nordiska språk är nära besläktade med varandra? 3. Vilka nordiska länder är med i NATO? 4. När infördes passfrihet i Norden? 5. Vad är skillnaden mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet? ### Resonemangsfråga: Varför tror du att det nordiska samarbetet fungerar så bra trots ländernas olika val i frågor som EU och NATO? --- ## 5. Internationell handel ![[Containerfartyg wikimedia - bild.png]] *Containerfartyg i hamn. Under 2023 hanterades cirka 866 miljoner tjugofotscontainrar (TEU) globalt, vilket motsvarar ungefär 2,2 miljarder ton containeriserat gods. Den största containerhamnen var Shanghai, med en hantering på omkring 49 miljoner TEU. Bild: Wikimedia Commons* Internationell handel är handel mellan länder. **World Trade Organization (WTO)** ansvarar för handelsavtal mellan världens länder. Cirka 75% av världens länder har skrivit på dessa avtal. När flera länder kommer överens om gemensamma tullar mot andra länder kallas det en **tullunion**. EU är ett exempel på en tullunion. När handel sker utan några hinder som tullar eller kvoter kallas det **frihandel**. EU är också ett **frihandelsområde**. ### Frihandel och dess utmaningar Frihandel anses ge ekonomisk tillväxt. Men det finns svårigheter att genomföra frihandel i praktiken. Rika länder har höga tullar för att skydda sitt eget jordbruk och ger mycket pengar till sina bönder. Detta gör det svårare för fattiga länder att sälja sina jordbruksprodukter. Det finns ett mönster i världshandeln: Fattiga länder importerar bilar, elektronik och medicin från rika länder. Samtidigt exporterar de råvaror och jordbruksprodukter till de rika länderna. De rika länderna handlar mest industrivaror med varandra. > [!NOTE] Hur länder handlar med varandra > - **Rika länder** ↔ **Rika länder**: Främst industrivaror > - **Rika länder** → **Fattiga länder**: Industrivaror > - **Fattiga länder** → **Rika länder**: Råvaror och jordbruksprodukter > - **Fattiga länder** ↔ **Fattiga länder**: Begränsad handel ### Globalisering Globalisering betyder att länder, företag och människor över hela världen blir mer beroende av varandra. Globalisering kan diskuteras ur olika perspektiv: - **Ekonomi**: Vissa är rädda för att förlora jobb till länder med lägre löner, andra ser möjligheter att köpa billigare varor. - **Internet**: Gör det enklare för människor och företag att kommunicera över gränserna. - **Politik**: Internationella organisationer som FN och EU kan hantera globala frågor, men makten flyttas längre från människorna. - **Kultur**: Kulturellt utbyte kan vara positivt, men vissa oroar sig för att lokala kulturer påverkas negativt. ### Faktafrågor: 1. Vad är WTO och vad gör organisationen? 2. Vad är skillnaden mellan en tullunion och frihandel? 3. Vilka hinder finns för frihandel i praktiken? 4. Vilken typ av varor exporterar fattiga länder oftast? 5. Vad betyder globalisering? ### Resonemangsfråga: På vilka sätt kan globalisering vara både positiv och negativ för ett land som Sverige? --- ## 6. Folkrätten och humanitär rätt Folkrätten består av internationella lagar och avtal som styr hur länder ska förhålla sig till varandra. Det är viktigt att länder respekterar det de kommit överens om för att samarbetet ska fungera. Folkrätten bygger på **traktater** (skriftliga överenskommelser) och **sedvanerätt** (oskrivna regler som vuxit fram). Med FN:s hjälp har folkrätten utökats med många skrivna avtal, som de konventioner länder godkänner (ratificerar). ![[Folkrätt - grafik.png]] Folkrätten kan delas in i två delar: - **Fredens folkrätt**: Handlar om mänskliga rättigheter, till exempel Barnkonventionen. - **Krigets folkrätt**: Kallas också humanitär rätt och innehåller regler för krig. Här finns Haagkonventionerna (regler för krig) och Genèvekonventionerna (hur krigsfångar, sårade och civila ska behandlas). > [!INFO] Några konventioner > - **Barnkonventionen**: Skyddar barns rättigheter > - **Kvinnokonventionen**: Mot diskriminering av kvinnor > - **Flyktingkonventionen**: Skyddar flyktingars rättigheter > - **Haagkonventionerna**: Regler som gäller i krig > - **Genèvekonventionerna**: Skydd för sårade, krigsfångar och civila **Brott mot mänskligheten** är ett brott mot folkrätten. Det kan ske i både krig och fred. Exempel är systematiska mord, slaveri, förföljelse, tortyr eller våldtäkt mot civilbefolkning. Sverige kan utreda brott mot mänskligheten oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som gärningsmannen eller målsäganden har. ### Humanitär intervention ![[FN uppdrag Kongo.jpg]] ***Flygbasen i Kamina, Kongo 1962–1963.** Svenska FN-soldater deltog i FN:s insats under Kongokrisen, ett av de första FN-uppdragen. På bilden syns FN-märkta transportflygplan som användes för att förflytta personal och materiel. Bild: Digitalt museum (CC BY-NC)* FN-stadgan kräver att länder ska lösa konflikter fredligt. Men om väpnad konflikt ändå uppstår gäller den **internationella humanitära rätten**. Den ska begränsa lidandet för både civila och stridande. Om ett land inte kan eller vill skydda sin egen befolkning, kan FN gripa in. När FN gör ett militärt ingripande mot ett lands vilja för att stoppa grymheter kallas det **humanitär intervention**. ### Internationella domstolar ![[Internationella domstolen i Haag.png]] *Från rättssalen i Internationella domstolen i Haag. Bild: Wikimedia Commons* FN har inrättat internationella domstolar: - **Permanenta domstolar**: Internationella domstolen och Internationella brottsmålsdomstolen i Haag. De löser tvister mellan länder och kan döma individer för folkmord och brott mot mänskligheten. - **Tillfälliga domstolar** (tribunaler): Prövar individers ansvar för grova brott mot folkrätten, till exempel för brott i forna Jugoslavien och Rwanda. > [!INFO] Några internationella tribunaler > - **Jugoslavientribunalen**: Domstol för brott under krigen i forna Jugoslavien > - **Rwandatribunalen**: Domstol för folkmord i Rwanda 1994 > - **Kambodja-tribunalen**: Domstol för Röda khmerernas brott i Kambodja ### Faktafrågor: 1. Vad är folkrätt? 2. Vad är skillnaden mellan traktater och sedvanerätt? 3. Vad handlar fredens folkrätt om? 4. Nämn de två viktiga konventionerna inom krigets folkrätt. 5. Vad är brott mot mänskligheten? ### Resonemangsfråga: Varför är det viktigt att länder följer folkrätten även när det inte alltid gynnar dem själva? --- ## 7. Folkrätten i praktiken <iframe src="https://postmeta.se/infografik/world_conflicts/" width="100%" height="700px"></iframe> *Pågående väpnade konflikter 2025 Grafik: Björn Andersson, postmeta.se* En **väpnad konflikt** är när fler än 25 personer dödas per år i strider. När fler än 1000 dödas kallas det **krig**. **Ockupation** är när ett land tar kontroll över ett annat lands område under en kortare tid. Exempel är Marockos ockupation av delar av Västsahara. När ockupationen pågår länge eller när området tas in i det ockuperande landet kallas det **annektering**. Rysslands ockupation av Krim 2014 ledde till annektering. ### Israel-Palestina-konflikten ![[Gazaremsan pixabay - bild.png]] *Israel har lagt stora delar av Gazaremsan vid Medelhavets kust i ruiner. Nu diskuteras det i medier och bland politiker i hela världen om våldet mot Gaza har varit proporitonellt eller om det är ett folkrättsbrott. Bild: Pixabay, [hosnysalah](https://pixabay.com/users/hosnysalah-10285169/)* Israel-Palestina-konflikten är ett exempel på en långvarig konflikt där folkrättsliga frågor diskuteras. Det handlar om Israels ockupation av palestinska områden, israeliska bosättningar i ockuperade områden, och brott mot humanitär rätt från båda sidor. ### Tvångsförflyttningar och folkmord När människor tvingas flytta inom ett land eller till ett annat land kallas det **tvångsförflyttning** eller **deportation**. När syftet är att skapa ett land med endast en folkgrupp kallas det **folkfördrivning**. **Folkmord** betyder att delar av eller en hel folkgrupp utrotas. > [!INFO] Folkmordet i Rwanda 1994 > > ![[kwibuka flame of hope.png]] *Minnesmärke utanför FN-högkvarteret som vill påminna om folkmödet i Rwanda. Bilden: un.org* > > Under 100 dagar 1994 dödades över 800 000 människor i Rwanda, främst från folkgruppen tutsi. Detta är ett av de värsta exemplen på folkmord i modern tid. ### Metoder för att lösa konflikter ![[Samhällskunskap/Internationella relationer/Konfliktlösning - bild.png]] *Bilden visar fyra metoder att lösa och att hantera konfilkter. Bild: Björn Andersson* **Diplomati** (kontakt och förhandlingar mellan länder) används för att lösa konflikter fredligt. Genom diplomatiska samtal kan länderna förklara sina ståndpunkter och hitta gemensamma lösningar utan våld. Diplomater arbetar ofta genom internationella organisationer som FN för att hitta kompromisser som alla parter kan acceptera. Ett annat sätt är **sanktioner**, ekonomiska eller militära, för att pressa länder att förhandla eller sluta med vissa handlingar. Ekonomiska sanktioner kan innebära handelsförbud, frysning av tillgångar eller begränsningar av import och export. Syftet är att påverka ett lands ekonomi så att de ändrar sitt beteende. **Medling** är också en viktig metod där en neutral tredje part hjälper de stridande parterna att kommunicera bättre. Medlaren kommer inte med egna lösningar utan hjälper parterna att själva hitta vägar framåt. **Fredsbevarande insatser** kan användas när konflikten redan har lett till våld. Då kan soldater från neutrala länder skickas för att övervaka vapenvilor och skydda civila. Dessa insatser ger tid för diplomatiska lösningar att utvecklas. ### Resonemangsfråga: Är sanktioner ett effektivt sätt att få länder att respektera folkrätten? Ge exempel på när det fungerat och när det inte gjort det. --- ## 8. Sammanfattning och slutsatser I denna text har vi gått igenom de viktigaste aspekterna av internationella relationer. Vi har sett hur länder samarbetar genom organisationer som FN och EU, hur internationell handel fungerar, och hur internationella lagar och regler styr relationerna mellan länder. Några viktiga slutsatser är: 1. Internationellt samarbete är nödvändigt för att lösa globala problem 2. Organisationer som FN och EU spelar en viktig roll i att skapa stabilitet 3. Folkrätten är grunden för hur länder ska förhålla sig till varandra 4. Konflikter kan lösas på många olika sätt, från diplomati till sanktioner 5. Globalisering gör länder mer beroende av varandra För att skapa en bättre värld krävs fortsatt samarbete mellan länder och respekt för internationella regler och avtal. --- ## Referenser [^1]: https://en.wikipedia.org/wiki/Human_population_projections [^2]: https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2023/januari/stor-omvalvning-nar-afrikas-folkmangd-rusar-i-hojden/ [^3]: https://unric.org/sv/varldens-befolkning/ ### Vidare läsning - FN:s webbplats: https://www.un.org/ - EU:s webbplats: https://europa.eu/ - Nordiska rådets webbplats: https://www.norden.org/ - WTO:s webbplats: https://www.wto.org/ [^4]: [World Population Prospects 2024 | Population Division](https://www.un.org/development/desa/pd/world-population-prospects-2024)