Massmedier är medier där en sändare når ut till många mottagare. Det kan vara tidningar, radio, tv – och numera i allt större grad internet. Mycket av det som tidigare bara fanns i tryck eller i etermedier har flyttat ut på nätet. ### **Innan internet** Tidningarna var helt avgörande för människors nyhetsflöde. - **Morgontidningar** byggde ofta på prenumerationer. De innehöll analyserande och mer djupgående artiklar. Ett exempel är _Dagens Nyheter_, som traditionellt har riktat sig till en mer nationell publik och haft ambitionen att sätta agendan i samhällsdebatten. - **Regionala och lokala morgontidningar** – till exempel _Västmanlands Läns Tidning (VLT)_, _Göteborgs-Posten (GP)_ eller _Nya Wermlands-Tidningen (NWT)_ – har haft en viktig roll i att granska lokala politiker, rapportera från kommunfullmäktige och lyfta fram frågor som annars riskerar att glömmas bort i rikstäckande medier. - **Kvällstidningar** såldes som lösnummer och satsade på snabba nyheter. _Aftonbladet_ och _Expressen_ lockade med stora rubriker på löpsedlarna utanför kiosken. Typiska exempel kunde vara sportresultat, kändisskvaller eller dramatiska olyckor. Den här karaktären finns fortfarande kvar på nätet. Vill man veta något direkt går många till kvällstidningarnas sajter, medan man söker sig till _DN_ eller _Svenska Dagbladet_ när man vill ha analyser, krönikor och bakgrundsmaterial. ### **Kan vi lita på massmedierna?** Till stor del, ja. Journalistik i Sverige är reglerad av **etiska riktlinjer** (till exempel _Pressens Etiska Regler_) och granskas av _Medieombudsmannen_. Om en tidning publicerar något felaktigt kan den fällas, och de flesta seriösa redaktioner rättar också sina misstag. Men vi behöver komma ihåg att dagstidningarna har politiska bakgrunder. _Aftonbladet_ har till exempel en socialdemokratisk ledarsida, medan _Svenska Dagbladet_ står till höger. Nyhetsartiklarna ska däremot vara objektiva. Det är därför viktigt att skilja på **nyhetsjournalistik** (saklig rapportering) och **opinionsjournalistik** (åsikter på ledare, debatt, insändare, krönikor). ### **Public service** Förutom de kommersiella medierna har vi **public service**: SVT, Sveriges Radio och UR. De finansieras via skatten och ska ge en så bred och balanserad bild av samhället som möjligt. Ett konkret exempel är _Rapport_ eller _Ekot_, som har i uppdrag att bevaka hela landet och låta olika röster komma till tals, inte bara de som hörs mest på nätet. ### **Ägarförhållanden** Många tidningar ingår i stora mediekoncerner. _Bonnier News_ äger bland annat _DN_, _Expressen_, _Sydsvenskan_ och ett antal lokaltidningar. _Stampen Media_ äger _GP_ och många andra västsvenska tidningar. Detta betyder att flera tidningar i praktiken kan dela material eller ha liknande vinklar. Samtidigt kan det begränsa mångfalden om för många tidningar ägs av samma aktör. ### **Ekonomin bakom medierna** Ekonomin styr mycket av journalistiken: - Förr levde tidningarna på prenumerationer och lösnummer. - Idag måste de konkurrera om **klick och annonser** på nätet. Artiklar med dramatiska rubriker lockar fler läsare, vilket ger mer annonsintäkter. - Samtidigt försöker fler tidningar överleva på **digitala prenumerationer**. Exempel: _DN.se_ låser många artiklar bakom betalvägg, medan _Aftonbladet Plus_ är en modell där du betalar för fördjupningar. ### **Algoritmernas betydelse** När medierna flyttat ut på nätet har **algoritmer** fått en allt större roll. På sociala medier som Facebook, Instagram eller Tiktok styr algoritmerna vad vi får se. Det behöver inte vara det viktigaste eller mest sanningsenliga, utan det som får oss att klicka, dela och reagera. Därför kan skandaler, känsloutspel och rykten ibland få större spridning än långsiktigt viktiga nyheter. ### **Lära känna sina källor** Det bästa sättet att förhålla sig till medierna är att **lära känna dem**. Då behöver vi inte börja om från noll varje gång med källkritik. Om du vet att en artikel kommer från _Svenska Dagbladet_ kan du förvänta dig en viss typ av perspektiv, och om den kommer från _Aftonbladet_ kanske du känner igen en journalist som ofta skriver om sport eller nöje. Att känna igen namn och stilar gör att du lättare kan avgöra hur du ska tolka det du läser.