> [!NOTE] Resurser > - [[Samhällskunskap/Media/Media och samhället - Sammanfattning|Anpassad kortare text]] >- [[Media och samhället - punktlista|Kursen i punktform]] ## 1. Kommunikationsmodellen ![[Kommunikationsmodellen - bild.png]] Kommunikationsmodellen visar hur information går från en person till en annan. Den har fyra viktiga delar: 1. **Budskap (B)**: Detta är vad någon vill säga eller visa. 2. **Sändare (S)**: Den som skickar budskapet. 3. **Kanal (K)**: Hur budskapet kommer fram, till exempel via TV eller telefon. 4. **Mottagare (M)**: Den som får budskapet. Ett exempel på hur modellen fungerar kan vara när någon vill förmedla budskapet "morot" till en mottagare. Sändaren kan välja olika kanaler för detta. En kanal kan vara att säga ordet "morot" direkt till mottagaren. En annan kanal kan vara att sändaren skriver ordet "morot" på en lapp och ger den till mottagaren. Kommunikation är inte alltid enkel. Ibland uppstår det som kallas "brus" - störningar som gör att budskapet inte når fram som det var tänkt. Brus kan uppstå på flera sätt: - Sändaren kan vara oklar i sina tankar eller uttrycka sig otydligt. - Något kan störa under överföringen av budskapet. - Mottagaren kan missuppfatta eller ha svårt att förstå sändaren. - Mottagaren kan vara okoncentrerad och inte kunna ta till sig budskapet. ## 2. Mediernas utveckling genom historien ### 2.1 Forntiden till 1400-talet Den största delen av mänsklighetens historia har den mesta kommunikationen varit muntlig. Människor har samlats för att lyssna på tal, se teater, delta i gudstjänster eller lyssna på musik. ### 2.2 1400-talet: Tryckpressen På 1400-talet uppfann Johann Gutenberg [[Johann Gutenbergs tryckpress|tryckpressen]]. Tryckpressen gjorde att det gick att trycka böcker. Tidigare behövde böcker skrivas av för hand om man skulle göra nya böcker. Med hjälp av tryckpressen kunde fler människor läsa böcker. Bland annat så kunde bibeln tryckas upp på andra språk än latin. Det var vid den här tiden som Gustav Vasas bibel kom ut med hjälp av tryckpressen. ### 2.3 1800-talet: Industrialisering av tryckerier Under 1800-talet blev tidningar allt vanligare, tack vare [[Industrialisering|industrialiseringen]] av tryckerierna. Gutenbergs tryckpress drevs med [[Handkraft|handkraft]] och var gjord av trä. 1800-talets tryckpressar drevs med [[Ångmaskin|ångmaskiner]] och var byggda i järn och stål och kunde trycka böcker och tidningar mycket snabbare. Det blev nu ännu billigare att trycka texter än det varit tidigare med Gutenbergs tryckpress. Det blev nu möjligt att trycka [[Roman|romaner]], skolböcker och dagstidningar. Mer böcker och mer texter och tidningar ledde att fler människor kunde lära sig att läsa. ### 2.4 1900-talet: Radio och TV Under 1900-talet kom [[Radiomottagare|radio]] och [[Television|tv]]. Skillnaden mot tidningar var att alla som hade en tv eller radiomottagare nåddes av samma budskap samtidigt. Ett helt folk i ett land kunde nu höra samma röster och lyssna eller titta på samma nyheter och se på samma underhållning. I Sverige startade radiosändningar 1925. Företaget som sände hette AB Radiotjänst, som senare blev [[Sveriges Radio]]. Radion blev snabbt populär för nyheter och underhållning. Under andra världskriget var radion särskilt viktig för att sprida information. TV kom lite senare. De första TV-sändningarna i Sverige började 1954. Från 1956 sändes TV regelbundet. TVs stora genombrott kom i och med fotbolls-VM 1958. Radio och TV påverkade samhället på många sätt: - Nyheter spreds snabbare - Fler människor kunde ta del av musik och kultur - Politiker kunde tala direkt till folket hemma i deras vardagsrum - Nya sätt att göra reklam uppstod - Människors vardagsvanor ändrades, många planerade sin tid utifrån radio- och TV-program ### 2.5 1990-talet och framåt: Internet och nya medier Den kanske största förändringen i kommunikationens historia kom med [[Internet|internet]] på 1990-talet. Nu kan vem som helst publicera information som kan nå miljoner människor över hela världen. Detta har lett till nya digitala medieformer som bloggar, mikrobloggar, videobloggar, poddar, forum och wikiar. ## 3. Typer av medier ### 3.1 Massmedier ![[Massmedia och kommunikationsmodellen - bild.png]] Massmedier kännetecknas av att: - En sändare (till exempel en nyhetskanal) skickar information. - Många personer tar emot informationen. - Kommunikationen går oftast bara åt ett håll - från sändaren till mottagarna. ### 3.2 Sociala medier ![[Sociala medier - bild.png]] Sociala medier skiljer sig från massmedier på flera sätt: - Det finns många sändare och många mottagare. - Samma person kan både skicka och ta emot information. - Folk kan kommunicera med varandra och byta information åt alla håll. ## 4. Mediernas roll i samhället ### 4.1 Den tredje statsmakten Vi kallar de delar som bestämmer och styr över ett land för en [[statsmakt]]. Den första och andra statsmakten är regering och riksdag. Medierna kallas ofta för [[Den tredje statsmakten|den tredje statsmakten]] eftersom medierna ska granska och kontrollera makthavare i samhället. I princip alla moderna demokratiska stater bygger sina statsskick på [[Montesquieus maktfördelningslära]]. Den går ut på att den offentliga makten delas i tre delar: - verkställande makt - Sveriges regering - lagstiftande makt - Sveriges riksdag - dömande makt - domstolarna Medierna ser till att makthavare inte missbrukar sin makt. Ett första tecken på att ett land håller på att gå mot ett auktoritärt håll är ofta att ledarna försöker förhindra medierna att skriva fritt eller förklarar att det som rapporteras i medierna är osant eller "fake news". ![[Medierna som den tredje statsmakten - bild.png]] ### 4.2 Massmediernas huvuduppgifter Massmedier spelar en viktig roll i ett demokratiskt samhälle. Här är deras huvuduppgifter: 1. **Informera**: Att berätta om viktiga händelser och nyheter. 2. **Kommentera och förklara**: Att hjälpa människor att förstå komplicerade skeenden och händelser 3. **Granska**: Att undersöka och rapportera om makthavarnas handlingar och beslut. 4. **Debattera**: Att erbjuda plattformar för diskussion om samhällsfrågor. 5. **Underhålla**: Att tillhandahålla avkoppling och nöje genom olika medieformat. ## 5. Det moderna mediesamhället ### 5.1 Fördelar - Vi har tillgång till mer information än någonsin tidigare. - Det är lättare att hålla kontakt med människor över hela världen. - Sociala medier har gjort att vi alla kan vara både sändare och mottagare av information. ### 5.2 Utmaningar - Spridningen av falska nyheter har ökat. Det är viktigt att vara källkritisk och kontrollera information från flera källor. Som man brukar säga: "The gatekeeper is dead" - [[De traditionella massmedierna|de traditionella mediernas]] roll som filter för information har minskat drastiskt. - [[Filterbubblor]] kan uppstå när sociala medier och sökmotorer anpassar informationen vi ser baserat på våra tidigare intressen och åsikter. Detta kan leda till att vi mest ser information som bekräftar det vi redan tror, vilket kan ge en begränsad bild av världen och potentiellt leda till faktaresistens. - [[Integritet]] är en viktig fråga i den digitala världen. Många "gratis" tjänster samlar in information om oss som de kan använda för riktad reklam. Som det engelska uttrycket säger: "There Ain't No Such Thing As A Free Lunch" ([[TANSTAAFL]]). I utbyte mot gratis tjänster samlar företagen in information om oss. Som vissa uttrycker det: "Om något är gratis på internet, är det du som är produkten." ## 6. Våra medievanor: Traditionella och digitala medier ### 6.1 Traditionella medier Fram till 2000-talet var [[Dagstidning|dagstidningar]] det viktigaste mediet i samhället: - **Morgontidningar** som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är bra på djupgående nyhetsrapportering och analys. - **Kvällstidningar** som Aftonbladet och Expressen har en lite mer sensationell ton och fokuserar lite mer på underhållning och sport vid sidan av nyheter. - **Lokaltidningar** är viktiga i mindre städer. De rapporterar om lokala nyheter och evenemang. Exempel på lokaltidningar är Göteborgs-Posten, Västmanlands läns tidning och Gefle Dagblad. - Tidigare fanns även **gratistidningar** som Metro som delades ut i större städer runtom i Sverige. De är alla nedlagda. ### 6.2 Finansiering Det har blivit svårare och svårare för tidningar att tjäna pengar när vi gått över till ett mer digitalt samhälle. Staten stödjer tidningar i form av ett [[mediestöd]] så att de ska kunna överleva ekonomiskt. I princip alla tidningar har flyttat ut på internet. För att kunna få in pengar för det de skriver så att de infört olika former av [[Betalvägg|betalväggar]]. En betalvägg innebär att tidningarna låser in artiklarna så att bara de som prenumererar på tidningen kan läsa artiklarna. Vissa tidningar använder en [[freemium]]-modell, där vissa artiklar är gratis medan premiuminnehåll kräver betalning. Tidningar har i alla tider tjänat pengar på **reklam** genom att sälja annonsplatser. Men de digitala annonserna ger ofta inte lika mycket pengar som annonserna i de tryckta tidningar. ### 6.3 Public service Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR) kallas tillsammans [[public service]] . Deras uppdrag är att vara oberoende och opartiska, och att producera innehåll för alla delar av samhället. Detta inkluderar allt från nyheter och samhällsprogram till underhållning och utbildningsmaterial. I Sverige finansieras public service genom en avgift som tas ut via skattsedeln. Public service tar alltså inte ut några avgifter direkt av lyssnare och tittare. Hur stor public service ska vara i Sverige är en fråga som [[Debatten om public service i Sverige|debatteras ganska mycket]]. Generellt sett vill partier till höger i politiken krympa ner public service och partier till mitten och på vänsterkanten i politiken vill behålla dess nuvarande storlek. ### 6.4 Traditionella medier kontra digitala medier Internet började som ett amerikanskt militärprojekt på 1960-talet. Men det var först när Tim Berners-Lee skapade webben 1989 som vanliga människor kunde använda internet. Sedan dess har snabbt internet och smarta telefoner gjort att vi använder medier på helt nya sätt. Detta har påverkat gamla medier mycket. Förr tittade vi på TV vid bestämda tider. Vi fick hem morgontidningar i brevlådan på morgonen och vi köpte hem kvällstidningar i en kiosk eller affär på vägen hem från jobbet. Nu kan vi se på TV när vi vill och läsa nyheter hela tiden på nätet. Det har gjort det svårt för gamla medier att tjäna pengar. Samtidigt har olika typer av medier börjat likna varandra mer. Tidningar gör nu videor, TV-kanaler har nyhetssajter, och radiostationer erbjuder podcasts. Detta gör att vi kan vara mer aktiva och välja vilka nyheter vi vill ta del av. ### 6.5 Sociala medier Sociala medier har snabbt blivit en stor del av våra liv. De har ändrat hur vi har kontakt med varandra och får information. Olika sociala medier används på olika sätt. Plattformar som Facebook, Instagram, Twitter och TikTok har var och en sin egen nisch och olika typer av användare. Dessa plattformar har blivit viktiga källor för nyheter och opinionsbildning, men de har också bidragit till spridningen av desinformation och skapandet av så kallade [[Filterbubblor|filterbubblor]], där användare främst exponeras för information som förstärker deras befintliga åsikter. ![[Filterbubblor.png]] ### 6.6 Hat, hot och fake news I och med finns väldigt få [[Grindvakt|grindvakter]] för det som sägs och skrivs på internet. Det är lätt att sprida hat och hot. Nätmobbning är vanligt bland ungdomar och kan få allvarliga psykologiska konsekvenser. Samtidigt utgör spridningen av desinformation och [[fake news]] ett hot mot demokratin och allmänhetens förtroende för medier. En debatt pågår ständigt i samhället om hur stort ansvar de som står bakom de sociala medierna ska ta för de budskap som plattformarna sprider: - Hur fritt ska internet vara? - Hur långt ska yttrandefriheten sträcka sig? - Ska allt vara okej att säga på internet? Vad hände med de [[pressetiska regler|pressetiska reglerna]]? Kan de användas för internet? ## 7. Vad är en nyhet? ### 7.1 Nyhetsvärdering Vi har tidigare pratat om begreppet [[Grindvakt|gatekeeper]] eller grindvakter. Någon eller några måste bestämma vilka nyheter som får komma in i en tidning eller vilka nyheter som får komma med i nyhetsprogrammet på tv. Hur bestäms då vilka nyheter som får komma med? Vad är en ***bra*** nyhet? Vi brukar prata om [[nyhetsvärdering]]: 1. Närhet i tid 2. Geografisk närhet 3. Kända och mäktiga personer 4. Negativa händelser och dramatiska förlopp 5. Händelser som påverkar många människor 6. Ovanliga eller oväntade händelser ### 7.2 De pressetiska reglerna Det finns **få** regler om vad som *får* publiceras i medier, men medierna har tillsammans kommit fram till några [[pressetiska regler]] som gäller för tidningar, radio och tv: 1. Ge korrekta nyheter 2. Var generös med bemötanden 3. Respektera den personliga integriteten 4. Var varsam med bilder 5. Hör båda sidorna 6. Var försiktig med nanm ## Medierna och makten ### Grundlagarna Sverige har fyra grundlagar som utgör grunden för vår demokrati och styr hur landet ska styras. Dessa är: 1. Regeringsformen (RF) 2. Successionsordningen (SO) 3. Tryckfrihetsförordningen (TF) 4. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Två av grundlagarna – Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – är särskilt viktiga för att skydda yttrandefriheten i Sverige. De innehåller flera grundläggande principer: 1. [[Censur|Censurförbud]]: Förbjuder förhandsgranskning av innehåll innan publicering. 2. [[Offentlighetsprincipen]]: Ger allmänheten rätt till insyn i myndigheters verksamhet. 3. [[Anonymitetsskydd]] och [[Meddelarskydd|meddelarskydd]]: Skyddar personer som lämnar information till media. ## Instuderingsfrågor 1. Förklara kommunikationsmodellens fyra huvuddelar och ge ett exempel på hur den fungerar. 2. Vad menas med "brus" i kommunikationsmodellen? Ge några exempel. 3. Beskriv kortfattat mediernas utveckling från forntiden till idag. 4. Vem var Johann Gutenberg och vilken betydelse hade hans uppfinning för mediernas utveckling? 5. Hur förändrade industrialiseringen av tryckerier nyhetsförmedlingen under 1800-talet? 6. När började man sända radio och TV i Sverige? Vilken påverkan hade det på samhället? 7. Vad är skillnaden mellan massmedier och sociala medier? 8. Varför kallas media ibland "den tredje statsmakten"? 9. Vilka är massmediernas fem huvuduppgifter i ett demokratiskt samhälle? 10. Vad menas med en "filterbubbla" och varför kan det vara problematiskt? 11. Förklara begreppet "betalvägg" och varför många nyhetssajter använder det. 12. Vad är "public service" i Sverige och hur finansieras det? 13. Hur har digitaliseringen påverkat traditionella medier som dagstidningar och TV? 14. Nämn tre utmaningar i det moderna mediesamhället och förklara kortfattat varför de är problematiska. 15. Vad menas med nyhetsvärdering? Ge exempel på några faktorer som påverkar en nyhets värde. 16. Vilka är de viktigaste pressetiska reglerna som medier följer? 17. Vilka två grundlagar i Sverige är särskilt viktiga för att skydda yttrandefriheten? 18. Vad innebär offentlighetsprincipen och varför är den viktig i en demokrati? 19. Förklara begreppen anonymitetsskydd och meddelarskydd. Varför är de viktiga för journalistiken? 20. Hur har framväxten av sociala medier förändrat hur vi konsumerar och sprider information? Ge exempel på både fördelar och nackdelar. ## Resurser ### Presentation Länk till [Kommunikationsmodellen och massmedias historia](https://docs.google.com/presentation/d/1Cg1G5Nsa_ISBxuVq3L56tmfNAAO6ZtnYsgkwHY7WXHE/edit#slide=id.p4) <iframe src="https://docs.google.com/presentation/d/1Cg1G5Nsa_ISBxuVq3L56tmfNAAO6ZtnYsgkwHY7WXHE/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" frameborder="0" width="600" height="450" allowfullscreen="true" mozallowfullscreen="true" webkitallowfullscreen="true"></iframe> ### Intro-låt Jag inledde momentet om medier med att spela [Rush – Spirit of the Radio](https://youtu.be/g_QtO0Rhp0w?si=TH7dRbVp1nIS0OUK). Jag valde den låten, dels för att bandet Rush betyder mycket för mig och dels för låtens text om beskriver radions guldålder men också kritiserar hur radion kommersialiserats och nu inte lika äkta och spontan som den var från början. Dessutom så är videon till låten snygg och innehåller väldigt mycket detaljer. ### Att få tag i musik under sent 80-tal Under det första passet så berättade jag om hur jag fick tag på musik när jag var tonåring och jämförde det med dagens musiklyssnande. Lite av vad jag pratade om kan du hitta här: [[Musik under det sena 80-talet]] ### Mina medievanor Jag har också berättat hur ett mediedygn ser ut för mig. Jag har skrivit ner lite av den berättelsen här: [[Mina medievanor]] ### Interaktiva övningar #### Quiz <iframe src="https://postmeta.se/media_quiz.html" width="600px" height="800px"></iframe> #### Begreppskort <iframe src="https://postmeta.se/begrepp-media.html" width="600px" height="600px"></iframe> #### Hur skärmberoende är du? <iframe src="https://postmeta.se/screen-addict.html" width="600px" height="600px"></iframe>