Jag pratade om AI och framtida jobb med mina elever nu i veckan (oktober 2024). Detta var ungefär vad jag förmedlade: Det har pratats en hel del på sistone om att [[Artificiell intelligens|AI]] kommer att ta jobben ifrån oss. Den processen har redan börjat. En hel del uppgifter som tidigare gjorts av människor kan idag lösas av AI. AI, eller artificiell intelligens, är system och program som kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens. Det handlar om allt från att känna igen bilder och röster till att analysera stora mängder data och fatta beslut baserat på denna information. Man brukar skilja mellan "smal AI", som är specialiserad på specifika uppgifter som schackspel eller bildigenkänning, och "generell AI" som skulle kunna matcha mänsklig intelligens över hela spektrumet - något som ännu inte existerar. Dagens AI-system bygger främst på maskininlärning, där datorer "tränas" på stora mängder data för att hitta mönster och göra förutsägelser. Till exempel kan en AI analysera tusentals röntgenbilder för att lära sig känna igen sjukdomstecken, eller gå igenom miljontals kundtransaktioner för att upptäcka bedrägerier. Vissa av dessa uppgifter har tidigare gjorts av människor medan andra uppgifter som AI löser inte tidigare gått att lösa av människor. Till exempel har systemet Alphafold 2 lyckats lista ut hur proteiner viker sig. Den upptäckten kommer att kunna leda till en rad nya mediciner mot sjukdomar vi tidigare inte kunnat bota. Men vad händer i framtiden om de jobb som AI-systemen tar inte kommer att ersättas av andra jobb? Vi kan ta Karl Marx mervärdesteori till hjälp när vi analyserar detta. När vi omvandlar råvaror till varor eller produkter i fabriker med hjälp av realkapital och arbetskraft så ökar värdet på råvarorna. Råvarorna förvändlas från något vi inte kan använda till något användbart. Järn, stål, gummi och andra råvaror kan omvandlas till en bil. Råvarorna kanske kostar 50000 och den färdiga varan kanske säljs för 600000 kronor. Differensen, 500 000 kronor, kan endera hamna hos arbetarna som löner eller hos kapitalägarna som avkastning på kapital (aktieutdelning, vinstutdelning). ![[Förädlingsvärde - bild.png]] Om vi nu antar att bilen fortsättningsvis, efter att arbetare ersatts av robotar i fabriken, också kommer att kunna säljas för 600 000 kronor så kommer mer av pengarna att gå till avkastning på kapital i och med att mindre lön behöver betalas ut. Avkastningen kan sedan användas för att köpa upp nya industrier eller starta nya företag. AI kan då skapa en situation där de som äger företagen blir allt rikare medan färre arbetstillfällen skapas och färre människor tjänar pengar. Om färre människor tjänar pengar så kommer de i och för sig att köpa färre bilar också då människor i genomsnitt blir fattigare. Vad händer i framtiden om alla jobb försvinner, om ingen kan tjäna pengar? De här frågorna finns det tänkare som på allvar funderar på. Jag tror väl inte att alla jobb kommer att försvinna, men det är högst troligt att hela branscher kommer att försvinna, medan andra nya arbeten kommer att dyka upp. Historien lär oss dock att teknologiska revolutioner inte är något nytt. Under den industriella revolutionen på 1800-talet ersatte maskiner många hantverkare, vilket ledde till omfattande oro och till och med uppror mot mekaniseringen. Ludditrörelsen i England förstörde maskiner i protest mot automatiseringen. Men trots att vävstolar och ångmaskiner ersatte många traditionella yrken, skapades samtidigt nya arbetstillfällen. Fabriker behövde arbetsledare, tekniker och ingenjörer. Nya industrier växte fram och skapade helt nya yrkeskategorier som ingen kunnat förutse. På samma sätt ser vi idag hur AI skapar nya yrken och arbetsroller. AI-etiker arbetar med att säkerställa att AI-system utvecklas och används på ett etiskt försvarbart sätt. Prompt engineers specialiserar sig på att formulera effektiva instruktioner till AI-system för att få bästa möjliga resultat. AI-trainers arbetar med att träna och finjustera AI-modeller, medan datakuratorer säkerställer kvaliteten på den data som används för att träna systemen. Dessa yrken existerade inte för bara några år sedan, vilket visar hur snabbt arbetsmarknaden kan förändras och anpassa sig. OpenAIs VD Sam Altman har vid ett flertal tillfällen lyft fram tanken på universell basinkomst (UBI) som en möjlig lösning på framtidens arbetsmarknad. Detta koncept har redan testats i olika former. I Finland genomfördes 2017-2018 ett experiment där 2000 människor fick en garanterad månadsinkomst på 560 euro, utan motkrav. Resultaten visade på förbättrad mental hälsa hos deltagarna och att de inte blev mindre benägna att söka arbete, vilket var en vanlig farhåga. Finansieringen av UBI skulle kunna ske på olika sätt. Ett förslag är en "robotskatt" där företag som ersätter mänsklig arbetskraft med AI och automation betalar en särskild avgift. Andra föreslår omfördelning av vinster från högautomatiserade industrier genom särskilda fonder. Kritiker menar dock att UBI skulle bli alltför kostsamt och kanske minska arbetsmotivationen. Alternativa lösningar som diskuteras är arbetstidsförkortning - att dela på de jobb som finns kvar - eller olika former av medborgarlön kopplad till samhällstjänst. Det finns också de som menar att vi bör se AI som ett komplement snarare än en ersättare. I vården kan AI hjälpa till med diagnostik och administration, men den mänskliga kontakten och omsorgen kommer fortfarande att behövas. Inom utbildning kan AI individualisera inlärningen, men lärare behövs för att handleda, inspirera och utveckla elevers sociala förmågor. Vi vet inte om det här är fantasier eller om det är något som blir en realitet i framtiden. Vad vi däremot vet är att samhället tidigare har klarat av stora teknologiska skiften genom att anpassa sig och hitta nya lösningar. Kanske kommer framtidens arbetsmarknad att se radikalt annorlunda ut, men historien visar att människan har en förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar. Det viktigaste är kanske inte att försöka förutspå exakt hur framtiden kommer att se ut, utan att redan nu börja diskutera och förbereda olika handlingsalternativ. Vi behöver en öppen och nyanserad debatt om hur vi vill att morgondagens samhälle ska se ut och hur vi bäst förbereder oss för de förändringar som kommer. Detta gäller inte bara tekniska och ekonomiska aspekter, utan också etiska och sociala frågeställningar om arbetets roll i våra liv och hur vi definierar ett gott samhälle.