## 1) Privatekonomi och hushåll **Privatekonomi** handlar om hur ett hushåll får in pengar, använder pengar och hanterar risker över tid. Det handlar om att få **inkomster** och **utgifter** att gå ihop, samtidigt som man bygger buffert och annat sparande för framtiden. Har man **skulder** behöver man också förstå hur **ränta** och amortering påverkar ekonomin månad för månad. Trygghetssystem och **försäkringar** (sociala och privata) är ytterligare ett sätt att hantera risker. ![[svenska sedlar.png]] Ett **hushåll** definieras som en eller flera personer som delar ett hem. Hushållets ekonomi påverkas av vilka som bor där (ensam, par, barn), hur stabila inkomsterna är och vilka kostnader som är fasta. Begreppet **Ekonomi** betyder hushållning: hur resurser används och fördelas så att de räcker. Varje ekonomiskt beslut har en **alternativkostnad**. Om du lägger 500 kr på något idag kan du inte lägga samma 500 kr på något annat (t.ex. buffert, mat nästa vecka eller sparande). Alternativkostnad handlar om vad det kostar att välja bort något annat. > [!QUESTION] Reflektera > - Vad prioriterar du: trygghet (buffert), frihet (lägre fasta kostnader) eller snabb **Konsumtion**? > - Vilka risker tar du själv (t.ex. på börsen eller med lån), och vilka risker vill du minska genom försäkringar? > - När blir ett köp en investering i livskvalitet – och när blir det en risk? > - Vad i ditt hushåll gör att risker (sjukdom, arbetslöshet, stöld, brand) får extra stora konsekvenser? > [!TASK] Hushållets ekonomiska karta > Skriv 6–8 meningar där du beskriver ett hushåll (du själv eller ett påhittat) med inkomster, fasta utgifter, rörliga utgifter och en risk. Använd minst fyra begrepp, t.ex. **Privatekonomi**, **Hushåll**, **Ekonomi**, **Konsumtion**. ## 2) Budget Med hjälp av en budget beskriver du hur mycket pengar som du får in under en period, exempelvis en månad, och hur mycket pengar du planerar att göra över med. Budgeten hjälper dig att ge överblick över vart pengarna tar vägen, hjälper dig att se vad du kan påverka och gör det lättare att prioritera vad du ska lägga dina pengar på. En budget består av **inkomster**, **utgifter**, **sparande** och **lån**. <iframe src="https://boma.nu/verktyg/budget/" height="700" width="700"></iframe> ### Inkomster Inkomster kan komma från lön, bidrag eller olika former av ersättningar till exempel a-kassa. I budgeten bör du skilja på stabila inkomster, till exempel månadslön, och inkomster som varierar över tid, till exempel timlön. Om dina inkomster varierar månad för månad så bör du planera med marginal. Du bör få ett lite större överskott varje månad än om inkomsten är fast. ### Utgifter Utgifter delas ofta in i fasta och rörliga utgifter. Fasta utgifter skiljer sig inte åt månad från månad medan rörliga utgifter varierar. Fasta utgifter kan vara hyra, mobilabonnemang och månadsbetalningar för försäkringar medan rörliga utgifter kan vara kostnader för mat, kläder och nöjen, alltså kostnader du kan minska eller öka varje månad. <iframe src="https://boma.nu/diagram/embed/1c207934-7fd5-433d-8503-1923d4c2a834" width="650" height="650" style="border:30px" loading="lazy"></iframe> ### Sparande Det finns olika typer av sparande. **Målsparande** är att spara för ett specifikt mål, till exempel att spara pengar till körkort eller att spara till pensionen. Du bör också ha ett **buffertsparande**. Det handlar om att alltid ha en viss summa på ett bankkonto som du snabbt kan använda om till exempel något behöver repareras. En buffert gör att du slipper ta dyra lån om du får oväntade utgifter. ### Lån Det kan vara rimligt att låna om du lånar för att köpa en lägenhet eller tar CSN-lån för att studera. I vissa fall kan du också behöva ta lån för att köpa bil om den behövs för exempelvis bilpendling. [SBABs bolånekalkylator](https://www.sbab.se/1/privat/lana/bolan/sa_mycket_kan_du_lana.html) Däremot är snabblån och andra dyra konsumtionslån ofta förknippade med stora risker. De har hög ränta och avgifter, vilket gör att skulden snabbt växer om du inte kan betala i tid. Det kan leda till betalningsanmärkningar, inkasso och i värsta fall skulder hos Kronofogden. Att låna till tillfällig konsumtion innebär alltså att framtida inkomster redan är förbrukade. Det minskar din ekonomiska trygghet och handlingsfrihet. Tidningen Arbetet – [Snabblån – så dyrt kan det bli med sms-lån](https://arbetet.se/2023/03/27/snabblan-sa-dyrt-kan-det-bli-med-sms-lan/) Du bör undvika att låna till kortvarig konsumtion som kläder, restaurangbesök, elektronikprylar, spel och nöjen, eftersom värdet försvinner snabbt medan skulden finns kvar. Samma sak gäller semesterresor och presenter – upplevelsen är tillfällig men återbetalningen långvarig. Att låna för att täcka andra lån eller löpande vardagsutgifter som mat och räkningar är särskilt riskabelt, eftersom det ofta är tecken på en redan ansträngd ekonomi. > [!QUESTION] Reflektera (budget) > - Om din inkomst minskar en månad, vilka utgifter kan du snabbt sänka — och vilka är svåra att påverka? > - Om räntan stiger, hur påverkas din ekonomi om du har lån? > - Om en rörlig utgift “alltid råkar bli hög”, vad säger det om dina vanor och prioriteringar? > [!TASK] Testa din budget > Skapa en budget i budgetverktyget. Gör sedan en version där inkomsten minskar 15% eller där du får en oväntad utgift på 3 000 kr. Skriv ett kort resonemang: Vad ändrar du först och varför? ## 3) Inkomster och bidrag Normalt sett kommer den största inkomsten från [[Förvärvsarbete|förvärvsarbete]], det vi också kallar lön. Lönen är det pris som betalas för för ditt utförda arbete. Lönen kan betalas ut som månadslön, timlön eller resultatbaserad lön. ### Bruttolön, skatt och disponibel inkomst På ditt lönebesked ser du din bruttolön. Bruttolönen är lönen innan inkomstskatten är dragen. Lönen efter skatt kallas nettolön. Efter att eventuella bidrag lagts till så har du din disponibla inkomst – den summa som du kan använda till dina utgifter ``` Bruttoinkomst - Inkomstskatt = Nettoinkomst Nettoinkomst + Bidrag = Disponibel inkomst ``` <iframe src="https://postmeta.se/skatt-app/" height="510" width="730"></iframe> ### Moms När du handlar varor och tjänster från en affär eller via nätet så betalar du i princip alltid moms (mervärdes- och omsättningsskatt). Momsen varierar för olika typer av varor och tjänster. Momsen är oftast på 25 procent och gäller de flesta varor och tjänster, till exempel kläder, elektronik och hantverkstjänster. En lägre moms på 12 procent används bland annat för livsmedel, restaurangbesök och hotell, medan 6 procent gäller exempelvis böcker, tidningar, kollektivtrafik och kulturevenemang. Vissa områden, som sjukvård, utbildning och banktjänster, är undantagna från moms. > [!QUESTION] Reflektera (lön och skatt) > - Varför tar samhället in skatt — och vad får hushållen tillbaka i form av service och socialförsäkringar? > - Hur påverkas din **disponibla inkomst** av att jobba fler timmar, få högre **lön**, eller byta jobb? > [!TASK] Från bruttolön till vardag > Använd appen Lön och skatt och testa två olika bruttolöner. Jämför din disponibla inkomst och resonera: Vilka förändringar i livet (boende, sparande, konsumtion) möjliggörs av skillnaden? ## 4) Försäkringar och trygghet Livet är inte förutsägbart. Ibland händer det oväntade. Du kan råka ut för sjukdom, arbetslöshet, olyckor stöld eller brand. En del risker hanteras av samhället via socialförsäkringar och andra kan hushållet hantera med hjälp av sparande och privata försäkringar. ### Socialförsäkringar **Socialförsäkringar** är trygghetssystem som ger ersättning när du inte kan arbeta eller när livet förändras. Exempel på viktiga socialförsäkringar är: - **Sjukförsäkring** (ersättning vid sjukdom), - **Arbetslöshetsförsäkring** (ofta via **a-kassa**, med villkor), - **Föräldraförsäkringen** (ersättning och ledighet vid barn), - **Ålderspension** (inkomst när du slutar arbeta). Om hushållets inkomster inte räcker kan kommunen ibland bevilja **Försörjningsstöd** (efter prövning). ### Pension (fördjupning) Pension kan beskrivas som flera delar. Här är en vanlig översikt: ![[pensionspyramiden.png]] I praktiken är **ålderspension** den inkomst du får när du slutar arbeta. Hur stor den blir påverkas bland annat av hur mycket du tjänat och hur länge du arbetat. Därför är pension en bra punkt att resonera kring: den gör tydligt hur val i nutid (arbete, deltidsarbete, arbetslöshet och sparande) kan få konsekvenser långt fram i livet. ### Privata försäkringar **Privata försäkringar** är försäkringar du tecknar själv. De kan minska risken för stora ekonomiska smällar. Viktiga exempel: - **Hemförsäkring**: skyddar hem och ägodelar och kan även ge ansvarsskydd och rättsskydd. - **Liv- och sjukförsäkring**: kan ge extra ersättning vid olycka/sjukdom eller till efterlevande. - **Pensionsförsäkring**: ett sätt att spara till pension via försäkringslösning (olika villkor, avgifter och risknivåer). > [!QUESTION] Reflektera (trygghet) > - Om pensionen bygger på livsinkomst, vad händer då med den som jobbar deltid, har perioder av arbetslöshet eller har ett lågavlönat arbete? > - Hur kan ett hushåll planera genom sparande, amortering och/eller en **Pensionsförsäkring**? > - När är det smartare att bygga buffert än att betala för försäkring? > - När kan en **Liv- och sjukförsäkring** vara viktig, och för vem? > [!TASK] Risk och skydd > Välj en risk (t.ex. brand, sjukdom, arbetslöshet). Beskriv på 8–10 meningar hur risken kan hanteras via socialförsäkring, privat försäkring och buffert. Använd minst fem begrepp, t.ex. **Hemförsäkring**, **Sjukförsäkring**, **Arbetslöshetsförsäkring**, **Försörjningsstöd**, **Ålderspension**. > [!NOTE] Fördjupning > Försäkring är en “riskdelning”. Du betalar en mindre, säker kostnad (premien) för att slippa en stor, osäker kostnad (t.ex. brand i hemmet). Men allt går inte att försäkra bort. Därför kompletterar hushåll ofta socialförsäkringar och privata försäkringar med sparande. ## 5) Räkningar Räkningar är en central del av vardagsekonomin. Det viktigaste ordet är **förfallodatum**: sista dag att betala utan extra kostnader. ### Vad händer om man inte betalar? Om du inte betalar i tid kan det bli: 1. påminnelse (ofta avgift), 2. inkasso, 3. **Kronofogdemyndigheten** (myndighet som driver in skulder). Hos Kronofogden kan en skuld leda till åtgärder som **utmätning** (att pengar dras från lön eller att saker säljs). Det kan också ge betalningsanmärkning, vilket gör det svårare att få abonnemang, hyra bostad eller ta lån. <video width="100%" controls="" poster="https://www.sfiekonomi.se/wp-content/uploads/2020/07/7_betalarakningar-1.jpg" src="https://www.sfiekonomi.se/wp-content/uploads/2020/07/7_betalarakningar.mp4" style="max-width: 640px; border-color: rgb(0, 147, 56);"> <track label="Svenska" kind="subtitles" src="https://www.sfiekonomi.se/wp-content/themes/sfiekonomi/assets/videos/captions/7_betalarakningar.vtt" srclang="sv"> </video> Att betala räkningar – SFI Ekonomi ### Förebyggande strategier Planera räkningar i budgeten, använd e-faktura eller autogiro och ta kontakt tidigt om du ser att du inte kommer kunna betala. En sen betalning är inte bara “en avgift” — den kan bli starten på en process där skulden växer och din ekonomi blir svårare att styra. > [!QUESTION] Reflektera (räkningar) > - Varför är “små förseningar” farliga i privatekonomi? > - Hur kan en skuldspiral börja, och vilka tidiga varningssignaler kan du se i en budget? > - Hur påverkar oro din förmåga att fatta beslut? > - Varför är det lätt att undvika att öppna räkningar när man har ont om pengar — och varför gör det situationen värre? > [!TASK] Skuldkedjan > Skriv en kort kedja med 5–7 steg som visar hur en obetald räkning kan leda till **Kronofogdemyndigheten** och **utmätning**. Avsluta med två förslag på hur kedjan kan brytas tidigt. --- ## 6) Konsumenträtt (när du köper saker) När du köper något är du ofta **konsument**. Den som genomför köpet är en **Köpare**. **Konsumtion** är själva användningen av varor och tjänster (det vi “förbrukar”). <iframe src="https://postmeta.se/infografik/konsumentratt/" height="700" width="730"></iframe> ### Lagar du behöver kunna skilja på - **Konsumentköplagen**: när konsument köper vara av företag. - **Köplagen**: gäller ofta vid köp mellan privatpersoner (och vissa andra köp som inte är konsumentköp). - **Konsumentkreditlagen**: regler för lån och krediter mellan företag och konsument (t.ex. information, avtal, kostnader). ### Reklamation, garanti och frivilliga villkor - **Reklamation**: lagstadgad rätt att klaga på fel som fanns från början (du kan kräva åtgärd). - **Garanti**: frivilligt löfte från säljare/tillverkare som kan ge extra skydd, men med villkor. - **Öppet köp** och **Bytesrätt**: frivilligt från butiken (gäller även om varan inte är fel). - **Ångerrätt**: gäller vid distansköp (t.ex. nätköp) enligt distansavtalsregler, ofta 14 dagar. ![[Reklamationsrätt och garanti - bild.png]] > [!QUESTION] Reflektera (konsumenträtt) > - Varför finns konsumentskydd? Vad skulle kunna hända om den som säljer alltid hade mer makt än den som köper? > - Hur skiljer du på när du ska använda **Reklamation**, **Garanti**, **Öppet köp**, **Bytesrätt** eller **Ångerrätt**? > > [!TASK] Uppgift 6: Vem köper du av? > Du köper en begagnad mobil av en privatperson och den går sönder efter två dagar. Skriv ett resonemang där du jämför vilka regler som oftast blir viktiga enligt **Köplagen** jämfört med om du hade köpt samma mobil av ett företag (där **Konsumentköplagen** gäller). Avsluta med tre saker en **Köpare** kan göra för att minska risken innan köpet. --- ## 7) Konsumtionskrediter (lån) och risker En **konsumentkredit** är ett lån som tas av en privatperson för konsumtion. Det kan ske genom: - kreditkort, - avbetalning, - snabblån (**Snabblån**). ### Avbetalning och kreditköp **Avbetalning** betyder att du delar upp betalningen över tid. I praktiken blir det ofta en **Konsumentkredit**: du får varan nu, men betalar senare. Då spelar både **Kreditköpsavtal** och **Konsumentkreditlagen** stor roll, eftersom de handlar om villkor, information och vad krediten faktiskt kostar. Vid avbetalning kan du skriva ett **Kreditköpsavtal** (du köper nu och betalar senare). Det viktiga är att förstå hela priset: ränta, avgifter och hur länge du betalar. Ibland finns en **Borgensman**: en person som lovar att betala om du inte kan. Det är en stor risk för borgensmannen och ska aldrig ses som en “enkel lösning”. ### Vad kostar ett lån? Tre ord du alltid ska kunna använda och förklara: - **Ränta**: priset för att låna pengar. - **Amortera**: att betala av skulden. - **Löptid**: hur lång tid du betalar. > [!QUESTION] Reflektera (lån) > - Varför kan ett lån kännas “billigt per månad” men ändå bli väldigt dyrt totalt? > - Vad händer om du förlänger löptiden — och varför kan det vara lockande på kort sikt? > > [!TASK] Uppgift 7: Räkna på kredit > Om du lånar 10 000 kr och betalar 600 kr i månaden i 24 månader betalar du totalt 14 400 kr. Skriv vad skillnaden (4 400 kr) rimligen består av (ränta + avgifter) och förklara varför totalkostnaden är viktigare än “bara månadskostnaden”. ### Skuldfälla och högrisklån En **skuldfälla** uppstår när man tar nya lån för att betala gamla, eller när ränta/avgifter gör att skulden växer snabbare än man hinner betala. **Sms-lån** och **Snabblån** är särskilt riskfyllda eftersom de ofta har hög kostnad och kort återbetalningstid. De kan snabbt skapa stress och leda till fler lån. > [!QUESTION] Reflektera (högrisklån) > - Varför tar människor dyra lån trots att de vet att det är riskfyllt? > - Är det alltid “dåliga val”, eller kan det också handla om brist på buffert, otrygga inkomster, social press och reklam? > - Hur påverkar kreditval en persons framtida **Livschanser**? > - Varför finns **Konsumentkreditlagen** och vad ska ett företag vara tydligt med innan man skriver på? > [!TASK] Uppgift 8: Bedöm en kredit > Beskriv vad du vill veta innan du tar en kredit: total kostnad, löptid, ränta, avgifter, vad som händer vid sen betalning och om det finns krav på **Borgensman**. Koppla svaret till **Konsumentkreditlagen**. --- ## 8) Sparande (olika sparformer) Sparande handlar om trygghet och mål. Ofta är det klokt att börja med buffert, fortsätta med målsparande och sedan bygga mer långsiktigt sparande (t.ex. till pension). ### Buffert och konto En **buffert** är pengar för oväntade utgifter. Ofta ligger bufferten på **bankkonto** så att pengarna är lättillgängliga och risken är låg. I Sverige finns **Insättningsgaranti**, vilket betyder att staten garanterar upp till ett visst belopp om en bank går i konkurs (villkor gäller). > [!QUESTION] Reflektera (sparande på konto) > - Varför är det ändå viktigt att förstå *var* pengarna står (vilken bank, vilka konton, vilket skydd), även om det finns **Insättningsgaranti**? > - Vad är skillnaden mellan att ha pengar på konto (stabilitet) och att investera (värdet kan svänga)? ### Fonder och aktier En **fond** innebär att många sparare äger en liten del av en större “korg” av investeringar. Det kan sprida risk. **Aktier** är ägarandelar i företag. Aktier kan ge högre avkastning över tid men värdet kan svänga kraftigt. > [!QUESTION] Reflektera (sparande och risk) > - Vilken tidshorisont har du? Hur påverkar den vilka sparformer som är rimliga? > - Vad betyder det att sprida risk? > - Varför är det extra farligt att investera med lånade pengar? > [!TASK] Uppgift 9: Motivera ett sparval > Skriv ett resonemang där du väljer mellan bankkonto, fond, aktie och/eller ädelmetaller för ett mål (t.ex. 1 år eller 10 år). Motivera med risk, tid och vad som händer om värdet går ner när du behöver pengarna. > [!NOTE] Fördjupning > Pengar som ligger still tappar ibland värde över tid om priserna ökar (inflation). Därför behöver du resonera om vad som är viktigast i olika lägen: trygg tillgång till pengar (konto/buffert) eller chans till värdeökning (fond/aktie). Det handlar inte om ett “rätt svar” för alla, utan om att motivera ett val utifrån mål och risk. --- ## 9) Olika ekonomiska förutsättningar i Sverige Alla hushåll har inte samma ekonomi. Skillnader kan bero på utbildning, arbetsmarknad, hälsa, boendekostnader, familjesituation och diskriminering. Ett vanligt mått i statistik är **Medianinkomst** (inkomsten i mitten när man sorterar alla inkomster). ### Låglöneyrken och livschanser Personer i **låglöneyrken** har ofta mindre marginaler. Då blir oväntade utgifter, dyra lån och höga boendekostnader extra svåra. Det kan påverka **Livschanser**: möjligheten att flytta, studera, spara, ta körkort eller klara en kris. ### Pengar, konsumtion och lycka Mer pengar kan göra vardagen tryggare, men **Lycka** handlar inte bara om konsumtion. Här är en viktig tanke på gymnasienivå: pengar kan minska stress när de täcker grundläggande behov, men de kan också skapa nya problem om konsumtion blir ett sätt att hantera oro eller social press. > [!QUESTION] Reflektera (konsumtion och lycka) > - Vilka behov löser pengar (boende, mat, trygghet), och vilka problem kan pengar skapa (stress kring status, mer jämförelse, mer konsumtion)? > - När blir ett köp en klok prioritering, och när blir det snarare en flykt från stress? > - Hur hänger dina ekonomiska val ihop med dina **Livschanser** på sikt? > [!QUESTION] Reflektera (skillnader) > - Hur kan ett hushåll med låg inkomst hamna i större risk för skuldfälla, även om de försöker göra “rätt”? > - Hur kan höga fasta kostnader och otrygg inkomst göra att små problem snabbt blir stora? > - Vilka samhälleliga stöd kan minska konsekvenserna (t.ex. socialförsäkringar och i vissa fall **Försörjningsstöd**)? > [!TASK] Uppgift 10: Resonemang om livschanser > Skriv ett resonemang där du kopplar **Medianinkomst**, **Låglöneyrken** och **Livschanser** till minst två konkreta konsekvenser i vardagen (t.ex. boende, buffert, lån, sparande). Avsluta med en reflektion om hur ekonomi kan påverka upplevelsen av **Lycka**.