Ett betänkande är den färdiga rapporten från en statlig utredning - det är här alla slutsatser och förslag presenteras. Detta är resultatet av ibland flera års arbete och kan omfatta hundratals sidor med analyser, undersökningar och förslag. Betänkandet följer en särskild struktur: - Sammanfattning - Här presenteras de viktigaste slutsatserna och förslagen på ett lättillgängligt sätt. Detta är ofta den mest lästa delen av betänkandet. - Författningsförslag - Om utredningen föreslår nya lagar eller lagändringar presenteras dessa i exakt formulering, redo att användas som underlag för ny lagstiftning. - Bakgrund och nuläge - En beskrivning av hur situationen ser ut idag och varför utredningen tillsattes. - Överväganden och förslag - Den största delen av betänkandet där utredningen redovisar sina analyser och motiverar sina förslag i detalj. - Konsekvensanalys - Här beskrivs vilka effekter förslagen förväntas få, till exempel ekonomiska konsekvenser eller påverkan på olika samhällsgrupper. När betänkandet är klart får det ett nummer i SOU-serien (till exempel SOU 2024:1) om det kommer från en kommitté, eller i Ds-serien om det kommer från en departementsutredning. Ett betänkande är ett viktigt demokratiskt dokument som ofta ligger till grund för framtida lagstiftning och samhällsförändringar. Därför är det viktigt att förslagen är väl underbyggda och att olika perspektiv har beaktats. Efter att betänkandet publicerats skickas det ut på remiss, vilket betyder att myndigheter, organisationer och andra intressenter får möjlighet att kommentera förslagen innan regeringen går vidare med dem. Ett bra betänkande kännetecknas av att det är: - Grundligt och välresearchat - Objektivt och sakligt - Tydligt skrivet så att även icke-experter kan förstå huvuddragen - Praktiskt användbart som beslutsunderlag