![[Samhällskunskap/Statsskick/Demokrati.excalidraw.png]] En **fullvärdig demokrati** bygger på tre grundpelare: **folkstyre**, **rättsstaten** och **mänskliga rättigheter**. Alla tre behövs – om en del saknas fungerar inte demokratin som den ska. - **Folkstyre** betyder att **makten utgår från folket**. Vi väljer våra representanter i fria val och kan byta ut dem om vi inte är nöjda. - **Rättsstaten** ser till att **alla följer samma lagar**. Ingen står över lagen, och domstolarna ska vara rättvisa och oberoende. - **Mänskliga rättigheter** skyddar **varje människas frihet och värde**. Alla har rätt att känna trygghet, uttrycka sina åsikter och leva utan diskriminering. Vi kommer framöver i texten att gå igenom dessa tre delar mer ingående. > [!INFO] Om vi tar bort en av pelarna... > - **Om folkstyret saknas** så finns inte längre folkets inflytande eller fria val. Makten ligger hos en liten elit, en ledare eller militär – **en diktatur eller auktoritär stat**. Även om lagar och rättigheter formellt finns kan de styras uppifrån utan folkligt mandat. > > - **Om rättsstaten saknas** så gäller inte lagen lika för alla. Maktmissbruk, korruption och godtyckliga domar kan förekomma. Vi får **en rättsosäker demokrati** eller **en skendemokrati**, där val kan hållas men makten ändå missbrukas. > > - **Om mänskliga rättigheter saknas** så kan majoriteten förtrycka minoriteter. Vi får **en majoritetsdiktatur**, där folkstyret finns men inte friheten. Yttrandefrihet, pressfrihet och minoritetsskydd kan inskränkas trots att val hålls. ## Folkstyre ![[Folkstyre.png|200]] ### Representativ och direkt demokrati - **Representativ demokrati** – att välja representanter, människor som bestämmer istället för oss. Vi kallar dessa representanter **politiker**. > [!INFO] Församlingar där vi väljer representanter (politiker) > - Riksdagsval > - Regionval > - Val till kommunfullmäktige > - Val av styrelse i fotbollsföreningen > - Val av elevrådsrepresentant - **Direkt demokrati** – Alla som har rösträtt röstar direkt i frågan. > [!INFO] Exempel där vi röstar i frågor direkt > - **Klassråd i skolan** – elever röstar direkt om gemensamma frågor, som regler eller aktiviteter. > - **Folkomröstningar i Sverige** – till exempel om kärnkraft (1980), EU-medlemskap (1994) eller euron (2003). [[Svenska folkomröstningar]] > - **Omröstning i förening eller bostadsrättsförening** – medlemmar röstar direkt om beslut som berör alla. > - **Omröstning i grupp** – till exempel när en klass röstar om vart man ska åka på utflykt eller vilken film man ska se. ![[Representativ och direkt demokrati.excalidraw.png]] > [!Question] Representativ eller direkt demokrati? > När är det lämpligt att ha representativt respektive direkt demokrati? - **Majoritetsprincipen** - Det förslag som får flest röster vinner. - Minoriteter ska respekteras. - Innan beslut tas så måste frågan diskuteras och debatteras. - De som röstar måste ha kunskap om vad de röstar om. ### Val Väljarna väljer **politiker** för en **bestämd period**. Genom att rösta ger väljarna politikerna **förtroendet** att representera deras åsikter. Därför är det viktigt att rösta – och att rösta på politiker som tycker ungefär som du själv. **Olika val i Sverige**: - **Riksdagsval** – Du måste ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare. - **Kommunval och regionval** – Du måste ha fyllt 18 år och bo i kommunen eller regionen. Även medborgare i EU-länder eller i länder utanför EU som har bott i Sverige en tid får rösta här. - **Kyrkoval** – Du måste ha fyllt 16 år och vara medlem i Svenska kyrkan. - **Val till Europaparlamentet** – Du måste ha fyllt 18 år och vara medborgare i Sverige eller i något annat EU-land. ### Proportionella val och majoritetsval I **proportionella val** får varje parti **antal platser i riksdagen eller parlamentet i samma proportion som antalet röster**. Får ett parti 25 % av rösterna, får det ungefär 25 % av platserna. Det här systemet gör att **flera partier kan bli representerade**, vilket ger **mångfald och fler röster i debatten**. I **majoritetsval** vinner det parti eller den person som får **flest röster i en valkrets** – alltså ”vinnaren tar allt”. Det gör att **större partier gynnas**, medan små partier ofta får svårt att komma in. Systemet leder oftast till **färre partier och tydligare majoriteter** i parlamentet. Bilden [[valsystem.excalidraw.png|Valsystem]] visar mer i detalj hur skillnaden mellan de två systemen ser ut. ### Den demokratiska processen En **demokratisk process** handlar om hur beslut fattas på ett rättvist och öppet sätt, där människor har möjlighet att påverka. - **Dialog** – Demokratin bygger på samtal och respekt. Det ska gå att prata med – och även kritisera – dem som har makten. Alla ska kunna uttrycka sina åsikter utan att bli straffade eller tystade. Genom dialog kan människor påverka beslut och visa vad de tycker är viktigt. - **Ansvar** – I en demokrati måste det vara tydligt **vem som har ansvar**. Om ett beslut inte genomförs, eller om något går fel, ska man kunna se vem som ska stå till svars. Politiker och myndigheter måste kunna förklara sina beslut. - **Deltagande** – Demokrati kräver att människor **delar sina åsikter och deltar i besluten**. Det kan handla om att rösta, delta i föreningar eller påverka genom sociala medier. Vem som får vara med och bestämma – till exempel vilka som har rösträtt – är en viktig fråga. Även hur man formulerar problem och vilka frågor som tas upp påverkar demokratin. - **Öppenhet** – För att medborgarna ska kunna lita på politiker och myndigheter måste arbetet vara öppet. Det betyder att information ska vara tillgänglig, beslut ska kunna granskas, och myndigheter ska vara **opartiska** – alltså behandla alla lika. Informationen måste också vara **tillförlitlig**, så att människor kan fatta beslut som bygger på fakta. ![[Den demokratiaska processen.excalidraw.png]] ### **Påverkan** I ett demokratiskt samhälle försöker många olika grupper påverka politiker och beslut. Det kan ske på olika sätt – både öppet och ärligt, men ibland också på ett sätt som skadar demokratin. - **Lobbying** betyder att företag, organisationer eller intressegrupper **försöker påverka politiker** och myndigheter. De kan till exempel träffa politiker, skriva rapporter eller delta i möten för att få beslut som gynnar deras egna intressen. Lobbying är tillåtet, men det kräver öppenhet så att man vet vem som försöker påverka vem. - **Opinionsbildning** handlar om att **påverka människors åsikter** i en fråga. Det kan ske genom kampanjer, reklam, sociala medier eller demonstrationer. Målet är ofta att få politiker att ändra beslut eller att fler ska rösta på ett visst sätt. - **Korruption** är när makt missbrukas. Det kan handla om att någon tar emot **mutor**, använder **vänskapskontakter** eller låter **pengar styra** besluten. Korruption undergräver demokratin eftersom beslut då inte fattas för allas bästa, utan för enskildas vinning. [Korruptionsindex](https://sv.wikipedia.org/wiki/Korruptionsindex) rankar länder efter korruptionsnivå. ### Tre demokratimodeller - **[[Samtalsdemokrati]]** – att prata och **respektera** olika åsikter, att **vara nyfiken** på andras synpunkter och att kunna **ändra sig** om man har fel. Att ha rätten att **argumentera** för det man tycker är rätt. - **[[Valdemokrati]]** – Fria, hemliga och allmänna val. Att välja representanter som kan tala istället för dig – politiker - **[[Deltagardemokrati]]** – När medborgarna **aktivt deltar** i politiska frågor **mellan valen**. Att påverka politiker mellan valen. När politiker ger sig ut i landet för att lyssna på sina väljare. ## De mänskliga rättigheterna ![[Human rights.png|200]] Den 10 december 1948 antog FN:s generalförsamling [Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna](https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf). Detta datum firas nu årligen som den internationella dagen för mänskliga rättigheter. ![[Omslag till mänskliga rättigheter - bild.png|200]] Deklarationen var inte [[juridiskt bindande]], men den har lagt grunden för många internationella lagar och avtal om mänskliga rättigheter. Den har också inspirerat många länders [[Grundlag|grundlagar]] och lagar. Ratificera > [!INFO] Några artiklar från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna >- **Artikel 1:** Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. >- **Artikel 3:** Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. > - **Artikel 5:** Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. > - **Artikel 19:** Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. > - **Artikel 26:** Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen ska vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. ## Rättsstaten ![[Domstolar.png|200]] En **demokratisk stat** måste vara en **rättsstat**. Det betyder att alla – även staten och politikerna – måste följa lagen. Ingen står över lagen. I en rättsstat skyddas människors **frihet och rättigheter**. Ingen kan straffas utan rättegång, och du har alltid rätt att försvara dig. Rättsstaten bygger på flera **rättsprinciper**, till exempel att alla är lika inför lagen, att myndigheter måste vara opartiska och att staten inte får ingripa mer än nödvändigt. **Rättsprinciper för ett demokratiskt styrt land:** - **Legalitet** – All makt och alla beslut som myndigheter tar måste ha stöd i lagen. Ingen får bestämma något bara för att de ”tycker så”. Poliser, lärare, domare och andra i myndigheter måste följa lagen. - **Likhet** – Alla människor ska behandlas lika inför lagen. Det spelar ingen roll vem du är, var du kommer ifrån, eller hur mycket pengar du har – lagen gäller lika för alla. - **Oskyldighetspresumtion** – Om någon blir misstänkt för ett brott ska personen betraktas som oskyldig tills det finns bevis som visar att hen är skyldig. Det är alltid domstolen som ska avgöra skuld, inte rykten eller åsikter. - **Proportionalitet** – Staten och myndigheter får bara ingripa så mycket som behövs. Till exempel får polisen inte använda mer våld än nödvändigt när de griper någon. Åtgärder ska stå i rimlig proportion till situationen. - **Objektivitet** – Myndigheter och domstolar måste vara opartiska. Det betyder att de inte får ta ställning för eller emot någon person, och de ska fatta beslut som bygger på fakta och lag – inte känslor eller personliga åsikter. - **Rättssäkerhet** – Alla ska kunna lita på att rättssystemet fungerar. Ingen får dömas utan rättegång, och alla har rätt att få sin sak prövad i domstol. Reglerna ska vara tydliga, och besluten ska gå att överklaga. ![[Rättsprinciper.excalidraw.png]] <iframe src="https://boma.nu/quizzer/embed/d311d90c-ce97-4fcf-9492-27c97b0c63a4" width="100%" height="700" loading="lazy" style="border:0" sandbox="allow-scripts allow-same-origin allow-forms allow-popups"> </iframe>