Demokrati handlar inte bara om att rösta vart fjärde år – den bygger på lagar, [[Institutioner|institutioner]] och medborgarnas ansvar. För att samhället ska fungera krävs att människor både **respekterar lagarna** och **vågar ifrågasätta dem** när de upplevs som orättvisa. Gränsen mellan laglydnad och civil olydnad kan ibland vara skör, men båda är uttryck för hur vi som medborgare förhåller oss till staten, rättssystemet och varandra. Demokratiska [[Dilemma|dilemman]] kan också handla om hur mycket stat och myndigheter får ingripa i våra privatliv: - I hur hög grad ska vi tillåta polisen att avlyssna privatpersoner? - Hur många övervakningskameror ska vi ha i samhället? - Var går gränsen mellan att skydda yttrandefriheten och att stoppa hat och hot på nätet? I ett demokratiskt samhälle har varje individ både rättigheter och skyldigheter. ![[folksamling.png]] Till våra **rättigheter** hör bland annat att vi har rätt - till **rättvisa rättegångar**, - **att rösta i val**, - **att uttrycka våra åsikter fritt**, - **att utöva vilken religion vi vill**, samt - **att få utbildning och vård**. Samtidigt har vi **skyldigheter** som gör att samhället fungerar. Vi måste - **följa lagar och regler**, - **betala skatt**, - **respektera andra människor**, - **gå i skolan** under skolplikten, - **vittna i domstol när vi kallas**, och - **delta i civilförsvaret vid behov**. ## Våldsmonopol ![[polis och buss.png]] Staten har **ensamrätt att utöva våld** genom - **polis**, - **kriminalvård** och - **militär** med hjälp av åklagare och domstolar. Privatpersoner får **inte använda våld**, utom i **särskilda undantag** som **[[nödvärn]]** eller **nödrätt**, till exempel om man försvarar sig mot ett pågående angrepp eller försöker hindra ett brott. Sådant våld måste alltid vara **försvarligt** och **proportionerligt**. (Brottsbalken 24 kap.) > [!INFO] Läs mer > - [Regeringen vill se över nödvärnsrätten](https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/GypqlV/regeringen-vill-se-over-nodvarnsratten) – Aftonbladet (250911) > - [När har jag rätt att försvara mig med våld?](https://advokaternas.se/2024/12/18/nar-har-jag-ratt-att-forsvara-mig-med-vald-nodvarn/) – Advokaternas.se > - [Hantera våldsamma incidenter](https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/hem-for-vard-eller-boende-hvb/hvb-omsorg-granssattning-och-valdsforebyggande-arbete/hantera-valdsamma-incidenter/)(på HVB-hem m.m.) – kunskapsguiden.se (drivs av Socialstyrelsen) ## Ärekränkning Ärekränkning är detsamma som orden förtal och **förolämpning**. Vi har yttrandefrihet i samhället, men du får inte sprida osanna uppgifter eller prata illa om någon. Påföljden är böter eller fängelse upp till 2 år. (Brottsbalken 5 kap.) > [!INFO] Läs mer > [Saga ville varna andra efter våldtäkt – dömdes för förtal](https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QMGzpR/saga-antonsson-ville-varna-andra-efter-valdtakt-domdes-for-fortal) – Aftonbladet (250917) ## Civil olydnad ![[protester.png]] Civil olydnad betyder att man **medvetet bryter mot en lag** för att man anser att lagen eller en samhällsordning är orättvis. Handlingen bygger på **moraliska och politiska grunder**, inte på egen vinning. Syftet är inte att skada utan att väcka uppmärksamhet och driva förändring på ett fredligt sätt. **Grundprinciper för civil olydnad:** - **Icke-våld:** Ingen får skadas fysiskt. - **Ingen skadegörelse:** Man förstör inte egendom. - **Öppenhet:** Man döljer inte vad man gör, utan står öppet för sin handling. - **Ansvarstagande:** Man accepterar följderna, t.ex. att bli gripen eller åtalad. Civil olydnad kan handla om att blockera en väg i protest mot miljöförstöring eller att vägra göra värnplikt av samvetsskäl. > [!INFO] Läs mer > - [Därför har civil olydnad en avgörande roll i vårt samhälle](https://www.greenpeace.org/sweden/artiklar/greenpeace/darfor-har-civil-olydnad-en-avgorande-roll-i-vart-samhalle/) – Greenpeace > - [Vad är civil olydnad och hur kan det förändra samhället?](https://globalportalen.org/artiklar/vad-ar-civil-olydnad-och-hur-kan-det-forandra-samhallet/) – Globalportalen > - [Debatt: Återställ våtmarker gör fel när de trotsar tidigare domar](https://www.etc.se/debatt/aaterstaell-vaatmarker-gaar-fel-naer-de-trotsar-tidigare-domar) – ETC.se > - [Klimataktivister kan bli terrorister: “Jag kommer fortsätta oavsett vilka repressioner det blir”](https://sites.jmk.su.se/laget/klimataktivister-kan-bli-terrorister-jag-kommer-fortsatta-oavsett-vilka-repressioner-det-blir/13093) – Läget (Stockholms universitets journaliststudenter) ## Demokratibärande samhällsinstitutioner Demokratin är stark men också sårbar. För att den ska fungera behöver vi förstå vilka hot som finns, vilka skydd som krävs och hur samhällets institutioner kan arbeta för att bevara den. **Hot mot demokratin:** - **Populism** innebär att politiker eller rörelser lovar enkla lösningar på svåra problem. Det kan låta bra men riskerar att urholka demokratin när komplexa frågor förenklas för mycket. - **Kriminalitet** – Systemhotande brottslighet, som organiserad kriminalitet, kan underminera statens makt och människors trygghet. Om brottsligheten uppfattas som starkare än rättsstaten minskar tilliten till demokratin. - **Terrorism** bygger på hot om våld eller faktiskt våld för att skapa rädsla i samhället. Syftet är ofta att påverka politiska beslut eller destabilisera samhällsordningen. - **Ekonomisk ojämlikhet** – Stora skillnader i inkomster och livsvillkor mellan olika grupper kan leda till känslor av orättvisa. När människor tappar förtroendet för att samhället är rättvist försvagas demokratins legitimitet. - **Desinformation** – Spridning av falska nyheter, konspirationsteorier och smutskastning kan göra det svårt för människor att skilja på sanning och lögn. Det skadar både förtroendet för media och för det politiska systemet. > [!INFO] Läs mer > - [Populism](https://urplay.se/program/236131-samhallskunskap-forklarad-populism) – UR Play förklarar begreppet i i ett politiskt sammanhang > - [Polisen: Organiserade nätverk bakom vardagsbrott](https://www.sverigesradio.se/artikel/polisen-organiserade-natverk-bakom-vardagsbrott) – SR Play 250822 > - [Terrorism](https://www.krisinformation.se/forbered-dig/terrorism) – krisinformation.se förklarar av begreppet > - [Forskaren: ”Ekonomisk ojämlikhet kan bli ett demokratiskt problem”](https://www.dn.se/ekonomi/forskaren-ekonomisk-ojamlikhet-kan-bli-ett-demokratiskt-problem/) – DN 240702 > - [Identifiera desinformation](https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20250227STO27081/identifiera-desinformation-sex-taktiker-som-anvands-for-att-lura-oss-videor#1-spela-p-knslor--2) – Europaparlamentet ### **Skyddande faktorer** Demokratin vilar på förtroende. När människor litar på att makten används rättvist, att beslut tas öppet och att alla behandlas lika inför lagen, står samhället starkt. Varje institution har därför ett konkret ansvar för att bygga och bevara det förtroendet. - **Riksdagen** – Riksdagen kan stärka förtroendet genom att fatta beslut i öppna processer, där debatter sänds offentligt och handlingar är tillgängliga för alla. Genom att redovisa hur skattepengar används och visa att olika åsikter får komma till tals visar riksdagen att demokratin fungerar i praktiken. - **Rättsväsendet** – Polisen, åklagare och domstolar bygger tillit genom rättssäkerhet. När brottsutredningar sköts professionellt, domar motiveras tydligt och ingen särbehandling sker, känner människor att lagen är rättvis och att de kan vända sig till rättsväsendet vid orättvisor. - **Utbildningssystemet** – Skolan upprätthåller förtroendet genom att ge elever verktyg att förstå hur samhället fungerar. När undervisningen tränar källkritik, respektfulla samtal och delaktighet i beslut, växer en generation som kan ifrågasätta utan att misstro, och lita på demokratins spelregler. - **Media** – Fria medier skapar tillit genom att visa hur information granskas och hur misstag rättas. När journalister är öppna med sina källor, undviker partiskhet och låter flera röster höras, blir medier en trovärdig länk mellan makten och medborgarna - **Civilsamhället** – Föreningar och ideella organisationer stärker förtroendet genom att visa i handling hur samarbete och gemenskap fungerar. När människor deltar i lokala initiativ, frivilligarbete eller föreningsliv upplever de att deras engagemang spelar roll – och att samhället bygger på tillit, inte misstänksamhet. <iframe src="https://boma.nu/quizzer/embed/e2616087-e43a-43ee-af51-fa93bc4f977b" width="100%" height="700" loading="lazy" style="border:0" sandbox="allow-scripts allow-same-origin allow-forms allow-popups"> </iframe> **Ett lite svårare fördjupningsquiz** <iframe src="https://boma.nu/quizzer/embed/969293ce-4f3d-43b4-a6a4-1331cedfefa3" width="100%" height="700" loading="lazy" style="border:0" sandbox="allow-scripts allow-same-origin allow-forms allow-popups"> </iframe>