En proposition, ofta kallad "prop." i förkortad form, är regeringens förslag till riksdagen. Det är så här regeringen formellt presenterar sina förslag till nya lagar eller ändringar i befintliga lagar. En proposition bygger ofta på ett tidigare betänkande och remissvar, men nu har regeringen tagit ställning och formulerat ett skarpt förslag. Propositionen följer en bestämd struktur: - Sammanfattning - En kortfattad presentation av vad regeringen föreslår. - Lagförslag - Den exakta lagtexten som regeringen vill att riksdagen ska besluta om. - Ärendet och dess beredning - Beskriver bakgrunden och hur förslaget har arbetats fram genom utredningar och remissvar. - Gällande rätt - Beskriver hur lagstiftningen ser ut idag. - Regeringens överväganden och förslag - Här motiverar regeringen sina förslag och förklarar varför de valt just dessa lösningar. - Konsekvensanalys - Beskriver vilka effekter förslagen förväntas få för samhället. Ett exempel är när regeringen vill ändra i skollagen. Då lämnar de en proposition till riksdagen där de exakt beskriver vilka ändringar de vill göra och varför. Propositionen får ett nummer, till exempel "Prop. 2023/24:1" där första siffran anger riksdagsåret och andra siffran är löpnumret. När propositionen kommer till riksdagen börjar nästa fas: - Den behandlas i relevant utskott - Riksdagspartierna tar ställning - Riksdagen röstar om förslaget - Om riksdagen säger ja blir det ny lag Det är genom propositioner som mycket av den praktiska politiken genomförs - det är här regeringens löften och visioner omvandlas till konkreta lagförslag som riksdagen kan ta ställning till.