En motion är ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter. Till skillnad från propositioner, som kommer från regeringen, är motioner ett sätt för enskilda ledamöter att lyfta frågor och föreslå förändringar i lagstiftning eller andra politiska beslut. Det finns olika typer av motioner: - Följdmotioner som svarar på en proposition från regeringen - Fristående motioner som tar upp helt nya frågor - Budgetmotioner som är alternativ till regeringens budgetproposition De flesta motioner skrivs under den så kallade allmänna motionstiden som är varje höst när riksdagen börjar sitt arbete. Då har ledamöterna cirka tre veckor på sig att lämna in sina förslag. En motion innehåller vanligtvis: - En beskrivning av problemet eller frågan - Argument för varför förändring behövs - Ett tydligt förslag till beslut ("yrkande") - Underskrifter från de ledamöter som står bakom motionen När motionen lämnats in: - Den behandlas i relevant utskott tillsammans med andra motioner i samma ämne - Utskottet skriver ett betänkande med förslag om hur riksdagen ska besluta - Riksdagen röstar om förslagen De flesta motioner avslås, särskilt oppositionens motioner. Men de fyller ändå en viktig demokratisk funktion genom att: - Lyfta nya frågor till debatt - Visa väljarnas olika åsikter genom deras valda representanter - Ge oppositionen möjlighet att presentera alternativ till regeringens politik - Dokumentera partiernas ställningstaganden i olika frågor