## 2.1 Demokratins grunder (s. 19–27) ![[Samhällskunskap/Statsskick/Demokrati.excalidraw.png]] - En stabil demokrati behöver **tre pelare**: - **folkstyre** (vi väljer makthavarna), - **rättsstat** (alla följer lagen) och - **mänskliga** rättigheter (alla människor är lika viktiga). - Faller en pelare bort riskerar vi diktatur, orättvisa domar eller att majoriteten förtrycker minoriteter. Vi kommer att gå igenom de tre pelarna i det här avsnittet. ### Folkstyre ![[Folkstyre.png|200]] ![[Representativ och direkt demokrati.excalidraw.png]] - **Representativ demokrati** innebär att väljarna väljer politiker och politikerna tar sedan besluten istället för väljarna. Politikerna är folkvalda, de är våra representanter till exempel i riksdagen, kommunfullmäktige eller i elevrådet. - **Direkt demokrati** innebär att väljarna röstar i en fråga till exempel i folkomröstningar eller i klassråd. - **Majoritetsprincipen** innebär att den sida som får flest röster i en omröstning vinner. Men principen innebär också att minoriteten, de som förlorade omröstningen, måste respekteras. Inga beslut får tas som kränker minoritetens rättigheter. ### Val och valsystem **Val i Sverige** I Sverige hålls val **vart fjärde år**: - **Riksdagsval** – du måste vara 18 år och svensk medborgare. - **Regionval** – du måste vara 18 år och bo (vara folkbokförd) i regionen. - **Kommunval** – du måste vara 18 år och bo i kommunen. - **EU-val** – du måste vara 18 år och medborgare i ett EU-land. **Myndigheter** (t.ex. Skatteverket, Polisen, Försäkringskassan eller en kommunal byggnadsnämnd) är organisationer inom staten, regioner eller kommuner som genomför de beslut som [[Undervisning/Begrepp/Politiker|politiker]] fattar. De ser alltså till att lagar, skatter och budgetar blir verklighet i vardagen. **Valsystem** - **Proportionella val** – partier får platser i riksdagen i förhållande till hur många röster de fått. Det gör att flera partier kan vara med och dela på makten. (Sverige har detta system.) - **Majoritetsval** – den kandidat eller det parti som får flest röster i en valkrets vinner allt. Det gynnar stora partier och leder ofta till tvåpartisystem. (Till exempel i USA och Storbritannien.) Se Vilket valsystem... här nedan. Den är ganska komplicerad och förstår du inte så kan du hoppa över den, men den förklarar **proportionella val** och **majoritetsval** så gott jag förmår. ![[valsystem.excalidraw.png|Valsystem]] ### Den demokratiska processen ![[Den demokratiaska processen.excalidraw.png]] När vi arbetar demokratiskt och tar demokratiska beslut måste vi alltid ha med de fyra punkterna nedan: - **Öppenhet** – Beslut ska vara tydliga och alla ska kunna få veta vad som händer. - **Deltagande** – Människor som berörs ska få säga vad de tycker innan beslut tas. - **Dialog** – Politiker och invånare ska prata med varandra och lyssna på olika åsikter. - **Ansvar** – Det ska gå att se _vem_ som bestämmer och _vem_ som har ansvar om något blir fel. --- **Påverkan** Det finns olika sätt att försöka påverka beslut i samhället: - **Lobbying** – när företag eller organisationer försöker få politiker att tycka som de vill. - **Opinionsbildning** – när personer eller grupper försöker påverka vad folk tycker, till exempel genom sociala medier, debattartiklar eller reklam. - **Korruption** – när någon försöker påverka genom fusk eller mutor. Det är olagligt. --- **Tre demokratimodeller** - **Samtalsdemokrati** – handlar om att människor och politiker pratar och diskuterar för att påverka varandra. - **Valdemokrati** – handlar om att vi väljer våra politiker i fria val. - **Deltagardemokrati** – handlar om att människor försöker påverka beslut även mellan val, till exempel genom möten, namninsamlingar eller diskussioner på sociala medier. --- ### Mänskliga rättigheter ![[Human rights.png|200]] - FN:s deklaration från 1948 säger att alla människor föds fria och lika i värde och rättigheter. - Alla har rätt till liv, frihet, yttrandefrihet, utbildning och att inte utsättas för tortyr eller diskriminering. - Länder som skriver under (ratificerar) lovar att följa och skydda dessa rättigheter. - Det finns särskilda konventioner, till exempel om barns rättigheter och om att avskaffa rasism. - Ingen regering får ta bort dessa rättigheter, men de kan ibland begränsas tillfälligt vid krig eller nödläge. - Mänskliga rättigheter gäller **alla människor**, oavsett kön, religion, bakgrund eller åsikter. (Inte så mycket fokus på detta under denna kurs, men du ska veta att mänskliga rättigheter är en av tre komponenter i demokratibegreppet.) --- ### Rättsstaten ![[Domstolar.png|200]] **Rättsprinciper** - **Legalitet** – Myndigheter och domstolar får bara fatta beslut som har stöd i lagen. - **Likhet inför lagen** – Lagen gäller lika för alla, oavsett vem man är. - **Oskyldighetspresumtion** – Ingen ska ses som skyldig innan det bevisats i domstol. - **Proportionalitet** – Staten får inte använda mer makt eller tvång än vad som behövs. - **Objektivitet** – Myndigheter ska vara rättvisa och objektiva. - **Rättssäkerhet** – Regler ska vara tydliga och man ska kunna överklaga beslut. Ingen får dömas utan en rättvis rättegång. ![[Rättsprinciper.excalidraw.png]] --- ## 2.2 Demokratiska dilemman (s. 28–36) ![[folksamling.png]] **Rättigheter och skyldigheter i en demokrati** - Vi har **rättigheter** som skyddar vår frihet och värdighet. Det betyder att vi får säga vad vi tycker, tro på vilken religion vi vill, rösta i val och få en rättvis rättegång. Alla har också rätt till utbildning, så att man kan delta i samhället och påverka det. - Vi har också **skyldigheter** som gör att demokratin fungerar. Vi måste följa lagar, betala skatt så att vård, skola och omsorg kan fungera, och gå i skolan tills vi är vuxna. Om vi blir kallade som vittne måste vi tala sanning i domstol, och vi ska hjälpa till om någon är i fara eller om en olycka händer. - Rättigheter och skyldigheter hänger ihop – vi får frihet, men vi måste också ta ansvar för att alla andra ska få samma frihet. ### Våldsmonopol och yttrandefrihetens gränser ![[polis och buss.png]] - **Våldsmonopol** innebär att bara staten, genom polis, militär och kriminalvård, får använda våld – och bara när lagen tillåter det. - Privatpersoner får försvara sig vid **nödvärn**, men bara så mycket som behövs för att skydda sig. - **Ärekränkning** (till exempel förtal eller förolämpning) är förbjudet, även om alla har **yttrandefrihet**. ### Civil olydnad ![[protester.png]] **Civil olydnad** betyder att man medvetet bryter mot en lag av moraliska eller politiska skäl. Det ska ske - **utan våld**, - **utan skadegörelse**, - **öppet inför allmänheten** (informera om vad aktionen går ut på) och - **med beredskap att ta konsekvenserna** (t.ex. böter eller fängelse). Exempel är när människor vägrar lyda en orättvis lag eller protesterar fredligt mot miljöförstöring eller diskriminering. --- ### Hot mot demokratin och sådant som skyddar **Hot mot demokratin** kan komma från - **populism** – när ledare lovar enkla lösningar och ställer ”folket” mot ”eliten”, - **organiserad brottslighet** – som skapar rädsla och påverkar politiken, - **terrorism** – skapar rädsla i samhället, - **stora ekonomiska klyftor** – som gör att grupper kan tappa förminskar tilliten) och - **desinformation** (som förvirrar medborgarna). **Skydd för demokratin** – handlar om att ha - **en stark riksdag och självständiga domstolar**, - **fria och oberoende medier**, - **en skola som ger kunskaper och lär ut kritiskt tänkande**, och - **ett aktivt civilsamhälle** där människor deltar i föreningar, diskuterar och samarbetar. --- ## 3.1 Ideologier (s. 37–43) Här följer två olika bilder som jag brukar visa när jag föreläser om ideologier. Den nedre bilden visar också hur de svenska riksdagspartierna placerar sig efter höger-vänster-skalan. --- ![[De klassiska ideologierna - bild.png]] --- ![[Höger-vänsterskalan i svensk politik.png]] --- - En **ideologi** är en samling idéer om hur samhället bör fungera, vad som är rättvist och hur makt och pengar ska fördelas. - Ideologier förklarar varför olika partier har olika åsikter och politiska mål. - För att veta hur du ska rösta så är det bra att veta var du står ideologiskt. Det är sällan så att en person bara tycker att en ideologi är bra. De flesta hämtar sina egna åsikter från flera olika ideologier. --- - **Konservatism** menar att många problem beror på att samhället förändras för snabbt och att viktiga värderingar går förlorade. När familj, traditioner och gemenskap försvagas uppstår oro och otrygghet. Lösningen är att bevara det som fungerar, hålla fast vid traditioner och låta staten skapa ordning och stabilitet. --- - **Liberalism** menar att problem uppstår när människor inte får vara fria att välja själva, till exempel genom för mycket statlig styrning eller brist på företagande. Lösningen är frihet för individen, fri handel, utbildning och lagar som skyddar mänskliga rättigheter. --- - **Socialism** ser ojämlikhet, fattigdom och klasskillnader som grundproblemen. När vissa äger mycket och andra lite skapas orättvisor. Lösningen är att samhället delar på resurserna genom skatter, välfärd och gemensamt ägande. Alla ska ha rätt till jobb, vård och utbildning. --- - **Feminism** menar att samhället styrs av strukturer som ger män mer makt. Skillnader i lön, våld mot kvinnor och ojämn fördelning av ansvar är problem. Lösningen är jämställda löner, lika möjligheter, delat ansvar hemma och nolltolerans mot våld och trakasserier. --- - **Ekologism** ser miljöförstöring och klimatkris som de största hoten. Problemen beror på att vi förbrukar mer än planeten tål. Lösningen är att ställa om till hållbar energi, skydda naturen och minska konsumtionen för att framtida generationer ska klara sig. --- - **Nationalism** menar att samhället blir svagare när man glömmer sin kultur och sitt språk. Problemen ses som följd av globalisering eller utländskt inflytande. Lösningen är att stärka den nationella identiteten och sätta landets intressen först. --- - **Fascism och nazism** ser mångfald och demokrati som svaghet. Problemen skylls ofta på vissa grupper. Lösningen blir att ge all makt till en stark ledare och tvinga fram lydnad – något som leder till förtryck, våld och krig. --- ## 3.2 Svenska riksdagspartier (s. 44–54) ### Partier med konservativ historia #### Moderaterna (M) ![[M_partilogga.png]] - Startade 1904. Ville först bevara monarkin men har blivit mer marknadsliberala. - Fokuserar på jobb, sänkta skatter, starkt försvar och lag och ordning. #### Kristdemokraterna (KD) ![[KD_partilogga.png]] - Bildades 1964 för att värna kristna värderingar. - Lyfter familj, äldreomsorg, vård och civilsamhällets ansvar. ### Partier med liberal historia #### Liberalerna (L) ![[L_partilogga.png]] - Har kämpat för demokrati och skola sedan 1800-talet. - Drar åt både socialliberalism och marknadsliberalism; vill ha stark rättsstat, EU-samarbete, bra skola och jämställdhet, men samtidigt låga skatter och mycket företagande. #### Centerpartiet (C) ![[C_partilogga.png]] - Bildades som parti för bönder, är nu mer grönt och liberalt. - Fokuserar på landsbygden, småföretagande, klimat och öppenhet mot omvärlden. ### Partier med socialistisk historia #### Socialdemokraterna (S) ![[S_partilogga.png]] - Bildades 1889 och byggde folkhemmet. - Vill ha stark välfärd, jobb åt alla, kollektivavtal och investeringar i skola och sjukvård. #### Vänsterpartiet (V) ![[V_partilogga.png]] - Separat från S sedan 1917, idag demokratisk socialistiskt och feministiskt parti. - Driver frågor om jämlikhet, stopp för privatiseringar, stark offentlig sektor och klimat. ### Parti med nationalistisk bakgrund #### Sverigedemokraterna (SD) ![[SD_partilogga.png]] - Bildades 1988 ur nationalistiska rörelser men har försökt bli mer rumsrent. - Prioriterar begränsad invandring, lag och ordning, kulturarv och skepsis mot EU. ### Parti med ekologistisk grund #### Miljöpartiet (MP) ![[MP_partilogga.png]] - Vuxit ur miljörörelsen och kärnkraftsdebatten sedan 1981. - Vill ha grön omställning, biologisk mångfald, global solidaritet och hållbara transporter. ### Vilka partier styr Sverige just nu? Sedan valet 2022 leder Moderaterna regeringen tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna. De tre partierna samarbetar inom det så kallade Tidöavtalet och förhandlar fram stöd från Sverigedemokraterna i riksdagen för att få igenom sin politik. ### Så kan partierna jämföras **GAL–TAN-skalan** visar värderingar från grönt/öppet till traditionellt/nationellt och också den traditionella höger-vänsterskalan. Med hjälp av GAL-TAN-skalan kan vi jämföra två olika politiska dimensioner. ![[GAN-TAL svenska riksdagspartier.png]] - I stora drag hamnar [[Undervisning/Begrepp/Politisk rörelse|Vänsterpartiet]] och Miljöpartiet längst ut på GAL-sidan, Socialdemokraterna och Centerpartiet nära mitten, Liberalerna och Moderaterna något åt TAN medan Kristdemokraterna och framför allt Sverigedemokraterna ligger tydligt på den mer traditionella TAN-sidan. Vissa tycker att också GAL-TAN-skalan är en förenkling. Då kan vi ta till spindeldiagram, precis som i webb-appen nedan där du kan jämföra partiers åsikter för sex olika dimensioner. Notera att det är jag, Björn, som satt värdena för vart och ett av partierna. Du kanske inte riktigt håller med. <iframe src="https://postmeta.se/partipositioner/" width="700" height="900"></iframe>