![[De klassiska ideologierna - bild.png]] ## Riksdag och regering Sveriges riksdag är landets högsta beslutande organ där folket har makten genom sina valda representanter. Vart fjärde år i september röstar svenska folket fram **349 riksdagsledamöter**. Nästa val är år 2026. Riksdagens huvuduppgifter är att - stifta lagar och - besluta om statens budget - utse statsminister - granska regeringens arbete ![[Från val till regering - bild.png]] Regeringen uppgifter är att - föreslår nya lagar (propositioner) - lägga fram förslag till statlig budget - verkställa riksdagens beslut - styra de statliga myndigheterna - utser chefer till myndigheter och statlig bolag ### Regeringstyper Det finns två typer av regeringar i Sverige. En **majoritetsregering** har stöd av fler än hälften av riksdagen - minst 175 av de 349 ledamöterna står bakom regeringen. En **minoritetsregering** har stöd av färre än hälften, alltså 174 ledamöter eller mindre. Att styra som minoritetsregering är svårare eftersom regeringen då måste förhandla och få stöd från andra partier i riksdagen för att få igenom sina förslag. En majoritetsregering har det enklare eftersom de redan från början har tillräckligt många röster för att kunna fatta beslut. <iframe src="https://postmeta.se/regeringstyper/" width="700px" height="600px"></iframe> ### Parlamentarism [[Parlamentarism]] betyder att makten utgår från riksdagen, som är folkets valda representanter. Det är riksdagen som bestämmer vem som ska bilda regering, och regeringen kan bara styra landet så länge den har riksdagens förtroende. Om riksdagen anser att regeringen gör ett dåligt jobb kan de genomföra en **misstroendeförklaring**. Det betyder att riksdagen röstar om regeringen ska få fortsätta styra eller inte. Om tillräckligt många röstar emot regeringen måste den avgå. Detta system säkerställer att regeringen alltid arbetar med stöd från folkets valda företrädare i riksdagen, vilket är en grundsten i Sveriges demokrati. ## Från förslag till lag ![[Från förslag till lag - bild.png]] Lagar skapas eller ändras genom att ett behov upptäcks i samhället. Då kan antingen regeringen starta en **utredning**, som leder till en **proposition**, eller så kan en riksdagsledamot lämna in en **motion** till riksdagen. När lagförslaget kommer till riksdagen granskas det först i ett utskott som skriver ett betänkande. Sedan debatterar riksdagens ledamöter förslaget och röstar om det i kammaren. Om riksdagen röstar nej läggs förslaget åt sidan. Om riksdagen röstar ja skickas beslutet till regeringen. Regeringens uppgift är att verkställa det som riksdagen har bestämt. Det kan göras på två sätt: antingen genom att skapa en ny eller ändrad lag, eller genom att ge en myndighet i uppdrag att genomföra beslutet. > [!NOTE] Motioner och propositioner > Om vi jämför motioner och propositioner så har propositioner störst chans att accepteras av riksdagen. Motioner skrivs av enskilda riksdagsledamöter eller kanske en mindre grupp av riksdagsledamöter och har sällan stöd av en majoritet av riksdagen. Motionerna skrivs ofta för att riksdagens ledamöter ska få syn på en fråga så att den kanske kan bli del av en proposition i framtiden. ### Kommuner och regioner - Till stora delar självbestämmande inom sina egna områden - Måste dock följa riksdagens beslut ### EU - Sverige är medlemmar i EU sedan 1995 - Sverige måste följa beslut som är fattade av EU - Sveriges medborgare väljer var femte år till EU-parlamentet - Regeringen har representanter i ministerrådet ## Sverige ### Svenska staten - En stat - ett geografiskt område med en regering. - Svenska staten - Offentlig centralmakt - Statschef - Riksdag - Regering - Domstolar - Förvaltningsmyndigheter ### Författningen - Författning eller konstitution - lagar som beskriver hur makten ska fördelas, utövas och kontrolleras. ### Sveriges grundlagar Sveriges grundlagar är vår författning: - Succenssionsordningen (SO) - Reglerar hur tronen ska ärvas. - Regeringsformen (RF) - Reglerar hur Sverige ska styras. - Tryckfrihetsförordningen (TF) - Reglerar vad som gäller för tryckfrihet och allmänna handlingar. - Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) - Komplementerar TF när det gäller etermedia, som radio, tv och film. ![[Ändra en svensk grundlag.png]] Det är svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag. För grundlagar krävs två beslut, medan det tar ett beslut för en vanlig lag. ### Monarki - Konungariket Sverige - Sveriges officiella namn - Kungahuset är en historisk rest - Monarken är statschef - Enande symbol - Representerar landet utåt - Litet politiskt inflytande ## Offentlig förvaltning - Genomför alla politiska beslut, ser till att saker blir gjorda - Ska se till att samhället fungerar - rättssäkert och - effektivt ### Nationell nivå - Statsförvaltningen - alla myndigheter ![[Lagar i Sverige - bild.png]] - Gången 1. Riksdagen stiftar lagar 2. Regeringen tydliggör med förordningar 3. Myndigheterna utfärdar - föreskrifter - krav - allmänna råd - Regeringskansliet - 4700 anställda - 200 politiker, resten tjänstemän - Avdelningar: - Statsrådsberedningen - Andra departement - EU-kansliet - Förvaltningsmyndigheter | | Politiker | Tjänstemän | | ---------------------- | ------------------------------------------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------- | | **Huvuduppgift** | Skapar lagar och regler | Tillämpar lagar och regler | | **Beslutsområde** | Bestämmer VAD som ska göras | Bestämmer HUR besluten ska genomföras | | **Grundläggande roll** | Representerar väljarna | Följer lagstiftning och riktlinjer | | **Typiskt svar** | "Jag kan inte uttala mig i det enskilda fallet, men jag kan undersöka problematiken." | "Enligt gällande regler måste vi fatta detta beslut" | ### Regional nivå - 21 regioner - Regionfullmäktige, regionstyrelse, regionråd Sjukvård - Länsstyrelse, landshövding - statens representation på regional nivå ![[statlig, kommunal och regional nivå.png]] ### Lokal nivå - 290 kommuner av olika storlek - Stockholm - nästan 1 000 000 invånare - Bjurholm - 2 500 invånare - Obligatoriska verksamheter ### Offentlig ekonomi - Statens, regionernas och kommunernas gemensamma ekonomi - Offentlig sektor - Offentliga intäkter - Kommunal, regional och statlig skatt - Avgifter - Offentliga utgifter, exempel på olika nivåer - **Statlig** - Polis, militär, vägar, barnbidrag - **Regional** - Sjukhus, kollektivtrafik - **Kommunal** - Skolor, äldreomsorg, bostadsbidrag, försörjningsstöd ## Val ### Val på olika nivåer - Kommunfullmäktige - Regionfullmäktige - Riksdag - (Europa-parlament) - (Kyrkoval) ### Val i Sverige - Proportionella val - Lika stor andel platser som andel röster - Personval - Att "kryssa" kandidater - Fyraprocentspärren till riksdagen (annat gäller för region och kommun) ## Politik på nationell nivå ### Från val till ny regering [Bilda din egen regering](https://postmeta.se/regeringsbildaren/) > [!NOTE] Länkar > **Små-appar** > [Så här används kommunens pengar](https://postmeta.se/kommunbudget/) > [Regeringsbildaren](https://postmeta.se/regeringsbildaren/) > [Sveriges riksdagspartier](https://postmeta.se/riksdagspartier/) > [Valdeltagande Visualisering](https://postmeta.se/valdeltagande/) > > **Begreppa** > [Begreppa - Så styrs Sverige](https://app.begreppa.se/videos/samhallskunskap/sa-styrs-sverige#section3) ## Bilder ![[Riksdag regering departement och myndigheter - bild.png]] ![[Sverige karta länsbokstäver - bild.png]]![[Sveriges centrala förvaltningsorganisation - bild.png]] ![[Svensk parlamentarism - bild.png]] ![[Från förslag till lag - bild.png]] ![[Utvecklingen av Sveriges grundlagar - bild.png]] ![[Lagar i Sverige - bild.png]] ![[Maktdelningsprincipen - bild.png]] ![[Parlamentarism och presidentstyre - bild.png]] ![[Makten i samhället - bild.png]] ![[De klassiska ideologierna - bild.png]]