## 1. Demokratin i Sverige Sverige är en demokrati, vilket betyder att makten utgår från folket. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i allmänna val. Genom att rösta väljer medborgarna vilka som ska representera dem i **riksdagen**, **regionfullmäktige** och **kommunfullmäktige**. Den svenska demokratin bygger på några viktiga principer: - **Folksuveränitetsprincipen** - all makt utgår från folket - **Fri åsiktsbildning** - alla har rätt att tycka vad de vill och sprida information - **Allmän och lika rösträtt** - alla medborgare över 18 år har en röst var - **Rättssäkerhet** - alla är lika inför lagen - **Maktdelning** - makten är delad mellan olika organ som riksdag, regering och domstolar [BILD: Illustration av demokratins grundprinciper där pilar visar hur makten utgår från folket] Sverige har haft demokrati sedan 1921. Innan 1921 fick män rösta men inte kvinnor. 1921fick även kvinnor rätt att rösta. Vi har en representativ demokrati, vilket betyder att vi väljer politiker som representerar oss istället för att rösta direkt i varje fråga. ### Instuderingsfrågor: 1. Vad betyder det att Sverige är en demokrati? 2. Vilket år fick kvinnor rösträtt i Sverige? 3. Nämn tre viktiga principer som den svenska demokratin bygger på. 4. Vad innebär begreppet "representativ demokrati"? ### Reflekterande fråga: Varför tror du att det är viktigt att makten i en demokrati är delad mellan olika organ som riksdag, regering och domstolar? --- ## 2. Sveriges grundlagar Grundlagar är viktigare än vanliga lagar och beskriver hur Sverige ska styras. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen röstar ja till ändringen två gånger, med ett riksdagsval mellan omröstningarna. Sverige har fyra grundlagar: ### Regeringsformen Regeringsformen är den viktigaste grundlagen. Den beskriver hur Sverige ska styras och vilka demokratiska rättigheter medborgarna har. Den säger att all makt utgår från folket och att Sverige ska vara en demokrati. Den innehåller också regler om våra grundläggande fri- och rättigheter, som yttrandefrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. ### Successionsordningen Successionsordningen handlar om vem som får bli Sveriges kung eller drottning. Den säger att medlemmar av Bernadotte-släkten kan ärva tronen. Idag är Carl XVI Gustaf kung, och efter honom kommer kronprinsessan Victoria att bli drottning. [BILD: Enkel illustration av kungahusets successionsordning med nuvarande tronföljd] ### Tryckfrihetsförordningen Tryckfrihetsförordningen skyddar rätten att ge ut böcker, tidningar och andra tryckta saker utan att staten lägger sig i. Den ger också alla rätt att läsa myndigheters handlingar genom offentlighetsprincipen. Det betyder att du kan be att få läsa till exempel beslut som en kommun har fattat. ### Yttrandefrihetsgrundlagen Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar yttrandefriheten i andra medier än tryckta, som radio, TV, film och internet. Den ger också skydd för meddelarskyddet, vilket betyder att personer som berättar saker för journalister inte får straffas för det. [BILD: Diagram som visar de fyra grundlagarna och deras huvudsakliga innehåll] ### Instuderingsfrågor: 1. Hur många grundlagar har Sverige och vilka är de? 2. Vilken är den viktigaste grundlagen och vad handlar den om? 3. Vad betyder offentlighetsprincipen? 4. Hur går det till att ändra en grundlag i Sverige? ### Reflekterande fråga: Varför tror du att det är svårare att ändra grundlagar än vanliga lagar? Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med detta? --- ## 3. Politiska nivåer i Sverige I Sverige har vi tre politiska nivåer som alla har olika uppgifter. Tillsammans bildar de den offentliga sektorn. Uppdelningen bygger på principen om kommunalt självstyre, vilket betyder att kommuner och regioner har rätt att fatta egna beslut inom vissa områden. ### Kommuner Det finns 290 kommuner i Sverige. De ansvarar för service som finns nära där människor bor: - Förskolor och grundskolor - Äldreomsorg - Socialtjänst - Bibliotek och kultur - Lokala vägar och parker - Vatten och avlopp - Räddningstjänst ### Regioner Det finns 21 regioner (tidigare kallade landsting). De ansvarar för: - Hälso- och sjukvård (sjukhus, vårdcentraler) - Tandvård - Kollektivtrafik (bussar och lokaltåg inom regionen) - Regional utveckling ### Staten Staten ansvarar för sådant som gäller hela landet: - Försvar - Polis och rättsväsende - Universitet och högskolor - Stora vägar och järnvägar - Arbetsmarknads- och näringspolitik - Utrikespolitik [BILD: Karta över Sveriges kommuner och regioner med färgkodning] [BILD: Diagram som visar ansvarsfördelning mellan de tre nivåerna] ### Instuderingsfrågor: 1. Hur många kommuner finns det i Sverige och vad ansvarar de för? 2. Vad är skillnaden mellan en kommun och en region? 3. Vem ansvarar för sjukvården i Sverige? 4. Vilken politisk nivå ansvarar för polis och rättsväsende? ### Reflekterande fråga: Varför tror du att man har valt att dela upp ansvaret för olika samhällsfunktioner mellan kommuner, regioner och staten, istället för att låta staten ansvara för allt? --- ## 4. Riksdagen - folkets representanter Riksdagen är Sveriges högsta beslutande organ. Här sitter 349 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val. Riksdagens huvuduppgifter är att stifta lagar, besluta om statens budget och kontrollera regeringens arbete. ### Val till riksdagen För att ett parti ska få vara med i riksdagen måste det få minst 4 procent av rösterna i riksdagsvalet. Detta kallas för fyraprocentspärren. Spärren finns för att det inte ska bli för många små partier i riksdagen, vilket skulle göra det svårare att bilda regering och fatta beslut. [BILD: Diagram som visar hur mandat fördelas i riksdagen baserat på procentuell röstfördelning] ### Riksdagens arbete Arbetet i riksdagen sker till stor del i utskott. Det finns 15 olika utskott där ledamöterna förbereder ärenden innan de tas upp i riksdagens kammare för beslut. Varje utskott arbetar med ett särskilt område, t.ex. utbildning, försvar eller skatter. Riksdagen leds av talmannen, som är riksdagens främsta representant. Talmannen väljs av riksdagen efter varje val och leder arbetet i kammaren. [BILD: Bild på riksdagens plenisal med förklaring av hur ledamöterna sitter] ### Instuderingsfrågor: 1. Hur många ledamöter finns det i Sveriges riksdag? 2. Hur stor andel av rösterna måste ett parti få för att komma in i riksdagen? 3. Vad är ett utskott och vilken uppgift har det? 4. Vem leder arbetet i riksdagen och hur väljs denna person? ### Reflekterande fråga: Vilka för- och nackdelar kan du se med fyraprocentspärren? Är det bra att små partier hålls utanför riksdagen eller borde alla åsikter få representation? --- ## 5. Regeringen och statsförvaltningen ### Regeringens bildande och sammansättning Regeringen är de personer som styr landet till vardags. Den leds av statsministern, som utses av riksdagen efter ett val. Statsministern väljer sedan vilka ministrar som ska ingå i regeringen. En regering kan vara en **majoritetsregering** eller en **minoritetsregering**: **Majoritetsregering** är när partierna som ingår i regeringen tillsammans har mer än hälften av platserna (mandaten) i riksdagen. Eftersom det finns 349 platser behöver en regering ha minst 175 mandat för att vara en majoritetsregering. **Minoritetsregering** är när regeringspartierna har mindre än hälften av mandaten (färre än 175). I Sverige är minoritetsregeringar faktiskt ganska vanliga. [BILD: Illustration som visar majoritets- och minoritetsregering] ### Hur arbetet påverkas av regeringsformen När vi har en majoritetsregering kan regeringen lättare få igenom sina förslag eftersom de redan har tillräckligt med röster i riksdagen. En minoritetsregering måste däremot samarbeta med andra partier för att få igenom sina förslag. De måste kompromissa och förhandla för att få tillräckligt med stöd. **Exempel på samarbete:** Om en minoritetsregering vill införa en ny skollag måste de förhandla med något annat parti i riksdagen och kanske ändra i förslaget så att det andra partiet också tycker om det. Först då kan de få tillräckligt med röster för att förslaget ska gå igenom. ### Statsförvaltningen Statsförvaltningen består av myndigheter som har till uppgift att genomföra det som riksdag och regering har beslutat. Exempel på statliga myndigheter är Skatteverket, Polisen, Försäkringskassan och Migrationsverket. [BILD: Schema över regeringen och några viktiga myndigheter] ### Instuderingsfrågor: 1. Vad är skillnaden mellan en majoritetsregering och en minoritetsregering? 2. Hur många mandat behöver en regering ha för att vara en majoritetsregering? 3. Vem utser statsministern och vem utser ministrarna? 4. Nämn två exempel på statliga myndigheter och vad de arbetar med. ### Reflekterande fråga: Vilka styrkor och svagheter kan en minoritetsregering ha jämfört med en majoritetsregering? Är det bra eller dåligt för demokratin när en regering måste kompromissa med andra partier? --- ## 6. Politiker och tjänstemän I Sverige har vi en tydlig uppdelning mellan politiker och tjänstemän: ### Politikers roll **Politiker** är folkvalda och representerar medborgarna. De skapar och ändrar lagar, bestämmer om mål och budget, och anger riktlinjer för samhällsutvecklingen. Politiker väljs i allmänna val och representerar folket. De har mandat från medborgarna att fatta beslut. ### Tjänstemäns roll **Tjänstemän** arbetar i den offentliga sektorn (stat, regioner och kommuner) och genomför politiska beslut. De använder lagarna när de fattar beslut om enskilda ärenden. Tjänstemän ska vara neutrala och följa lagarna, inte sina egna åsikter eller politikers önskemål i enskilda fall. [BILD: Illustration som visar relationen mellan politiker och tjänstemän] ### Varför rollerna inte får blandas samman När en minister försöker påverka hur en myndighet ska besluta i enskilda fall kallas det för **ministerstyre**. Detta är inte tillåtet i Sverige av flera anledningar: #### Rättssäkerhetsproblem: - Det finns risk för godtyckliga beslut om politiker blandar sig i enskilda ärenden - Det blir svårt att upprätthålla likabehandling och rättssäkerhet - Tjänstemän ska följa lagen, inte politikers önskemål i enskilda fall #### Demokratiska problem: - Politiker ska inte påverka enskilda beslut utan ska skapa generella regler - Det finns risk för vänskapskorruption om politiker kan påverka enskilda beslut - Det blir otydligt vem som har ansvar för besluten **Exempel:** En fotbollsliknelse kan göra detta tydligare. Politikerna är som de som skriver fotbollsreglerna. Tjänstemännen är som domare som tillämpar reglerna i varje match. Om den som skriver reglerna också skulle kunna gå in under en match och säga till domaren att döma på ett särskilt sätt, skulle det inte bli rättvist. ### Instuderingsfrågor: 1. Vad är huvudskillnaden mellan politiker och tjänstemän? 2. Vilka uppgifter har politiker i samhället? 3. Vad menas med begreppet "ministerstyre" och varför är det förbjudet i Sverige? 4. Nämn två problem som kan uppstå om rollerna mellan politiker och tjänstemän blandas ihop. ### Reflekterande fråga: Tänk dig att en minister ringer till Migrationsverket och ber dem bevilja uppehållstillstånd för en särskild person som ministern känner. Vilka problem kan detta skapa och hur skulle det påverka förtroendet för myndigheter? --- ## 7. Politiska partier och ideologier I Sveriges riksdag finns åtta politiska partier med olika syn på hur samhället ska fungera. Varje parti bygger sin politik på en ideologi, som är en sammanhängande uppsättning idéer om hur samhället bör vara organiserat. [BILD: Politisk skala från vänster till höger med partiernas placering] ### Vänsterblocket **Socialdemokraterna** och **Vänsterpartiet** står för en politik där staten ska ta stort ansvar för att minska skillnader mellan människor i samhället. Den ideologin kallas **socialism**. Socialdemokraterna vill ha både marknadsekonomi och ett starkt statligt ägande. **Miljöpartiet** prioriterar miljöfrågor högst och ville när partiet startade 1981 stå utanför både höger- och vänstersidan men har oftast samarbetat med vänsterblocket. De vill ha en grön omställning av samhället. ### Högerblocket **Moderaterna**, **Kristdemokraterna**, **Liberalerna** och **Sverigedemokraterna** har ofta samarbetat i det så kallade Tidöavtalet och styr landet under perioder. **Moderaterna**, **Kristdemokraterna** och **Sverigedemokraterna** brukar beskrivas som konservativa partier. De tycker det är viktigt att bevara samhället som det är och inte förändra det så snabbt. De värnar om traditioner. **Liberalerna** och **Centerpartiet** tycker att den enskilda människans frihet är viktigt. Därför ska staten ha en liten roll i samhället. Det kallas **liberalism**. De tror på individens förmåga att bestämma själv. **Sverigedemokraterna** betonar även den nationella identiteten och menar att en mer enhetlig kultur skulle göra Sverige mer stabilt och tryggt. De är kritiska till stor invandring. [BILD: Symboler för de åtta riksdagspartierna] ### Ideologiska skillnader i praktisk politik #### Liberalernas syn på friskolor Liberalerna vill ha fler friskolor eftersom det hänger ihop med deras syn på valfrihet. I den liberala ideologin är det viktigt att människor får välja själva och att staten inte bestämmer för mycket. Friskolor ger familjer möjlighet att välja vilken skola barnen ska gå i, istället för att bara vara hänvisade till den kommunala skolan i området. **Exempel:** En liberal skulle säga att om ett barn trivs bättre i en skola med musikinriktning, ska familjen kunna välja det även om den kommunala skolan inte erbjuder det. Friskolor ger denna möjlighet, och konkurrensen kan också göra att alla skolor försöker bli bättre. #### Vänsterpartiets syn på vinster i välfärden Vänsterpartiet vill förbjuda vinster i välfärden eftersom det hänger ihop med den socialistiska ideologins syn på gemensamt ägande. I socialismen är det viktigt att resurser fördelas rättvist och att viktiga funktioner i samhället ägs gemensamt, inte av privata företag som vill tjäna pengar. **Exempel:** En socialist skulle säga att när ett privat företag driver ett äldreboende och tar ut vinst, går pengar som kunde använts till mer personal eller bättre mat istället till företagets ägare. Vänsterpartiet tycker att alla skattepengar ska gå till verksamheten, inte till privata vinster. ### Instuderingsfrågor: 1. Hur många partier finns det i Sveriges riksdag och vilka är de? 2. Vad innebär den socialistiska ideologin och vilka partier lutar mest åt den? 3. Vad kännetecknar liberalism som ideologi? 4. Vilka partier brukar beskrivas som konservativa och vad står konservatism för? ### Reflekterande fråga: Hur tror du att ideologiska skillnader mellan partierna påverkar deras syn på frågor som rör skola, vård och omsorg? Ge ett exempel på hur två olika ideologier kan ha olika lösningar på samma samhällsproblem. i samhället. Den ideologin kallas **socialism**. Socialdemokraterna vill ha både marknadsekonomi och ett starkt statligt ägande. **Miljöpartiet** prioriterar miljöfrågor högst och ville när partiet startade 1981 stå utanför både höger- och vänstersidan men har oftast samarbetat med vänsterblocket. De vill ha en grön omställning av samhället. ### Högerblocket **Moderaterna**, **Kristdemokraterna**, **Liberalerna** och **Sverigedemokraterna** har ofta samarbetat i det så kallade Tidöavtalet och styr landet under perioder. **Moderaterna**, **Kristdemokraterna** och **Sverigedemokraterna** brukar beskrivas som konservativa partier. De tycker det är viktigt att bevara samhället som det är och inte förändra det så snabbt. De värnar om traditioner. **Liberalerna** och **Centerpartiet** tycker att den enskilda människans frihet är viktigt. Därför ska staten ha en liten roll i samhället. Det kallas **liberalism**. De tror på individens förmåga att bestämma själv. **Sverigedemokraterna** betonar även den nationella identiteten och menar att en mer enhetlig kultur skulle göra Sverige mer stabilt och tryggt. De är kritiska till stor invandring. [BILD: Symboler för de åtta riksdagspartierna] ### Ideologiska skillnader i praktisk politik #### Liberalernas syn på friskolor Liberalerna vill ha fler friskolor eftersom det hänger ihop med deras syn på valfrihet. I den liberala ideologin är det viktigt att människor får välja själva och att staten inte bestämmer för mycket. Friskolor ger familjer möjlighet att välja vilken skola barnen ska gå i, istället för att bara vara hänvisade till den kommunala skolan i området. **Exempel:** En liberal skulle säga att om ett barn trivs bättre i en skola med musikinriktning, ska familjen kunna välja det även om den kommunala skolan inte erbjuder det. Friskolor ger denna möjlighet, och konkurrensen kan också göra att alla skolor försöker bli bättre. #### Vänsterpartiets syn på vinster i välfärden Vänsterpartiet vill förbjuda vinster i välfärden eftersom det hänger ihop med den socialistiska ideologins syn på gemensamt ägande. I socialismen är det viktigt att resurser fördelas rättvist och att viktiga funktioner i samhället ägs gemensamt, inte av privata företag som vill tjäna pengar. **Exempel:** En socialist skulle säga att när ett privat företag driver ett äldreboende och tar ut vinst, går pengar som kunde använts till mer personal eller bättre mat istället till företagets ägare. Vänsterpartiet tycker att alla skattepengar ska gå till verksamheten, inte till privata vinster. ### Instuderingsfrågor: 1. Hur många partier finns det i Sveriges riksdag och vilka är de? 2. Vad innebär den socialistiska ideologin och vilka partier lutar mest åt den? 3. Vad kännetecknar liberalism som ideologi? 4. Vilka partier brukar beskrivas som konservativa och vad står konservatism för? ### Reflekterande fråga: Hur tror du att ideologiska skillnader mellan partierna påverkar deras syn på frågor som rör skola, vård och omsorg? Ge ett exempel på hur två olika ideologier kan ha olika lösningar på samma samhällsproblem. i samhället. Den ideologin kallas **socialism**. Socialdemokraterna vill ha både marknadsekonomi och ett starkt statligt ägande. **Miljöpartiet** prioriterar miljöfrågor högst och ville när partiet startade 1981 stå utanför både höger- och vänstersidan men har oftast samarbetat med vänsterblocket. De vill ha en grön omställning av samhället. ### Högerblocket **Moderaterna**, **Kristdemokraterna**, **Liberalerna** och **Sverigedemokraterna** har ofta samarbetat i det så kallade Tidöavtalet och styr landet under perioder. **Moderaterna**, **Kristdemokraterna** och **Sverigedemokraterna** brukar beskrivas som konservativa partier. De tycker det är viktigt att bevara samhället som det är och inte förändra det så snabbt. De värnar om traditioner. **Liberalerna** och **Centerpartiet** tycker att den enskilda människans frihet är viktigt. Därför ska staten ha en liten roll i samhället. Det kallas **liberalism**. De tror på individens förmåga att bestämma själv. **Sverigedemokraterna** betonar även den nationella identiteten och menar att en mer enhetlig kultur skulle göra Sverige mer stabilt och tryggt. De är kritiska till stor invandring. [BILD: Symboler för de åtta riksdagspartierna] ### Ideologiska skillnader i praktisk politik #### Liberalernas syn på friskolor Liberalerna vill ha fler friskolor eftersom det hänger ihop med deras syn på valfrihet. I den liberala ideologin är det viktigt att människor får välja själva och att staten inte bestämmer för mycket. Friskolor ger familjer möjlighet att välja vilken skola barnen ska gå i, istället för att bara vara hänvisade till den kommunala skolan i området. **Exempel:** En liberal skulle säga att om ett barn trivs bättre i en skola med musikinriktning, ska familjen kunna välja det även om den kommunala skolan inte erbjuder det. Friskolor ger denna möjlighet, och konkurrensen kan också göra att alla skolor försöker bli bättre. #### Vänsterpartiets syn på vinster i välfärden Vänsterpartiet vill förbjuda vinster i välfärden eftersom det hänger ihop med den socialistiska ideologins syn på gemensamt ägande. I socialismen är det viktigt att resurser fördelas rättvist och att viktiga funktioner i samhället ägs gemensamt, inte av privata företag som vill tjäna pengar. **Exempel:** En socialist skulle säga att när ett privat företag driver ett äldreboende och tar ut vinst, går pengar som kunde använts till mer personal eller bättre mat istället till företagets ägare. Vänsterpartiet tycker att alla skattepengar ska gå till verksamheten, inte till privata vinster. --- ## 8. Från idé till lag - den demokratiska processen ### Viktiga begrepp Innan vi tittar på lagstiftningsprocessen behöver vi förstå några viktiga begrepp. När en riksdagsledamot eller ett parti lämnar in ett förslag till riksdagen kallas det för en **motion**. Om förslaget istället kommer från regeringen kallas det för en **proposition**. Propositionen är oftast mer genomarbetad än en motion eftersom regeringen har flera tjänstemän som kan hjälpa till med utredningar. En **interpellation** är en fråga i riksdagen från en ledamot till ett statsråd (minister), vilket är ett sätt för riksdagen att granska regeringens arbete. När förslag behandlas i riksdagen sker detta i olika **utskott**, som är arbetsgrupper med särskilda kunskaper inom ett visst område. Utskotten skriver sedan ett **betänkande** som är deras förslag till beslut som riksdagen sedan röstar om. [BILD: Flödesschema över lagstiftningsprocessen] ### Lagstiftningsprocessen Så här blir en ny lag till i Sverige: 1. **Förslag**: En idé till en ny lag kan komma från flera håll: - Regeringen kan ge en utredning i uppdrag att undersöka behovet av en ny lag. Detta leder till en proposition. - En riksdagsledamot kan lämna in en motion med ett förslag till ny lag. 2. **Beredning**: När ett förslag kommer till riksdagen skickas det till ett utskott. Utskottet granskar förslaget noga och skriver ett betänkande med sin bedömning. 3. **Beslut**: Riksdagen röstar om förslaget utifrån utskottets betänkande. Om en majoritet röstar ja, går förslaget vidare. Om en majoritet röstar nej, avslås förslaget. 4. **Verkställande**: Om riksdagen röstar ja till en ny lag, går beslutet till regeringen som ser till att lagen träder i kraft och att myndigheter följer den nya lagen. ### Varför processen har flera steg Det är viktigt att processen innehåller flera steg och kontroller för att: - Se till att nya lagar är noga genomtänkta - Kontrollera att nya lagar fungerar tillsammans med andra lagar - Ge möjlighet för olika åsikter att komma fram - Förhindra förhastade beslut som kan skada samhället - Säkerställa att lagarna har demokratiskt stöd **Exempel:** Om regeringen vill höja åldern för när man får köra moped från 15 till 16 år, måste förslaget först utredas, sedan granskas av trafikutskottet och till sist måste en majoritet i riksdagen rösta ja. Detta gör att beslutet blir välgrundat och demokratiskt förankrat. --- ## 9. Sverige och EU Sverige blev medlem i Europeiska unionen (EU) år 1995. EU-medlemskapet påverkar svensk politik på många sätt, eftersom beslut som fattas på EU-nivå också gäller i Sverige. ### EU:s påverkan på Sverige Sveriges medlemskap i EU påverkar svensk politik på många sätt. EU-lagar står över svenska lagar om de krockar med varandra, vilket betyder att beslut som fattas på EU-nivå gäller även i Sverige. Många människor vet inte att cirka 60% av punkterna på kommunfullmäktiges dagordningar påverkas av EU-beslut. Sverige har 21 ledamöter i Europaparlamentet som väljs i särskilda EU-val vart femte år. Utöver detta deltar svenska ministrar regelbundet i EU:s ministerråd där de tillsammans med ministrar från andra EU-länder fattar beslut om gemensamma regler. [BILD: EU-flaggan och karta över EU-länderna] ### EU:s institutioner EU har flera olika institutioner som samarbetar för att skapa och genomföra beslut. **Europeiska rådet** består av EU-ländernas stats- och regeringschefer som träffas några gånger per år för att diskutera EU:s övergripande riktning. I **Ministerrådet** samlas EU-ländernas ministrar inom olika områden, till exempel miljöministrarna eller utrikesministrarna, för att fatta beslut inom sina respektive områden. **Europaparlamentet** har 705 folkvalda ledamöter från alla EU-länder och är det enda EU-organ som väljs direkt av medborgarna. **EU-kommissionen** fungerar som EU:s "regering" och har ansvar för att lägga fram förslag till nya lagar och se till att besluten genomförs. ### Vad EU bestämmer om EU fattar framförallt beslut om frågor som kräver samarbete över gränserna. Handel mellan länder är ett viktigt område där EU skapar gemensamma regler för att göra det lättare för företag att sälja varor och tjänster i olika länder. Miljöfrågor är ett annat viktigt område eftersom miljöproblem ofta påverkar flera länder. EU bestämmer också mycket om jordbruk och fiske, där det finns gemensamma stödsystem. Konsumentskydd är också en viktig fråga, till exempel regler om vad som måste stå på en varas förpackning. Slutligen samarbetar EU-länderna kring gränsöverskridande brottslighet för att göra det svårare för kriminella att utnyttja ländernas olika rättssystem. ### Instuderingsfrågor: 1. Vilket år blev Sverige medlem i EU? 2. Nämn två sätt som EU påverkar svensk politik. 3. Vilka är EU:s fyra viktigaste institutioner och vilka uppgifter har de? 4. Inom vilka politiska områden fattar EU främst beslut? ### Reflekterande fråga: På vilka sätt tror du att ett land som Sverige kan vinna på att vara med i EU, och vilka nackdelar kan det finnas? Hur tror du att EU-medlemskapet påverkar din egen vardag? --- ## 10. Medborgarens roll i demokratin I en demokrati har medborgarna både rättigheter och skyldigheter. Den viktigaste rättigheten är att få vara med och påverka samhällsutvecklingen. ### Hur kan medborgare påverka? Det finns många sätt för medborgare att påverka samhället i en demokrati. Det mest grundläggande är att rösta i allmänna val vart fjärde år då vi väljer representanter till riksdag, region och kommun. Dessutom kan vi rösta i EU-val vart femte år för att välja Sveriges representanter i Europaparlamentet. Men demokratin handlar om mer än att bara rösta. Den som vill påverka mer kan gå med i ett politiskt parti och där arbeta för sina idéer. Många engagerar sig också i föreningar och organisationer som arbetar med specifika frågor, till exempel miljö, mänskliga rättigheter eller idrottsfrågor. Ett annat sätt är att direkt kontakta politiker med synpunkter och förslag. Att demonstrera och delta i opinionsbildning är också ett sätt att påverka, liksom att skriva insändare i tidningar eller inlägg på sociala medier. Många engagerar sig också genom att starta eller skriva under namninsamlingar för frågor de tycker är viktiga. [BILD: Illustration som visar olika sätt att påverka samhället] ### Vikten av delaktighet För att demokratin ska fungera krävs att medborgarna är delaktiga och informerade. Det är viktigt att hålla sig informerad om samhällsfrågor genom att regelbundet följa nyheter och ta del av information från olika källor. I dagens mediesamhälle är det också viktigt att vara källkritisk och kunna skilja mellan fakta och åsikter. Att diskutera politik och samhällsfrågor med andra människor hjälper oss att utveckla våra åsikter och förstå andras perspektiv. En viktig del av demokratin är att respektera andras åsikter även om man inte håller med dem. En fungerande demokrati bygger på att många deltar och att alla respekterar de demokratiska spelreglerna. Det betyder också att acceptera resultatet av demokratiska val, även om det inte blev som man själv önskade. Demokratin är inte perfekt, men den ger alla möjlighet att påverka samhällsutvecklingen på ett fredligt sätt. ### Instuderingsfrågor: 1. Vilka olika sätt finns det för medborgare att påverka samhället förutom att rösta? 2. Hur ofta hålls val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige? 3. Varför är det viktigt att vara källkritisk när man tar del av information om samhällsfrågor? 4. Vad innebär det att respektera de demokratiska spelreglerna? ### Reflekterande fråga: På vilket sätt skulle du själv vilja påverka samhället i framtiden? Finns det någon samhällsfråga som du tycker är särskilt viktig, och hur skulle du kunna arbeta för att påverka den frågan? --- ## Sammanfattning I det här läromedlet har vi lärt oss om Sveriges politiska system. Vi har sett att Sverige är en demokrati där makten utgår från folket. Vårt land styrs enligt fyra grundlagar som tillsammans utgör vår konstitution. Det politiska arbetet sker på tre nivåer: kommuner sköter lokal service, regioner ansvarar för sjukvården, och staten hanterar nationella frågor som försvar och utrikespolitik. Vi har också lärt oss hur riksdagen stiftar lagar och hur regeringen sedan ser till att dessa genomförs. Viktigt att förstå är att politiker och tjänstemän har olika roller som inte får blandas ihop - politikerna skapar regler och tjänstemännen tillämpar dem. I riksdagen finns det åtta partier med olika ideologier som påverkar hur de tycker att samhället ska utformas. Läromedlet har också förklarat hur nya lagar skapas genom en demokratisk process med flera steg, från förslag till verkställande. Vi har även sett hur Sveriges medlemskap i EU påverkar svensk politik, eftersom många beslut som fattas på EU-nivå gäller i Sverige. Slutligen har vi berättat om hur medborgare kan påverka samhället på olika sätt, inte bara genom att rösta utan också genom att engagera sig på andra sätt. Det viktigaste att komma ihåg är att i en demokrati har alla ett ansvar för att samhället ska fungera. Genom att rösta och engagera sig kan varje medborgare vara med och påverka framtiden. [BILD: Sveriges riksdagshus och svenska flaggan] ### Instuderingsfrågor: 1. Vad är de tre politiska nivåerna i Sverige och vad ansvarar de för? 2. Vilka är Sveriges fyra grundlagar? 3. Vad är skillnaden mellan en majoritetsregering och en minoritetsregering? 4. Beskriv de fyra huvudstegen i lagstiftningsprocessen. ### Reflekterande fråga: När du tänker på Sveriges politiska system jämfört med andra länders, vilka styrkor och svagheter ser du? Vad tycker du är särskilt viktigt att bevara i det svenska systemet?