# Inledning Ett politiskt system beskriver hur makten organiseras och utövas. I Sverige finns flera nivåer – kommun, region, stat och EU – som samspelar. Våra institutioner, lagar och valda församlingar ska tillsammans se till att makten utgår från folket och att beslut fattas så nära berörda medborgare som möjligt. ## Sveriges stats- och styrelseskick ### Statsskick och styrelseskick Sverige är en konstitutionell monarki med parlamentarism: vi har en ärftlig statschef (kungen), men den politiska makten utgår från folket och förverkligas via riksdag och regering. Statsskicket beskriver hur makten är fördelad mellan statschef, regering och parlament, medan styrelseskicket handlar om hur makten utövas i praktiken. ### Folksuveränitet och val Folksuveränitetsprincipen betyder att all offentlig makt utgår från folket. Svenska medborgare röstar vart fjärde år till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, samt vart femte år till EU-parlamentet. EU-medborgare som bor i Sverige kan rösta i kommun- och regionval. ### Översikt: kommun, region, stat och EU Kommuner och regioner styrs av kommunallagen och bygger på kommunalt självstyre – beslut fattas nära medborgarna av folkvalda församlingar. Staten ansvarar för frågor som berör hela landet och ger ramar och resurser. EU sätter gemensamma regler och ramar, exempelvis genom den inre marknaden. ![[Svensk parlamentarism - bild.png]] > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vad menas med ett politiskt system och hur skiljer det sig från statsskick och styrelseskick? > 2. Vad innebär folksuveränitetsprincipen i praktiken? > 3. Vilka val kan svenska medborgare rösta i och hur ofta hålls de? > 4. Hur påverkar EU beslut och vardag i Sverige? > [!NOTE] Reflektion > Om bara 60 % röstar till riksdagen men 80 % röstar i kommunvalet, vilka frågor får mest genomslag och varför? ## Sveriges fyra grundlagar Sveriges fyra grundlagar är vår författning: - **Regeringsformen** – hur Sverige styrs och vilka fri- och rättigheter som gäller. - **Successionsordningen** – tronföljden i kungahuset. - **Tryckfrihetsförordningen** – skyddar tryckfriheten och offentlighetsprincipen. - **Yttrandefrihetsgrundlagen** – skyddar yttrandefrihet i radio, tv, film och internet. Grundlagarna står över andra lagar och skyddar demokratin samt medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. **Riksdagsordningen** är en mellannivå som styr riksdagens arbete; huvudbestämmelserna kräver särskilt beslut. Syftet är att förankra vårt samhällskontrakt – överenskommelsen mellan individ och stat om rättigheter, skyldigheter och hur makten ska utövas. ![[Utvecklingen av Sveriges grundlagar - bild.png]] ![[Ändra en svensk grundlag.png]] > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vilka är Sveriges fyra grundlagar och vad reglerar de? > 2. Varför är det svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag? > 3. Vad är riksdagsordningen och vilken funktion fyller den? > 4. Hur hänger grundlagarna ihop med samhällskontraktet? > [!NOTE] Reflektion > En grundlag behöver uppdateras för att skydda människor i en ny tekniksituation. När är det bra att processen tar tid, och när blir det ett problem? ## Riksdag och regering – parlamentarism i praktiken **Riksdagen** (349 ledamöter) är högsta beslutande församling. Den stiftar lagar, beslutar om budget, utser statsminister och kontrollerar regeringen. Arbetet sker i utskott som bereder frågor och lämnar betänkanden. **Regeringen** leds av statsministern och ministrar. Den ger propositioner (lagförslag) till riksdagen och styr statsförvaltningen genom departementen inom Regeringskansliet. **Parlamentarism** betyder att regeringen måste tolereras av riksdagen. En majoritetsregering har minst 175 mandat; en minoritetsregering har färre och behöver förhandla. Riksdagen väljer statsminister och kan fälla regeringen med misstroende. Talmannen leder riksdagens arbete. Konsekvens i vardagen: regeringen måste ha stöd eller tolerans i riksdagen för budgetar, lagar och större beslut. Minoritetsregeringar behöver ofta ingå avtal och kompromisser för att få igenom sin politik. Exempel: en regering som vill sänka bensinskatten utan egen majoritet måste förhandla med andra partier och justera förslaget för att få ihop 175 röster. ![[Från val till regering - bild.png]] ![[Riksdag regering departement och myndigheter - bild.png]] Testa regeringstyper-appen för att se hur stabiliteten skiljer sig mellan majoritets- och minoritetsregeringar. <iframe src="https://postmeta.se/regeringstyper/" width="700px" height="600px"></iframe> Bygg en egen regeringskoalition och se om den tolereras av riksdagen. [Bilda din egen regering](https://postmeta.se/regeringsbildaren/) > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vilka huvuduppgifter har riksdagen? > 2. Vad är skillnaden mellan proposition och motion? > 3. Hur skiljer sig majoritetsregering från minoritetsregering? > 4. Vad innebär parlamentarism för förhållandet mellan riksdag och regering? > [!NOTE] Reflektion > En minoritetsregering vill sänka en skatt men saknar 175 mandat. Vad måste den göra, och hur kan slutresultatet se ut? ## Beslutsfattande i riksdagen Ett lagförslag kan komma som proposition från regeringen eller motion från en riksdagsledamot. Riksdagens utskott bereder ärendet och skriver ett betänkande med förslag till beslut. Kammaren debatterar och röstar. Om förslaget går igenom verkställer regeringen beslutet och styr förvaltningsmyndigheterna som utför det i praktiken. Riksrevisionen och andra granskar efteråt hur besluten genomförs. ![[Från förslag till lag - bild.png]] Simulera hur röster blir mandat i riksdagen. <iframe src="https://postmeta.se/mandatfordelning/" height="800" width="710"></iframe> > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vilka två vägar kan ett lagförslag ta in till riksdagen? > 2. Vad gör ett utskott och vad är ett betänkande? > 3. Hur verkställs ett riksdagsbeslut? > 4. Vem granskar att besluten genomförs korrekt? > [!NOTE] Reflektionsfråga > Ibland hörs det röster som säger att politiken är långsam och det går fortare i. beslutsfattandet eller kanske till och med en stark ledare som är handlingskraftig och kan genomföra snabbare beslut. Men finns det något egenvärde, något värdefullt, med att politiska beslut tar lång tid att fatta? ## Begrepp att hålla isär - **Styrelseskick**: hur den politiska makten utövas (t.ex. parlamentarism). - **Statsskick**: hur makten är fördelad mellan statschef, regering och parlament. - **Objektiv** och **opartisk**: beslut ska bygga på fakta och inte favorisering. - **Offentlig sektor**: verksamhet som betalas via skatter. - **Institution**: etablerad organisation eller struktur med samhällsnyttig funktion. > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vad skiljer statsskick från styrelseskick? > 2. Vad innebär att beslut ska vara objektiva och opartiska? > 3. Vad avses med en institution i politiskt sammanhang? > 4. Vad ingår i den offentliga sektorn? > [!NOTE] Reflektionsffråga > Två ärenden hos en myndighet framstår vid första anblick som likartade, men leder till olika beslut. Det kan bero på små faktaskillnader, olika rättsliga bedömningar eller förändrad praxis över tid. > Hur påverkas människors förtroende för myndigheten om dessa skillnader inte är tydligt motiverade? > Vad krävs i myndighetens kommunikation och beslutsmotivering för att olika beslut ska uppfattas som rättssäkra och legitima, trots att fallen upplevs som lika?