Sveriges moderna demokrati och rättsstat har utvecklats genom en serie reformer. Här är en kronologisk översikt som beskriver några av de viktigaste milstolparna: #### Från tvåkammarsystem till enkammarriksdag (1971) Tvåkammarsystemet, som hade varit en del av Sveriges riksdag sedan 1866, ersattes av ett enkammarsystem 1971. Reformen genomfördes för att förenkla beslutsfattandet och bättre spegla folkviljan. Den nya strukturen blev en del av den större författningsreformen som ledde fram till 1974 års regeringsform. Enkammarsystemet innebär att alla riksdagsledamöter väljs i ett enda val och deltar i samma kammare, vilket bidrog till en effektivare beslutsprocess och en mer demokratisk representation. #### 1974 års regeringsform: Grund för modern demokrati Den nya regeringsformen, som trädde i kraft 1974, markerade en formell övergång från monarki till parlamentarism. Monarkens roll blev strikt ceremoniell, och riksdagen fick tydligare kontroll över regeringsbildningen. Reformen kodifierade den praxis som vuxit fram under 1900-talet, där statsministern och regeringen styr på parlamentets förtroende. #### Successionsordningen och kvinnlig tronföljd (1980) År 1980 reviderades successionsordningen, en av Sveriges grundlagar, för att införa full kognatisk tronföljd. Det innebar att äldsta barnet, oavsett kön, skulle ärva tronen. Denna förändring speglade en bredare utveckling mot jämställdhet i Sverige. #### Yttrandefrihetsgrundlagen (1991) En ytterligare viktig milstolpe var införandet av yttrandefrihetsgrundlagen 1991, som kompletterade tryckfrihetsförordningen från 1766. Denna grundlag reglerar yttrandefriheten i radio, TV, och moderna medier som internet, och säkrar mediernas frihet från censur. #### Modernisering av regeringsformen (2010) År 2010 genomfördes en omfattande modernisering av regeringsformen. Syftet var att tydliggöra och förenkla språket i grundlagen, stärka de mänskliga rättigheterna och förtydliga regler kring offentlighet och rättssäkerhet. Reformen inkluderade också bestämmelser om kommuners och regioners roll samt stärkte medborgarnas möjligheter att utöva sina rättigheter i rättsprocesser.