**[[Statsskick|Statsskick]] och [[Styrelseskick|styrelseskick]]** beskriver tillsammans hur en stat är organiserad och hur den styrs. Statsskick handlar om statens form och vem som är [[Statschef|statschef]], till exempel om landet är en [[Monarki|monarki]] eller en [[Republik|republik]]. Sverige är en **konstitutionell monarki**, vilket innebär att statschefen är kung eller drottning och att rollen ärvs, men att statschefen saknar politisk makt. ![[Statsskick och styrelseskick - venn.svg]] Styrelseskick handlar om hur den politiska makten utövas och hur beslut fattas. Sverige har ett **[[Demokrati|demokratiskt]] och parlamentariskt styrelseskick**, vilket betyder att den politiska makten ytterst utgår från folket genom fria val och att regeringen måste ha riksdagens förtroende, eller åtminstone tolereras av riksdagen. Om riksdagen riktar en [[Misstroendeförklaring|misstroendeförklaring]] mot regeringen eller ett statsråd måste dessa avgå. I Sverige är det [[Riksdag|riksdagen]] som utser statsministern, och statsministern utser i sin tur regeringen. Det gör att riksdagen också kan avsätta regeringen. I Sverige tillämpas **negativ parlamentarism**, vilket betyder att en statsminister kan bli vald om inte en [[Majoritet|majoritet]] i riksdagen röstar emot. Det är detta som kallas för [[Parlamentarism|parlamentarism]]. I länder med [[Presidentstyre|presidentstyre]] fungerar det annorlunda, eftersom presidenten oftast väljs direkt av folket och därför inte kan avsättas av parlamentet på samma sätt. ![[Parlamentarism och presidentstyre - bild.png]] Det **politiska systemet** består av lagar, [[Institutioner|institutioner]] och beslutsprocesser och förklarar hur ett land är organiserat för att styra samhället. Det beskriver hur beslut fattas och vilka som har makt, till exempel riksdag och regering. Det handlar också om hur makten kontrolleras så att ingen får för mycket inflytande. En idé som ofta används för att förstå hur en stat bör styras är **samhällskontraktet**: medborgare accepterar statens makt (t.ex. följer lagar och betalar skatt) och i gengäld ska staten skydda [[Rättighet|rättigheter]], skapa ordning och leverera gemensamma nyttigheter. I en demokrati bygger samhällskontraktet på **folksuveränitet**, **[[Rättsstat|rättsstat]]** och **[[Förtroende|förtroende]]**. ![[Politiska system - en överblick - bild.png]] All [[Offentlig makt|offentlig makt]] ska utövas [[Saklig|sakligt]], [[Objektiv|objektiv]] och [[Opartisk|opartiskt]], vilket innebär att beslut ska grundas på lag och fakta, inte på personliga åsikter, personliga relationer eller politisk godtycklighet. Den [[Offentlig sektor|offentliga sektorn]] omfattar verksamheter som finansieras med skattemedel och drivs av **stat, [[Region|regioner]] och [[Kommun|kommuner]]**. Sverige styrs på **tre offentliga nivåer** (stat, [[Region|region]] och [[Kommun|kommun]]) och påverkas även av beslut på **[[EU|EU]]-nivå**. Nivåerna samverkar men har olika ansvarsområden. ![[Sveriges tre beslutsnivåer.svg]] ## **Val och demokratiskt deltagande** Vart fjärde år hålls **allmänna val** till: - **Riksdagen** (nationell nivå), - **Regionfullmäktige** (regional nivå), - **Kommunfullmäktige** (lokal nivå). **Rösträtt (översikt, 18+):** Tabellen nedan gäller främst för personer som är **folkbokförda i Sverige**. För **riksdagsval** kan även svenska medborgare som bor utomlands ha rösträtt (om de är eller har varit folkbokförda i Sverige). | Väljare (folkbokförd i Sverige) | [[Kommun|Kommun]] | [[Region|Region]] | [[Riksdag|Riksdag]] | Europaparlamentet | |---|---:|---:|---:|---:| | Svensk medborgare | ✅ | ✅ | ✅ | ✅ | | EU-medborgare (ej svensk) | ✅ | ✅ | ❌ | ✅\* | | Medborgare i Island eller Norge (ej svensk) | ✅ | ✅ | ❌ | ❌ | | Övrig utländsk medborgare eller statslös | ✅\*\* | ✅\*\* | ❌ | ❌ | \* EU-medborgare röstar i **ett** EU-land (antingen i Sverige eller i hemlandet) och behöver anmäla sig för att tas upp i röstlängden i Sverige. \*\* Kräver att man varit **folkbokförd i Sverige i minst 3 år i rad före valdagen**. ## **Grundlagar, riksdag och regering** Sveriges rättsordning vilar på fyra **[[Grundlag|grundlagar]]**, som står över andra lagar: - **Regeringsformen (RF)** – reglerar hur Sverige styrs, maktfördelningen och medborgarnas fri- och rättigheter. - **Tryckfrihetsförordningen (TF)** – skyddar tryckfrihet och rätten att ta del av offentliga handlingar (**[[Offentlighetsprincipen|offentlighetsprincipen]]**). - **Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)** – skyddar yttrandefrihet i radio, tv och digitala medier. - **Successionsordningen (SO)** – reglerar tronföljden. ![[Utvecklingen av Sveriges grundlagar - bild.png]] Tabell: Svensk grundlagshistoria ![[Ändra en svensk grundlag.png]] Bilden: Grundlagar ändras genom **två likadana riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan**. Att det är krångligare att ändra grundlagar än andra lagar beror på att grundlagarna är våra viktigaste lagar som behöver ett extra skydd. **Riksdagsordningen (RO)** är inte en grundlag, men en särskilt viktig lag som reglerar hur riksdagen arbetar i praktiken. Den är också lite svårare att ändra än en vanlig lag. För att ändra i den krävs [[Kvalificerad majoritet|kvalificerad majoritet]]. ## **Riksdagens arbete och kontrollmakt** ![[Plenisalen chatgpt.png]] [[Riksdag|Riksdagen]] är Sveriges högsta beslutande organ och har tre huvuduppgifter: 1. **Stifta lagar** 2. **Besluta om [[Statsbudget|statens budget]]** 3. **Kontrollera regeringen** [[Regering|Regeringen]] lämnar lagförslag i form av **propositioner**. För att ett förslag ska gå igenom krävs att riksdagen röstar ja (eller att det inte finns en [[Majoritet|majoritet]] emot). Särskilt vid **minoritetsregering** krävs ofta förhandling och kompromisser för att få stöd. Riksdagsledamöter kan lämna egna förslag, de kallas **motioner**. Motionerna kan lämnas av en ensam eller flera riksdagsledamöter tillsammans. Motioner avslås ofta av riksdagen, det blir alltså ofta ett nej för den här typen av lagförslag. Det beror på att det ofta är ganska få riksdagsledamöter som står bakom en motion, men de lämnar ändå in dem av olika skäl. Alla förslag bereds i **utskott**, som är specialiserade arbetsgrupper inom riksdagen. Det finns 17 utskott i riksdagen. I ett utskott ingår riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier. Så i utskotten samarbetar ledamöterna över partigränserna. När ett utskott har diskuterat en motion eller en proposition presenteras det samlade förslaget i ett **betänkande**, som riksdagen tar ställning till. Betänkandet är alltså en kommentar till motioner och propositioner. Där förklarar utskottet hur det tycker att riksdagen ska besluta i en fråga. När riksdagen har fattat ett beslut är det **[[Regering|regeringens]]** uppgift att se till att beslutet genomförs i praktiken. Regeringen styr då arbetet genom **statliga [[Myndighet|myndigheter]]**, som ansvarar för att utföra besluten. Myndigheterna arbetar självständigt men följer de lagar och mål som riksdag och regering har beslutat om. **Från beslut till vardag (enkel kedja):** 1. **Riksdagen** beslutar (lagar/budget). 2. **Regeringen** leder genomförandet (t.ex. uppdrag, regleringsbrev, ibland förordningar). 3. **Myndigheter** verkställer och tillämpar regler. 4. **Kommuner/regioner** genomför mycket av välfärden i praktiken (skola, vård, omsorg) inom lagens ramar. ![[Från förslag till lag - bild.png]] Att besluten genomförs på rätt sätt kontrolleras av flera olika organ. - **Riksrevisionen** granskar hur statens pengar används och om verksamheten bedrivs effektivt. - **Justitieombudsmannen (JO)** ser till att myndigheter och [[Tjänsteman|tjänstemän]] följer lagar och behandlar människor korrekt. - **Konstitutionsutskottet (KU)** granskar regeringens arbete och ansvarar för den politiska kontrollen av statsråden. ## **Regeringstyper** - En **majoritetsregering** har stöd av en [[Majoritet|majoritet]] (mer än hälften) av riksdagens ledamöter. - En **minoritetsregering** saknar egen [[Majoritet|majoritet]] och måste samarbeta med andra partier för att få igenom beslut. - En **enpartiregering** består av ett enda parti. - En **flerpartiregering** består av fler än ett parti. - En **koalitionsregering** består av flera partier som regerar tillsammans. ![[Rosenbad chatgpt.png]] Bild: Rosenbad är det hus där statsrådsberedningen sitter. Statsrådsberedningen är de mest centrala delarna av regeringen. Så det är här statsministern har sitt kontor. ![[Från val till regering - bild.png]] Bild: Från val till regering ![[Riksdag regering departement och myndigheter - bild.png]] Bild: Så hänger det statliga styret ihop ## **Kommuner, regioner och stat** Sverige tillämpar **[[Kommunalt självstyre|kommunalt självstyre]]**, vilket innebär att [[Kommun|kommuner]] och [[Region|regioner]] själva beslutar i lokala och regionala frågor inom lagens ramar. - **Kommuner** ansvarar främst för grundskola och gymnasium, socialtjänst samt lokal service. - **Regioner** ansvarar främst för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. - **Staten** ansvarar för nationella frågor som försvar, polis, [[Domstol|domstolar]] och utrikespolitik. Den **offentliga [[Förvaltning|förvaltningen]]** består av myndigheter som verkställer politiska beslut. **Länsstyrelsen** är statens företrädare i varje län och samordnar statlig verksamhet regionalt. En **heltidspolitiker** är en politiker som är avlönad. Kommunernas och regionernas högsta politiker är i regel avlönade. Politiker som sitter i riksdag och regering har också lön. En **fritidspolitiker** är en förtroendevald som utför sitt politiska uppdrag vid sidan av arbete eller studier. ## **Finansiering av välfärden** Den svenska [[Välfärdsstat|välfärdsstaten]] finansieras huvudsakligen genom **[[Skatt|skatter]]**. Kommuner, regioner och staten tar ut **inkomstskatt**. Vi betalar också moms och andra [[Skatt|skatter]]. Skatterna bekostar bland annat: - utbildning, - hälso- och sjukvård, - äldreomsorg, - sociala stödinsatser, - polis, - infrastruktur. ## **EU och den inre marknaden** [[EU|EU]]:s lagstiftning formas främst av tre institutioner: - **EU-kommissionen** – lägger lagförslag och övervakar EU-rätten, - **Europaparlamentet** – folkvalt organ som beslutar om lagar och budget, - **Europeiska unionens råd (ministerrådet)** – medlemsstaternas regeringar. ![[Beslut i EU - bild.png]] Sverige är skyldigt att följa EU-regler inom exempelvis miljöpolitik, handel, [[Konkurrens|konkurrens]] och konsumentskydd. Svenska politiska beslut måste ta hänsyn till EU-regler inom områden där EU har gemensamma regler eller lagstiftning, särskilt: - **handel och tullar** (den inre marknaden), - **konkurrens** och **statsstöd**, - **miljö- och klimatpolitik**, - **konsument- och produktsäkerhet**, - **dataskydd** (t.ex. [[GDPR|GDPR]]), - **offentlig upphandling**, - delar av **jordbruk**, **fiske**, **transport** och **energi**. EU märks i vardagen genom gemensamma regler, fri rörlighet och borttagna roamingavgifter. Ofta påverkar EU Sverige genom att Sverige behöver anpassa svenska lagar och regler inom områden där EU har gemensamma regler. Ett **kandidatland** är ett land som ansökt om EU-medlemskap och genomför anpassningar till EU:s regelverk, till exempel Ukraina. ## **Inre marknaden och ekonomi** EU:s inre marknad bygger på **fyra friheter**: - fri rörlighet för **varor**, - **tjänster**, - **personer**, - **kapital**. EMU står för **Ekonomiska och monetära unionen**. **Europeiska centralbanken (ECB)** ansvarar för penningpolitiken i de länder som använder euron. Sverige använder inte euron men påverkas ändå genom handel, konkurrens och gemensamma EU-regler. **20 EU-länder har euron som valuta.** Den fria rörligheten gör det möjligt att arbeta, studera, resa och bedriva företag inom EU. <iframe src="https://boma.nu/quizzer/embed/0c6e096c-9fd8-405c-ba1a-0278be941f9d" width="100%" height="700" loading="lazy" style="border:0" sandbox="allow-scripts allow-same-origin allow-forms allow-popups"> </iframe>