# Inledning Ett politiskt system beskriver hur makten organiseras och används. I Sverige finns fyra nivåer: kommun, region, stat och EU. De har olika ansvar som ibland överlappar. Lagar, valda församlingar och tjänstepersoner ska se till att makten utgår från folket och att beslut fattas nära dem som berörs. ## Sveriges stats- och styrelseskick ### Statsskick och styrelseskick Sverige är en konstitutionell [[Monarki|monarki]] med [[parlamentarism]]. Kung Carl XVI Gustaf är statschef. Statschefen ärver rollen. Men makten utgår från folket och det är [[Riksdag|riksdag]] och [[Regering|regering]] som ska genomföra folkets vilja. [[Statsskick|Statsskicket]] beskriver hur makten är fördelad mellan statschef, regering och parlament, medan [[Styrelseskick|styrelseskicket]] handlar om hur makten utövas i praktiken. ![[Parlamentarism och presidentstyre - bild.png]] Bilden: I och med att Sverige har en parlamenta ### Folksuveränitet och val Folksuveränitetsprincipen betyder att all offentlig makt utgår från folket. Svenska medborgare röstar vart fjärde år till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, och vart femte år till EU-parlamentet. EU-medborgare som bor i Sverige kan rösta i kommun- och regionval. Rösträtt i Sverige gäller från 18 år. Det betyder att makten byts ut regelbundet och att politiker måste ha stöd av väljarna. ### Översikt: kommun, region, stat och EU Kommuner och regioner lyder under kommunallagen. [[Kommunalt självstyre|Kommuner och regioner är självstyrande]] och får ta ut skatt. Staten ansvarar för frågor som berör hela landet och ger ramar och resurser. EU sätter gemensamma regler, till exempel genom den inre marknaden. ![[Svensk parlamentarism - bild.png]] > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vad beskriver ett politiskt system enligt texten? > 2. Vad beskriver statsskick respektive styrelseskick? > 3. Vilka val röstar svenska medborgare i och hur ofta hålls de? > 4. Vad betyder det att EU sätter gemensamma regler genom den inre marknaden? > [!NOTE] Reflektion > Om fler röstar i kommunval än i riksdagsval, vilka beslut påverkas mest? Ge ett exempel. ## Sveriges fyra grundlagar Sveriges fyra [[Grundlag|grundlagar]] är vår [[Författning|författning]]: - **Regeringsformen** – hur Sverige styrs och vilka fri- och rättigheter som gäller. - **Successionsordningen** – tronföljden i kungahuset. - **Tryckfrihetsförordningen** – skyddar tryckfriheten och offentlighetsprincipen. - **Yttrandefrihetsgrundlagen** – skyddar yttrandefrihet i radio, tv, film och internet. Grundlagarna står över andra lagar och skyddar demokratin samt våra fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. **Riksdagsordningen** är en mellannivå som styr riksdagens arbete; huvudbestämmelserna kräver särskilt beslut. Syftet är att förankra vårt samhällskontrakt – överenskommelsen mellan individ och stat om rättigheter, skyldigheter och hur makten ska utövas. ![[Utvecklingen av Sveriges grundlagar - bild.png]] ![[Ändra en svensk grundlag.png]] > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vilka är Sveriges fyra grundlagar och vad reglerar de? > 2. Varför är det svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag? > 3. Vad är riksdagsordningen och vilken funktion fyller den? > 4. Vad menas med samhällskontraktet enligt texten? > [!NOTE] Reflektion > Ge ett exempel på en ny teknik som kan göra att en grundlag behöver ändras. ## Riksdag och regering ![[Plenisalen chatgpt.png]] **Svenska riksdagens plenisal:** Här debatterar riksdagsledamöterna och här tas besluten. Bildkälla: ChatGPT med förlaga från riksdagens webbplats. **[[Riksdag|Riksdagen]]** (349 ledamöter) är högsta beslutande församling. Den stiftar lagar, beslutar om budget, utser statsminister och kontrollerar regeringen. Arbetet sker i utskott som bereder frågor och lämnar betänkanden. ![[Rosenbad chatgpt.png]] **Rosenbad**: Statsministerns och statsrådsberedningens kontor. Härifrån leds regeringens arbete. Källa: ChatGPT med förlaga från riksdagens webbplats. **[[Regering|Regeringen]]** leds av statsministern och ministrar. Den ger propositioner (lagförslag) till riksdagen och styr statsförvaltningen genom departementen inom Regeringskansliet. **Parlamentarism** betyder att regeringen måste tolereras av riksdagen. En majoritetsregering har minst 175 mandat. En minoritetsregering har färre och behöver förhandla. Riksdagen väljer statsminister och kan fälla regeringen med misstroende. Talmannen leder riksdagens arbete. Regeringen behöver stöd eller tolerans i riksdagen för budgetar, lagar och större beslut. Minoritetsregeringar behöver ofta avtal och kompromisser för att få igenom sin politik. Exempel: en regering som vill sänka bensinskatten utan egen majoritet måste förhandla, justera förslaget och samla 175 röster. ![[Från val till regering - bild.png]] ![[Riksdag regering departement och myndigheter - bild.png]] ### Regeringstyper – vad skiljer dem? - **Majoritetsregering**: partiet eller koalitionen har minst 175 mandat. Kan oftast få igenom budget och lagar utan stöd utifrån. - **Minoritetsregering**: färre än 175 mandat. Måste förhandla om budget och lagar för att tolereras i riksdagen. - **Enpartiregering**: ett parti bildar regering, kan vara majoritet eller minoritet. - **Koalitionsregering**: flera partier delar på regeringen, kan vara majoritet eller minoritet. - **Samlings- eller samarbetsavtal**: partier ingår avtal utan att alla sitter i regeringen, för att säkra stöd i riksdagen. Testa regeringstyper-appen för att se hur stabiliteten skiljer sig mellan majoritets- och minoritetsregeringar. <iframe src="https://postmeta.se/regeringstyper/" width="700px" height="600px"></iframe> Bygg en egen regeringskoalition och se om den tolereras av riksdagen. [Bilda din egen regering](https://postmeta.se/regeringsbildaren/) > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vilka huvuduppgifter har riksdagen? > 2. Vad är skillnaden mellan proposition och motion? > 3. Hur skiljer sig majoritetsregering från minoritetsregering? > 4. Vad betyder parlamentarism? > [!NOTE] Reflektion > En minoritetsregering vill sänka en skatt men saknar 175 mandat. Vad måste den göra för att få igenom förslaget? ## Beslutsfattande i riksdagen Ett lagförslag kan komma som proposition från regeringen eller motion från en riksdagsledamot. Riksdagens utskott bereder ärendet och skriver ett betänkande med förslag till beslut. Kammaren debatterar och röstar. Om förslaget går igenom verkställer regeringen beslutet och styr myndigheter som genomför det i praktiken. Riksrevisionen och andra granskar efteråt hur besluten genomförs. ![[Från förslag till lag - bild.png]] Simulera hur röster blir mandat i riksdagen. <iframe src="https://postmeta.se/mandatfordelning/" height="800" width="710"></iframe> > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vilka två vägar kan ett lagförslag ta in till riksdagen? > 2. Vad gör ett utskott och vad är ett betänkande? > 3. Hur verkställs ett riksdagsbeslut? > 4. Vem granskar att besluten genomförs korrekt? > [!NOTE] Reflektionsfråga > Ge ett exempel på ett politiskt beslut som bör ta tid. ## Begrepp att hålla isär ### [[Styrelseskick]] Hur den politiska makten utövas. I ett parlamentariskt styrelseskick måste regeringen tålas av riksdagen. Om regeringen inte längre har stöd kan den behöva avgå eller ändra sin politik. ### [[Statsskick]] Hur makten är fördelad mellan statschef, regering och parlament. Sverige är en konstitutionell monarki med riksdag och regering. Statschefen är symbolisk. Den politiska makten ligger hos de folkvalda. ### Objektiv och opartisk Beslut ska fattas på sakliga grunder och enligt fastställda regler, utan hänsyn till personliga relationer eller irrelevanta omständigheter. Bedömningar ska vara konsekventa och likvärdiga i jämförbara fall, oavsett vilka individer som berörs. ### [[Offentlig sektor]] Verksamhet som betalas via skatter, till exempel skola, vård, omsorg och polis. Den ska ge service till alla, även där det inte finns ett vinstintresse, och finansieras gemensamt. ### [[Institutioner|Institution]] Etablerad organisation eller struktur som gör en samhällsuppgift, som riksdag, domstol eller skola. Institutioner skapar stabilitet: regler, rutiner och ansvar som består även när personer byts ut. > [!INFO] Instuderingsfrågor > 1. Vad skiljer statsskick från styrelseskick? > 2. Vad innebär att beslut ska vara objektiva och opartiska? > 3. Vad avses med en institution i politiskt sammanhang? > 4. Vad ingår i den offentliga sektorn? > [!NOTE] Reflektionsfråga > Två liknande ärenden får olika beslut. Vad behöver myndigheten förklara?