## Privatekonomi och hushåll **Privatekonomi** handlar om hur ett hushåll får in pengar, använder pengar och hanterar risker över tid. Det handlar om att få **inkomster** och **utgifter** att gå ihop, samtidigt som man bygger buffert och annat sparande för framtiden. Har man **skulder** behöver man också förstå hur **ränta** och amortering påverkar ekonomin månad för månad. Trygghetssystem och **försäkringar** (sociala och privata) är ytterligare ett sätt att hantera risker. ![[svenska sedlar.png]] Ett **hushåll** definieras som en eller flera personer som delar ett hem. Hushållets ekonomi påverkas av vilka som bor där (ensam, par, barn), hur stabila inkomsterna är och vilka kostnader som är fasta. Begreppet **Ekonomi** betyder hushållning: hur resurser används och fördelas så att de räcker. Varje ekonomiskt beslut har en **alternativkostnad**. Om du lägger 500 kr på något idag kan du inte lägga samma 500 kr på något annat (t.ex. buffert, mat nästa vecka eller sparande). Alternativkostnad handlar om vad det kostar att välja bort något annat. ## Budget Med hjälp av en budget beskriver du hur mycket pengar som du får in under en period, exempelvis en månad, och hur mycket pengar du planerar att göra över med. Budgeten hjälper dig att ge överblick över vart pengarna tar vägen, hjälper dig att se vad du kan påverka och gör det lättare att prioritera vad du ska lägga dina pengar på. En budget består av **inkomster**, **utgifter**, **sparande** och **lån**. <iframe src="https://boma.nu/verktyg/budget/" height="700" width="700"></iframe> ### Att upprätta en budget Skriv ner alla inkomster under en månad (lön, CSN, barnbidrag). Skriv sedan ner alla fasta utgifter — sådana som är lika varje månad (hyra, el, försäkring, telefon). Uppskatta därefter de rörliga utgifterna (mat, kläder, nöjen, transport). Jämför summan av inkomster med summan av utgifter. Om utgifterna överstiger inkomsterna behöver du antingen öka inkomsterna eller skära ner på de rörliga utgifterna. Mellanskillnaden kan användas till sparande eller amortering. ### Inkomster Inkomster kan komma från lön, bidrag eller olika former av ersättningar till exempel a-kassa. I budgeten bör du skilja på stabila inkomster, till exempel månadslön, och inkomster som varierar över tid, till exempel timlön. Om dina inkomster varierar månad för månad så bör du planera med marginal. Du bör få ett lite större överskott varje månad än om inkomsten är fast. ### Utgifter Utgifter delas ofta in i fasta och rörliga utgifter. Fasta utgifter skiljer sig inte åt månad från månad medan rörliga utgifter varierar. Fasta utgifter kan vara hyra, mobilabonnemang och månadsbetalningar för försäkringar medan rörliga utgifter kan vara kostnader för mat, kläder och nöjen, alltså kostnader du kan minska eller öka varje månad. <iframe src="https://boma.nu/diagram/embed/1c207934-7fd5-433d-8503-1923d4c2a834" width="650" height="650" style="border:30px" loading="lazy"></iframe> ### Sparande Det finns olika typer av sparande. **Målsparande** är att spara för ett specifikt mål, till exempel att spara pengar till körkort eller att spara till pensionen. Du bör också ha ett **buffertsparande**. Det handlar om att alltid ha en viss summa på ett bankkonto som du snabbt kan använda om till exempel något behöver repareras. En buffert gör att du slipper ta dyra lån om du får oväntade utgifter. ### Lån Det kan vara rimligt att låna om du lånar för att köpa en lägenhet eller tar CSN-lån för att studera. I vissa fall kan du också behöva ta lån för att köpa bil om den behövs för exempelvis bilpendling. [SBABs bolånekalkylator](https://www.sbab.se/1/privat/lana/bolan/sa_mycket_kan_du_lana.html) Däremot är snabblån och andra dyra konsumtionslån ofta förknippade med stora risker. De har hög ränta och avgifter, vilket gör att skulden snabbt växer om du inte kan betala i tid. Det kan leda till betalningsanmärkningar, inkasso och i värsta fall skulder hos Kronofogden. Att låna till tillfällig konsumtion innebär alltså att framtida inkomster redan är förbrukade. Det minskar din ekonomiska trygghet och handlingsfrihet. [Snabblån – så dyrt kan det bli med sms-lån (Arbetet)](https://arbetet.se/2023/03/27/snabblan-sa-dyrt-kan-det-bli-med-sms-lan/) Du bör undvika att låna till kortvarig konsumtion som kläder, restaurangbesök, elektronikprylar, spel och nöjen, eftersom värdet försvinner snabbt medan skulden finns kvar. Samma sak gäller semesterresor och presenter – upplevelsen är tillfällig men återbetalningen långvarig. Att låna för att täcka andra lån eller löpande vardagsutgifter som mat och räkningar är särskilt riskabelt, eftersom det ofta är tecken på en redan ansträngd ekonomi. ## Inkomster och skatt Normalt sett kommer den största inkomsten från [[Förvärvsarbete|förvärvsarbete]], det vi också kallar lön. Lönen är det pris som betalas för ditt utförda arbete. Lönen kan betalas ut som månadslön, timlön eller resultatbaserad lön. ### Bruttolön, skatt och disponibel inkomst På ditt lönebesked ser du din bruttolön. Bruttolönen är lönen innan inkomstskatten är dragen. Lönen efter skatt kallas nettolön. Efter att eventuella bidrag lagts till så har du din disponibla inkomst – den summa som du kan använda till dina utgifter. ``` Bruttoinkomst - Inkomstskatt = Nettoinkomst Nettoinkomst + Bidrag = Disponibel inkomst ``` <iframe src="https://postmeta.se/skatt-app/" height="510" width="730"></iframe> ### Moms När du handlar varor och tjänster från en affär eller via nätet så betalar du i princip alltid moms (mervärdes- och omsättningsskatt). Momsen varierar för olika typer av varor och tjänster. Momsen är oftast på 25 procent och gäller de flesta varor och tjänster, till exempel kläder, elektronik och hantverkstjänster. En lägre moms på 12 procent används bland annat för livsmedel, restaurangbesök och hotell, medan 6 procent gäller exempelvis böcker, tidningar, kollektivtrafik och kulturevenemang. Vissa områden, som sjukvård, utbildning och banktjänster, är undantagna från moms. ## Försäkringar och trygghet Livet är inte förutsägbart. Ibland händer det oväntade. Du kan råka ut för sjukdom, arbetslöshet, olyckor, stöld eller brand. En del risker hanteras av samhället via socialförsäkringar och andra kan hushållet hantera med hjälp av sparande och privata försäkringar. ### Socialförsäkringar **Socialförsäkringar** är trygghetssystem som ger ersättning när du inte kan arbeta eller när livet förändras. Exempel på viktiga socialförsäkringar är: - **Sjukförsäkring** (ersättning vid sjukdom), - **Arbetslöshetsförsäkring** (ofta via **a-kassa**, med villkor), - **Föräldraförsäkringen** (ersättning och ledighet vid barn), - **Ålderspension** (inkomst när du slutar arbeta). Om hushållets inkomster inte räcker kan kommunen ibland bevilja **Försörjningsstöd** (efter prövning). ### Pension (fördjupning) Pension kan beskrivas som flera delar. Här är en vanlig översikt: ![[pensionspyramiden.png]] I praktiken är **ålderspension** den inkomst du får när du slutar arbeta. Hur stor den blir påverkas bland annat av hur mycket du tjänat och hur länge du arbetat. Därför är pension en bra punkt att resonera kring: den gör tydligt hur val i nutid (arbete, deltidsarbete, arbetslöshet och sparande) kan få konsekvenser långt fram i livet. ### Privata försäkringar **Privata försäkringar** är försäkringar du tecknar själv. De kan minska risken för stora ekonomiska smällar. Viktiga exempel: - **Hemförsäkring**: skyddar hem och ägodelar och kan även ge ansvarsskydd och rättsskydd. - **Liv- och sjukförsäkring**: kan ge extra ersättning vid olycka/sjukdom eller till efterlevande. - **Pensionsförsäkring**: ett sätt att spara till pension via försäkringslösning (olika villkor, avgifter och risknivåer). Försäkring är i grunden en "riskdelning". Du betalar en mindre, säker kostnad (premien) för att slippa en stor, osäker kostnad (t.ex. brand i hemmet). Men allt går inte att försäkra bort. Därför kompletterar hushåll ofta socialförsäkringar och privata försäkringar med sparande. ## Betalningar I dag finns flera sätt att betala: - **Kontanter** — används allt mindre i Sverige. - **Bankkort** (debit) — pengarna dras direkt från ditt konto. - **Kreditkort** — du lånar pengar vid köpet och betalar senare (en form av konsumentkredit). - **Swish** — direkt mobilbetalning kopplad till ditt bankkonto. - **Faktura** — du får en räkning och betalar senare (t.ex. via Klarna "köp nu, betala senare"). - **Autogiro/e-faktura** — automatisk betalning av återkommande räkningar. "Köp nu, betala senare"-tjänster (som Klarna, Walley och liknande) är i praktiken **konsumtionskrediter**. Du handlar utan att betala direkt, men om du missar betalningen tillkommer ränta och avgifter. Många unga hamnar i skuldfällor just genom att dessa tjänster gör det enkelt att handla utan att pengarna finns. ### Digitala bedrägerier Med digitala betalningar följer risker. Vanliga bedrägerier är: - **Phishing** — falska mejl eller sms som försöker lura dig att ange kontouppgifter. - **Bluffakturor** — fakturor för tjänster du aldrig beställt. - **Kortbedrägerier** — dina kortuppgifter stjäls vid osäkra köp på nätet. - **BankID-bedrägerier** — någon ringer och lurar dig att logga in med BankID. Skydda dig: betala bara via säkra sidor (https), dela aldrig BankID med någon som ringer, och kontrollera avsändaren innan du klickar på länkar. ## Räkningar Räkningar är en central del av vardagsekonomin. Det viktigaste ordet är **förfallodatum**: sista dag att betala utan extra kostnader. ### Vad händer om man inte betalar? Om du inte betalar i tid kan det bli: 1. påminnelse (ofta avgift), 2. inkasso, 3. **Kronofogdemyndigheten** (myndighet som driver in skulder). Hos Kronofogden kan en skuld leda till åtgärder som **utmätning** (att pengar dras från lön eller att saker säljs). Det kan också ge betalningsanmärkning, vilket gör det svårare att få abonnemang, hyra bostad eller ta lån. <video width="100%" controls="" poster="https://www.sfiekonomi.se/wp-content/uploads/2020/07/7_betalarakningar-1.jpg" src="https://www.sfiekonomi.se/wp-content/uploads/2020/07/7_betalarakningar.mp4" style="max-width: 640px; border-color: rgb(0, 147, 56);"> <track label="Svenska" kind="subtitles" src="https://www.sfiekonomi.se/wp-content/themes/sfiekonomi/assets/videos/captions/7_betalarakningar.vtt" srclang="sv"> </video> Att betala räkningar – SFI Ekonomi ### Förebyggande strategier Planera räkningar i budgeten, använd e-faktura eller autogiro och ta kontakt tidigt om du ser att du inte kommer kunna betala. En sen betalning är inte bara "en avgift" — den kan bli starten på en process där skulden växer och din ekonomi blir svårare att styra. ## Konsumenträtt När du köper något är du ofta **konsument**. Den som genomför köpet är en **Köpare**. **Konsumtion** är själva användningen av varor och tjänster (det vi "förbrukar"). <iframe src="https://postmeta.se/infografik/konsumentratt/" height="700" width="730"></iframe> ### Lagar du behöver kunna skilja på - **Konsumentköplagen**: när konsument köper vara av företag. - **Köplagen**: gäller ofta vid köp mellan privatpersoner (och vissa andra köp som inte är konsumentköp). - **Konsumentkreditlagen**: regler för lån och krediter mellan företag och konsument (t.ex. information, avtal, kostnader). ### Reklamation, garanti och frivilliga villkor - **Reklamation**: lagstadgad rätt att klaga på fel som fanns från början (du kan kräva åtgärd). - **Garanti**: frivilligt löfte från säljare/tillverkare som kan ge extra skydd, men med villkor. - **Öppet köp** och **Bytesrätt**: frivilligt från butiken (gäller även om varan inte är fel). - **Ångerrätt**: gäller vid distansköp (t.ex. nätköp) enligt distansavtalsregler, ofta 14 dagar. Säljaren har skyldighet att leverera varor eller tjänster som motsvarar vad som avtalats. Om varan är felaktig eller avviker från beskrivningen måste säljaren erbjuda avhjälpande (reparation), omleverans eller prisavdrag. Säljaren har rätt att kräva betalning enligt avtal och att neka reklamation om felet beror på köparen (t.ex. felaktig användning). Enligt konsumentköplagen bär säljaren bevisbördan under de sex första månaderna — det är alltså säljaren som måste visa att felet inte fanns vid köpet. ![[Reklamationsrätt och garanti - bild.png]] ## Konsumtionskrediter och risker En **konsumentkredit** är ett lån som tas av en privatperson för konsumtion. Det kan ske genom: - kreditkort, - avbetalning, - snabblån (**Snabblån**). ### Avbetalning och kreditköp **Avbetalning** betyder att du delar upp betalningen över tid. I praktiken blir det ofta en **Konsumentkredit**: du får varan nu, men betalar senare. Då spelar både **Kreditköpsavtal** och **Konsumentkreditlagen** stor roll, eftersom de handlar om villkor, information och vad krediten faktiskt kostar. Vid avbetalning kan du skriva ett **Kreditköpsavtal** (du köper nu och betalar senare). Det viktiga är att förstå hela priset: ränta, avgifter och hur länge du betalar. Ibland finns en **Borgensman**: en person som lovar att betala om du inte kan. Det är en stor risk för borgensmannen och ska aldrig ses som en "enkel lösning". ### Vad kostar ett lån? Tre ord du alltid ska kunna använda och förklara: - **Ränta**: priset för att låna pengar. - **Amortera**: att betala av skulden. - **Löptid**: hur lång tid du betalar. ### Skuldfälla och högrisklån En **skuldfälla** uppstår när man tar nya lån för att betala gamla, eller när ränta/avgifter gör att skulden växer snabbare än man hinner betala. **Sms-lån** och **Snabblån** är särskilt riskfyllda eftersom de ofta har hög kostnad och kort återbetalningstid. De kan snabbt skapa stress och leda till fler lån. ## Sparande Sparande handlar om trygghet och mål. Ofta är det klokt att börja med buffert, fortsätta med målsparande och sedan bygga mer långsiktigt sparande (t.ex. till pension). ### Buffert och konto En **buffert** är pengar för oväntade utgifter. Ofta ligger bufferten på **bankkonto** så att pengarna är lättillgängliga och risken är låg. I Sverige finns **Insättningsgaranti**, vilket betyder att staten garanterar upp till ett visst belopp om en bank går i konkurs (villkor gäller). ### Fonder och aktier En **fond** innebär att många sparare äger en liten del av en större "korg" av investeringar. Det kan sprida risk. **Aktier** är ägarandelar i företag. Aktier kan ge högre avkastning över tid men värdet kan svänga kraftigt. Pengar som ligger still tappar ibland värde över tid om priserna ökar (inflation). Därför behöver du resonera om vad som är viktigast i olika lägen: trygg tillgång till pengar (konto/buffert) eller chans till värdeökning (fond/aktie). Det handlar inte om ett "rätt svar" för alla, utan om att motivera ett val utifrån mål och risk. ## Olika ekonomiska förutsättningar i Sverige Alla hushåll har inte samma ekonomi. Skillnader kan bero på utbildning, arbetsmarknad, hälsa, boendekostnader, familjesituation och diskriminering. Ett vanligt mått i statistik är **Medianinkomst** (inkomsten i mitten när man sorterar alla inkomster). ### Låglöneyrken och livschanser Personer i **låglöneyrken** har ofta mindre marginaler. Då blir oväntade utgifter, dyra lån och höga boendekostnader extra svåra. Det kan påverka **Livschanser**: möjligheten att flytta, studera, spara, ta körkort eller klara en kris. ### Pengar, konsumtion och lycka Mer pengar kan göra vardagen tryggare, men **Lycka** handlar inte bara om konsumtion. Pengar kan minska stress när de täcker grundläggande behov, men de kan också skapa nya problem om konsumtion blir ett sätt att hantera oro eller social press. ```study-questions { "id": "study-privatekonomi-2526", "title": "Instuderingsfrågor: Privatekonomi", "intro": "Frågorna blandar fakta, resonemang och tillämpning. Använd begrepp från texten i dina svar.", "questions": [ { "id": "q1", "question": "Vad innebär privatekonomi och vad är ett hushåll?", "answer": "Privatekonomi handlar om hur ett hushåll får in pengar, använder pengar och hanterar risker över tid. Ett hushåll är en eller flera personer som delar ett hem." }, { "id": "q2", "question": "Vad är alternativkostnad? Ge ett eget exempel.", "answer": "Alternativkostnad är vad du går miste om när du väljer en sak framför en annan. T.ex. om du lägger 500 kr på kläder kan du inte lägga samma pengar på sparande." }, { "id": "q3", "question": "Förklara skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter. Om din inkomst plötsligt minskar — vilka utgifter kan du snabbt sänka och vilka är svåra att påverka?", "answer": "Fasta utgifter (t.ex. hyra, mobil) är svåra att ändra snabbt. Rörliga utgifter (t.ex. mat, nöjen, kläder) kan du anpassa direkt. Vid inkomstbortfall är det de rörliga utgifterna du först kan dra ner på." }, { "id": "q4", "question": "Förklara begreppen bruttolön, nettolön och disponibel inkomst.", "answer": "Bruttolön är lönen före skatt. Nettolön är lönen efter skatt. Disponibel inkomst är nettolönen plus eventuella bidrag — den summa du faktiskt kan använda." }, { "id": "q5", "question": "Varför tar samhället in skatt, och vad får hushållen tillbaka?", "answer": "Skatten finansierar gemensamma tjänster som skola, vård, polis och socialförsäkringar. Hushållen får tillbaka trygghet, service och infrastruktur." }, { "id": "q6", "question": "Ge tre exempel på socialförsäkringar. Förklara hur de hänger ihop med trygghet.", "answer": "Sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och föräldraförsäkring. De ger ekonomisk ersättning när livet förändras och man inte kan arbeta, vilket minskar risken för att hushållet hamnar i kris." }, { "id": "q7", "question": "Om pensionen bygger på livsinkomst — vad händer med pensionen för den som jobbar deltid, har perioder av arbetslöshet eller har ett lågavlönat arbete?", "answer": "Pensionen blir lägre eftersom den bygger på hur mycket och hur länge man har tjänat. Deltid, arbetslöshet och låg lön ger mindre pensionsunderlag." }, { "id": "q8", "question": "Beskriv kedjan som kan uppstå om en räkning inte betalas i tid. Hur kan man bryta kedjan tidigt?", "answer": "Obetald räkning → påminnelse med avgift → inkasso → Kronofogden → utmätning/betalningsanmärkning. Man kan bryta kedjan genom att kontakta företaget tidigt och göra en betalningsplan, eller använda e-faktura/autogiro för att inte missa förfallodatum." }, { "id": "q9", "question": "Förklara skillnaden mellan reklamation, garanti och ångerrätt.", "answer": "Reklamation är en lagstadgad rätt att klaga på fel som fanns från början. Garanti är ett frivilligt löfte från säljaren. Ångerrätt gäller vid distansköp och ger rätt att lämna tillbaka inom en viss tid." }, { "id": "q10", "question": "Du köper en begagnad mobil av en privatperson och den går sönder efter två dagar. Vilken lag gäller? Hur hade det blivit annorlunda om du köpt den av ett företag?", "answer": "Vid köp av privatperson gäller köplagen, som ger svagare skydd. Av ett företag gäller konsumentköplagen, som ger starkare konsumentskydd — t.ex. enklare att reklamera." }, { "id": "q11", "question": "Förklara begreppen ränta, amortering och löptid. Varför kan ett lån kännas billigt per månad men ändå bli dyrt totalt?", "answer": "Ränta är priset för att låna. Amortering är avbetalning av skulden. Löptid är hur länge man betalar. En lång löptid ger låg månadskostnad men man betalar ränta under längre tid, vilket gör totalkostnaden hög." }, { "id": "q12", "question": "Vad är en skuldfälla och varför är snabblån extra riskfyllda? Varför tar människor dyra lån trots att de vet att det är riskfyllt?", "answer": "En skuldfälla uppstår när man tar nya lån för att betala gamla. Snabblån har hög ränta och kort återbetalningstid. Orsaker kan vara brist på buffert, otrygga inkomster, social press eller att man inte ser andra alternativ." }, { "id": "q13", "question": "Jämför tre sparformer (konto, fond, aktie) med avseende på risk, avkastning och tidshorisont.", "answer": "Bankkonto: låg risk, låg avkastning, bra för kort sikt och buffert. Fonder: sprider risk, medelhög avkastning, bra för medellång sikt. Aktier: hög risk, kan ge hög avkastning, bäst vid lång tidshorisont." }, { "id": "q14", "question": "Förklara begreppet livschanser. Hur kan ett hushåll med låg inkomst hamna i en skuldfälla även om de försöker göra rätt?", "answer": "Livschanser handlar om möjligheten att flytta, studera, spara och klara kriser. Med små marginaler kan oväntade utgifter tvinga fram dyra lån, som i sin tur äter upp framtida inkomster — en spiral som är svår att bryta utan buffert eller stöd." }, { "id": "q15", "question": "Resonera: vilka behov löser pengar, och vilka problem kan mer konsumtion skapa?", "answer": "Pengar löser grundläggande behov som boende, mat och trygghet. Men mer konsumtion kan skapa stress kring status, ökad jämförelse med andra och ekonomisk sårbarhet om man lever på marginalen." }, { "id": "q16", "question": "Hur hänger hushållens privatekonomi ihop med samhällsekonomin? Resonera kring vad som händer i det ekonomiska kretsloppet om många hushåll samtidigt minskar sin konsumtion.", "answer": "Om många hushåll minskar konsumtionen sjunker företagens intäkter, vilket leder till uppsägningar, lägre skatteinkomster och minskat utrymme för offentlig service. Staten kan motverka detta med finanspolitik (sänkta skatter, ökade offentliga utgifter). Kopplingen visar att privatekonomi och samhällsekonomi är delar av samma kretslopp." }, { "id": "q17", "question": "Du hittar en webbsida som lovar '0 % ränta' på ett köp. Använd det du lärt dig om källkritik: vilka frågor bör du ställa om erbjudandet, och vilka risker kan dölja sig bakom formuleringen?", "answer": "Fråga: Vem är avsändaren? Vad tjänar de på detta? Finns det dolda avgifter (uppläggningsavgift, aviavgift, ränta efter kampanjperiod)? Risken är att 0 % bara gäller en kort period, att skulden övergår till hög ränta, eller att köpet i sig är onödigt. Källkritik hjälper att avslöja att marknadsföring ofta döljer viktiga detaljer." } ] } ``` ```quiz { "id": "quiz-privatekonomi-2526", "title": "Quiz: Privatekonomi", "intro": "Testa dina kunskaper om privatekonomi.", "questions": [ { "id": "q1", "question": "Vad är alternativkostnad?", "options": [ {"text": "Den extra kostnaden vid sena betalningar", "correct": false, "feedback": "Det kallas påminnelseavgift."}, {"text": "Vad du går miste om när du väljer en sak framför en annan", "correct": true, "feedback": "Rätt!"}, {"text": "Skillnaden mellan bruttolön och nettolön", "correct": false, "feedback": "Det är skatten."}, {"text": "Kostnaden för en försäkring", "correct": false, "feedback": "Det kallas premie."} ] }, { "id": "q2", "question": "Vad är skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter?", "options": [ {"text": "Fasta utgifter är samma varje månad, rörliga varierar", "correct": true, "feedback": "Rätt!"}, {"text": "Fasta utgifter är valfria, rörliga är obligatoriska", "correct": false, "feedback": "Tvärtom — fasta utgifter som hyra är svåra att ändra."}, {"text": "Det finns ingen skillnad", "correct": false, "feedback": "Det finns en viktig skillnad."}, {"text": "Rörliga utgifter betalas bara en gång", "correct": false, "feedback": "Rörliga utgifter varierar men återkommer."} ] }, { "id": "q3", "question": "Vad är disponibel inkomst?", "options": [ {"text": "Lönen innan skatt", "correct": false, "feedback": "Det är bruttolönen."}, {"text": "Den summa du kan använda efter skatt och bidrag", "correct": true, "feedback": "Rätt!"}, {"text": "Den summa du sparar varje månad", "correct": false, "feedback": "Sparande är en del av vad du gör med din disponibla inkomst."}, {"text": "Den summa du betalar i moms", "correct": false, "feedback": "Moms är en skatt på varor och tjänster."} ] }, { "id": "q4", "question": "Vad kan hända om du inte betalar en räkning i tid?", "options": [ {"text": "Ingenting, företaget väntar", "correct": false, "feedback": "Det tillkommer avgifter och ärendet kan gå vidare."}, {"text": "Påminnelse, sedan inkasso, sedan Kronofogden", "correct": true, "feedback": "Rätt! Skulden kan växa och ge betalningsanmärkning."}, {"text": "Du får automatiskt en ny faktura utan avgift", "correct": false, "feedback": "Påminnelser kostar ofta pengar."}, {"text": "Räkningen försvinner efter 30 dagar", "correct": false, "feedback": "Skulden försvinner inte."} ] }, { "id": "q5", "question": "Vad innebär reklamation?", "options": [ {"text": "Att du lämnar tillbaka en vara du ångrat dig om", "correct": false, "feedback": "Det är ångerrätt."}, {"text": "Att du klagar på fel som fanns i varan från början", "correct": true, "feedback": "Rätt! Det är en lagstadgad rätt."}, {"text": "Att butiken ger dig rabatt", "correct": false, "feedback": "Reklamation handlar om fel, inte rabatt."}, {"text": "Att du byter en vara mot en annan", "correct": false, "feedback": "Det är bytesrätt."} ] }, { "id": "q6", "question": "Vad är en skuldfälla?", "options": [ {"text": "Att man sparar för mycket pengar", "correct": false, "feedback": "Det är inte en skuldfälla."}, {"text": "Att man tar nya lån för att betala gamla, så skulden växer", "correct": true, "feedback": "Rätt!"}, {"text": "Att man har för hög lön", "correct": false, "feedback": "Hög lön är snarare ett skydd."}, {"text": "Att Kronofogden tar bort skulder", "correct": false, "feedback": "Kronofogden driver in skulder."} ] }, { "id": "q7", "question": "Vilken sparform har normalt lägst risk?", "options": [ {"text": "Aktier", "correct": false, "feedback": "Aktier kan svänga kraftigt i värde."}, {"text": "Fonder", "correct": false, "feedback": "Fonder sprider risk men har fortfarande viss risk."}, {"text": "Bankkonto", "correct": true, "feedback": "Rätt! Pengarna ligger tryggt och det finns insättningsgaranti."}, {"text": "Alla har samma risk", "correct": false, "feedback": "Risknivåerna skiljer sig tydligt."} ] }, { "id": "q8", "question": "Vad innebär begreppet livschanser?", "options": [ {"text": "Hur många år man lever", "correct": false, "feedback": "Det handlar om möjligheter, inte livslängd."}, {"text": "Möjligheten att flytta, studera, spara och klara kriser", "correct": true, "feedback": "Rätt!"}, {"text": "Chansen att vinna på lotto", "correct": false, "feedback": "Livschanser handlar om strukturella möjligheter."}, {"text": "Hur mycket pengar man ärver", "correct": false, "feedback": "Arv kan påverka livschanser men begreppet är bredare."} ] } ] } ``` ## Se även - [[Samhällsekonomi 2526|Samhällsekonomi]] — hur hushållens ekonomi hänger ihop med samhällsekonomin - [[Arbetsliv 2526|Arbetsliv]] — inkomster och arbetsmarknadens villkor